Jag förstår din fråga BoD. Det enda jag vet är att första gången jag hörde om detta var det från mäklaren jag köpte tomten av. Vi diskuterade då att lägga i slangar i jorden. Det var då han sade att han hade hört från 2 av sina kunder att dom hade problem med det. Och att om vi envisades att gräva slangarna att han skulle rekommendera att gräva på minst 1.5 meters djup.
Det var därför efter ringa runt och fråga, som jag ställde frågan här.
Några säger att man inte får gräva mera en en meter och jag har inte förstått riktigt varför.
Man blir verkligen orolig, det är en ganska stor investering man gör. Om resultatet blir att växterna mår inte bra och att man kanske får en tvättbräda för tomt, blir man inte speciellt glad över :-/
För min del tänker jag undersöka detta så långt det går, för att få klarhet i frågan, innan man börjar att gräva.
Jag har fundetat också på att anlita en geolog, för att ta reda på om det finns mycket berg som förhindrar grävningen (spränga vill man absolut inte göra).
Det var därför efter ringa runt och fråga, som jag ställde frågan här.
Några säger att man inte får gräva mera en en meter och jag har inte förstått riktigt varför.
Man blir verkligen orolig, det är en ganska stor investering man gör. Om resultatet blir att växterna mår inte bra och att man kanske får en tvättbräda för tomt, blir man inte speciellt glad över :-/
För min del tänker jag undersöka detta så långt det går, för att få klarhet i frågan, innan man börjar att gräva.
Jag har fundetat också på att anlita en geolog, för att ta reda på om det finns mycket berg som förhindrar grävningen (spränga vill man absolut inte göra).
BoD: mina föräldrars granne har också jordvärme och deras gräsmatta ser inte rolig ut. Dessvärre har jag ingen koll på hur djupt de har grävt, längd på slang, värmeuttag etc.
Jag antar att det skiljer sig ganska mycket mellan olika marktyper hur de reagerar på jordvärme, därför blir det intressant att höra om Sweli kommer fram till något resultat.
Hur som helst verkar det vara bra mycket billigare att gräva ner slang för jordvärme än att borra. Det tar ett bra tag innan man sparat in den merkostnaden, om man någonsin gör det. :-/
Jag antar att det skiljer sig ganska mycket mellan olika marktyper hur de reagerar på jordvärme, därför blir det intressant att höra om Sweli kommer fram till något resultat.
Hur som helst verkar det vara bra mycket billigare att gräva ner slang för jordvärme än att borra. Det tar ett bra tag innan man sparat in den merkostnaden, om man någonsin gör det. :-/
Jag har förstått det som att slingorna bör förläggas på frostfritt djup och att växtligheten påverkas. Vill du läsa mer, gå in på Statens geotekniska instituts hemsida (www.swedgeo.se) och klicka på "markvärme" - "markvärme/kylsyst." (direktlänk: http://www.swedgeo.se/effektivare elanvändning/index.html). Där kan du tanka hem en omfattande nulägesbeskrivning av system för värme och kyla ur mark (3,9 Mbit).
IVT har fortfarande inte svarat på mina frågor...
I nulägesbeskrivningen hittade jag bland mycket annat:
Nivåändringar
Ingrepp nära markytan, som markvärmesystem innebär, kan leda till att ytdränerande förhållanden skapas. Sättningar vid eller omkring markvärmesystemet kan ge effekter både på systemet och på närliggande byggnader. Frysning av marken på grund av för högt uttag av värme kan medföra hävning (se avsnitten 3.1.6 och 3.3). Underdimensionering av borrhål i leror med hög vattenhalt har t.ex. resulterat i att marken runt borrhålet frusit vilket haft till följd att leran sammanpressats då vattnet separerats från leran i samband med tjällossningen. Detta kan främst väntas förekomma i områden under högsta kustlinjen (www.geotec.se, 2000) (avsnitt 3.1).
Påverkan på växtlighet och organismer
Vid värmeuttag har det för ytjordvärme konstaterats att mängden daggmaskar och aktiviteten hos mikroorganismer minskat påtaligt över markvärmeväxlaren. Utförda odlingsexperiment har visat att arter väl anpassade till växtplatsen klarar sig bra medan mindre härdiga växter påverkas mera genom försenad vårblomning eller att blomning helt uteblir. Effekterna på växtligheten är främst begränsade till ytan för markvärmeväxlaren och mest av betydelse för markägaren (Svensson et al., 1990).
IVT har fortfarande inte svarat på mina frågor...
I nulägesbeskrivningen hittade jag bland mycket annat:
Nivåändringar
Ingrepp nära markytan, som markvärmesystem innebär, kan leda till att ytdränerande förhållanden skapas. Sättningar vid eller omkring markvärmesystemet kan ge effekter både på systemet och på närliggande byggnader. Frysning av marken på grund av för högt uttag av värme kan medföra hävning (se avsnitten 3.1.6 och 3.3). Underdimensionering av borrhål i leror med hög vattenhalt har t.ex. resulterat i att marken runt borrhålet frusit vilket haft till följd att leran sammanpressats då vattnet separerats från leran i samband med tjällossningen. Detta kan främst väntas förekomma i områden under högsta kustlinjen (www.geotec.se, 2000) (avsnitt 3.1).
Påverkan på växtlighet och organismer
Vid värmeuttag har det för ytjordvärme konstaterats att mängden daggmaskar och aktiviteten hos mikroorganismer minskat påtaligt över markvärmeväxlaren. Utförda odlingsexperiment har visat att arter väl anpassade till växtplatsen klarar sig bra medan mindre härdiga växter påverkas mera genom försenad vårblomning eller att blomning helt uteblir. Effekterna på växtligheten är främst begränsade till ytan för markvärmeväxlaren och mest av betydelse för markägaren (Svensson et al., 1990).
Lägg av nu...det är ju så otroligt mycket bättre och smidigare med ett borrhål. Dessutom blir ju intemperaturen på bärarvätskan till pumpen relativt sett mycket högre i ett borrhål än i marken - speciellt på vintern - och det är ju då man vill ha så hög verkningsgrad som möjligt!!
Om det är ca 20tkr dyrare att borra för bergvärme än att gräva för jordvärme har jag svårt att förstå hur det skulle kunna löna sig med bergvärme.
Om man däremot redan har en fin och uppvuxen tomt kan det ju vara lite tråkigt att gräva upp den jämfört med att borra ett hål.
Om man däremot redan har en fin och uppvuxen tomt kan det ju vara lite tråkigt att gräva upp den jämfört med att borra ett hål.
JH: När jag hört mig för hos värmepumpstillverkare och andra på mässor och dyl. har jag förstått att det är betydligt dyrare att borra för bergvärme än att gräva ned slang för jordvärme. Särskilt då det gäller nybyggnation och när man inte har någon uppvuxen tomt att ta hänsyn till.
Jag tror det är tveksamt om man inom överskådlig framtid sparar in merkostnaden för bergvärme jämfört med jordvärme trots att "Karl XII" menar att bergvärme ger mer energi än jordvärme.
Ju har jag ju i och för sig inte själv sett några exakt jämförbara kalkyler mellan jord- och bergvärme så jag kan mycket väl ha fel. :-/
En husfabrikant (Myresjöhus) jag pratade med sa att de inte fick rekommendera några kunder att kombinera frånluftsvärmepump och berg/jordvärme för det gav inga besparingar jämfört med att bara ha en frånluftsvärmepump. Enligt dem menade NIBE att endast frånluftsvärmepump var det mest ekonomiska alternativet.
Jag tycker att det vore spännande att kombinera en frånluftsvärmepump men en vattenmantlad braskamin där vattnet leds in i frånluftsvärmepumpen. Ingen i detta forum som har någon erfarenhet av detta??
Jag tror det är tveksamt om man inom överskådlig framtid sparar in merkostnaden för bergvärme jämfört med jordvärme trots att "Karl XII" menar att bergvärme ger mer energi än jordvärme.
Ju har jag ju i och för sig inte själv sett några exakt jämförbara kalkyler mellan jord- och bergvärme så jag kan mycket väl ha fel. :-/
En husfabrikant (Myresjöhus) jag pratade med sa att de inte fick rekommendera några kunder att kombinera frånluftsvärmepump och berg/jordvärme för det gav inga besparingar jämfört med att bara ha en frånluftsvärmepump. Enligt dem menade NIBE att endast frånluftsvärmepump var det mest ekonomiska alternativet.
Jag tycker att det vore spännande att kombinera en frånluftsvärmepump men en vattenmantlad braskamin där vattnet leds in i frånluftsvärmepumpen. Ingen i detta forum som har någon erfarenhet av detta??
Absolut...glöm inte skylten "Ankring förbjuden" bara ;D
Jag kan fortfarande inte se varför man ska en Twin, speciellt inte i ditt fall. Lägg ut ett par meter extra slang bara och kör allt via sjövärmen. Det är säkert billigare och ger bättre verkningsgrad.
Återigen: Om man vill ta vara på den goa värmen inomhus - välj en värmeväxlare istället.
Jag kan fortfarande inte se varför man ska en Twin, speciellt inte i ditt fall. Lägg ut ett par meter extra slang bara och kör allt via sjövärmen. Det är säkert billigare och ger bättre verkningsgrad.
Återigen: Om man vill ta vara på den goa värmen inomhus - välj en värmeväxlare istället.
För ett hus på 215kvm är IVT495 för lite med sin 4kw.
Vi ska bygga 200 och både IVT själva och vår värmekonsult sa att pumpen inte klarar av så stora hus. Det blir att elpatronen går hela tiden = direktverkande el. Inte alls ekonomiskt + att pumpen kommer att gå och bli slitten fort.
Välj istället en riktig sjövärmepump med frånluftsaggregat.
Vi ska bygga 200 och både IVT själva och vår värmekonsult sa att pumpen inte klarar av så stora hus. Det blir att elpatronen går hela tiden = direktverkande el. Inte alls ekonomiskt + att pumpen kommer att gå och bli slitten fort.
Välj istället en riktig sjövärmepump med frånluftsaggregat.
Sweli, att en 4kW pump inte är en optimal lösning för ett 200kvm hus med normal isolering kan vi vara överens om, att pumpen skulle bli sliten snabbt är dock något som går att diskutera. Under min bergvärmeupphandling fann jag att det finns två skolor:
1. "Oldtimers" menar att det är antalet start och stopp som begränsar livslängden på en kompressor => dimensionering görs i underkant för att säkerställa långa gångtider. Ju längre desto bättre. Man gör gärna analogier med bilar som funkar som slits mer vid kallstart än vid kontinuerlig drift.
2. "Nytänkare" menar att en kompressor lever 70ktimmar oavsett antal start och stopp och dimensionerar därför VPn lite större än den första gruppen. Stor VP ger kortare gångtid men fler start och stopp.
Man kan snabbt konstatera att båda inte har rätt. Själv valde jag att tro på det första alternativet och har därför byggt en anläggning optimerad för längre gångtider, dock inte så extremt som med en 4kw-panna för ett 200kvm hus.
Mvh,
Mathias
1. "Oldtimers" menar att det är antalet start och stopp som begränsar livslängden på en kompressor => dimensionering görs i underkant för att säkerställa långa gångtider. Ju längre desto bättre. Man gör gärna analogier med bilar som funkar som slits mer vid kallstart än vid kontinuerlig drift.
2. "Nytänkare" menar att en kompressor lever 70ktimmar oavsett antal start och stopp och dimensionerar därför VPn lite större än den första gruppen. Stor VP ger kortare gångtid men fler start och stopp.
Man kan snabbt konstatera att båda inte har rätt. Själv valde jag att tro på det första alternativet och har därför byggt en anläggning optimerad för längre gångtider, dock inte så extremt som med en 4kw-panna för ett 200kvm hus.
Mvh,
Mathias
Jag har inte pratat om IVT 490 :-/
För att göra historien kortare:
Vår hustillverkare hade föreslagit Nibe 360. Hus 230kvm, boyta 200.
Betongväggar med 20cm cellplastisolering = 0,18 U-värde.
Jag såg på nätet IVTs 495, blev jätte förtjust i den.
Tackade nej till Nibe.
Började att ringa till IVT, första samtal sade dom att huset var för stor för maskinen. Fortfarande ville jag inte ge mig. Nästa samtal (en annan dag) sa dom att det var jätte bra maskin för vårt hus. Förvirringen var totalt!
Vi bestämde oss för att anlita en värmekonsult som skulle räkna precis för vårt hus, om IVT495 skulle passa eller inte. Om inte vilket alternativ dom rekommenderade.
Resultatet blev efter beräkningar:
IVT är inte aktuellt längre. Den är för liten.
Det blir en Nibe 1210 bervärmepump, borrning 100m med en FLM 30 (frånluftsaggregat).
Kanske borde tillägga att vi kommer att ha vattenburengolvvärme på båda våningar.
Kan berätta att samma konsult sa att här i Stockholm rekommenderade han inte jordvärme. Orsak tvättbreda problem. Samt att växtligheten mådde ingen bra av den.
Jag frågade om man inte kunde gräva djupare slangarna och då svarade han att systemet inte skulle fungera då.
Jag tyckte att jag hade hört nu på så många flera håll om samma sak, att jag kunde ge mig ;D
lite senare...
Glömde kommentera att offerten jag fick från IVTs installatörer för att installera IVT495, 50m borrning, installation = 98000kr ink moms.
Nibe1210 + FLM30 = 50000 inkl moms
Borrning 100m = 25000 ink moms
Installation 10000-15000 ink moms.(har inte hittat än installatör)
I detta fall fick vi ett par offerter till "paketpris" 100000-120000kr!
Med ovanstående prisinformation kan man lätt räkna hur mycket dom tar för bara installation!!
Tacksam om någon kan tipsa en vettig installatör
För att göra historien kortare:
Vår hustillverkare hade föreslagit Nibe 360. Hus 230kvm, boyta 200.
Betongväggar med 20cm cellplastisolering = 0,18 U-värde.
Jag såg på nätet IVTs 495, blev jätte förtjust i den.
Tackade nej till Nibe.
Började att ringa till IVT, första samtal sade dom att huset var för stor för maskinen. Fortfarande ville jag inte ge mig. Nästa samtal (en annan dag) sa dom att det var jätte bra maskin för vårt hus. Förvirringen var totalt!
Vi bestämde oss för att anlita en värmekonsult som skulle räkna precis för vårt hus, om IVT495 skulle passa eller inte. Om inte vilket alternativ dom rekommenderade.
Resultatet blev efter beräkningar:
IVT är inte aktuellt längre. Den är för liten.
Det blir en Nibe 1210 bervärmepump, borrning 100m med en FLM 30 (frånluftsaggregat).
Kanske borde tillägga att vi kommer att ha vattenburengolvvärme på båda våningar.
Kan berätta att samma konsult sa att här i Stockholm rekommenderade han inte jordvärme. Orsak tvättbreda problem. Samt att växtligheten mådde ingen bra av den.
Jag frågade om man inte kunde gräva djupare slangarna och då svarade han att systemet inte skulle fungera då.
Jag tyckte att jag hade hört nu på så många flera håll om samma sak, att jag kunde ge mig ;D
lite senare...
Glömde kommentera att offerten jag fick från IVTs installatörer för att installera IVT495, 50m borrning, installation = 98000kr ink moms.
Nibe1210 + FLM30 = 50000 inkl moms
Borrning 100m = 25000 ink moms
Installation 10000-15000 ink moms.(har inte hittat än installatör)
I detta fall fick vi ett par offerter till "paketpris" 100000-120000kr!
Med ovanstående prisinformation kan man lätt räkna hur mycket dom tar för bara installation!!
Tacksam om någon kan tipsa en vettig installatör
En frånluftsvärmepump räcker alldeles utmärkt. Den klarar av att värma upp hus och varmvatten ner till en yttertemperatur av runt 5 plusgrader, är det kallare ute går elpatronen in med tillskottsvärme.
Räknar man rent ekonomiskt så är det tveksamt om det lönar sig med jord-/bergvärme när man bygger nytt. Säg att merkostnaden är 50 kkr, kan du hämta hem de pengarna på tio år (inklusive ränta)? För det krävs lägre energiförbrukning med åtminstone 5 000 kr per år. Sen kräver en jord-/bergvärmepump regelbunden service och kanske kompressorbyte efter säg 15 år. Så ekonomiskt är det lämpligast med enbart frånluftvärmepump.
Men jag läste aldrig ekonomi på gymnasiet... Det finns många andra skäl till att skaffa jord-/bergvärmepump som att elpriserna kanske skenar, eller att man vill få lägre värmekostnader inför pensionen (om vi nu får pension).
Räknar man rent ekonomiskt så är det tveksamt om det lönar sig med jord-/bergvärme när man bygger nytt. Säg att merkostnaden är 50 kkr, kan du hämta hem de pengarna på tio år (inklusive ränta)? För det krävs lägre energiförbrukning med åtminstone 5 000 kr per år. Sen kräver en jord-/bergvärmepump regelbunden service och kanske kompressorbyte efter säg 15 år. Så ekonomiskt är det lämpligast med enbart frånluftvärmepump.
Men jag läste aldrig ekonomi på gymnasiet... Det finns många andra skäl till att skaffa jord-/bergvärmepump som att elpriserna kanske skenar, eller att man vill få lägre värmekostnader inför pensionen (om vi nu får pension).
Om el-priserna håller sig eller ökar, tror jag att du kan hämta hem dom pengar mycket tidigare.
Om du säger att redan vid 5+ grader startar el-patronen, betyder att nästan hela vinter, i alla fall här i Stockholm, kan du räkna att gå på det.
Att hustillverkarna rekommenderar det är för att det är faktiskt en av dom billigaste allternativ, men absolut inte den mest ekonomiska.
Jag tror inte att dom bryr sig om din ekonomi :-/
Om du säger att redan vid 5+ grader startar el-patronen, betyder att nästan hela vinter, i alla fall här i Stockholm, kan du räkna att gå på det.
Att hustillverkarna rekommenderar det är för att det är faktiskt en av dom billigaste allternativ, men absolut inte den mest ekonomiska.
Jag tror inte att dom bryr sig om din ekonomi :-/