3 178 läst ·
28 svar
3k läst
28 svar
Jordfelsbrytarfunderingar
Försöker du vara lustig? Det känns lite som du sitter och där tänker "Portabel jordfelsbrytare för gräsklipparen köpt på Ö&B" och den där Steamboy kan inte det här med el...mycke_nu skrev:
Du får nog ta och tänka om. Klossen i fråga var en del i en avancerad laboratorie- och amatörradioutrustning ifrån 70-talet. Tänk "litet kylskåp på hjul". Komplett med analog amperevisare, överlastskydd, säkringar, osv. Den "tamp" som är fas är den som får den elektromekaniska reläkopplingen i ingångsmodulen att slå till. Jordfelsbrytaren satt senare i kretsen. Själv är jag elektroingenjör. Som sådan har jag bra koll på ellära men dålig koll på föreskrifterna för installationsarbete. Tyvärr finns det inte alltid en uppenbar koppling mellan de två.
Om det inte vore för att jag befinner mig på Östgötaslätten och torpet fanns i Stockholm skärgård så hade det inte varit omöjligt. Dessutom är rivningsmaterial och allt skräp nog redan bortforslat till vart sånt nu tas om hand där uppe i storstan.Bo.Siltberg skrev:
Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
spinout skrev:Det uppstår läckströmmar i dessa laster när det uppstår osymetri mellan spänning och ström. Det handlar inte om att det läcker ström till jord utan att energin på sätt och vis upptas i magnetfältet. Vilket betyder att det inte kommmer tillbaka lika mycket ström som går ut.
Någon som läst på högre nivå än mig kan säkert förklara bättre.
Du kommer garanterat att uppmäta läckström i en helplastarmatur med reaktor utan koppling mot jord.
I tex. distributionsledningarna kan man ha stora problem med kapasitiva jordfel. Ledningar i sig går i kondensatorverkan.
Nu råkar jag vara en hel del utbildad och inbildad (praktisk erfarenhet sedan en 40 år) men var läcker strömmen ut pga fasvridningen? JFB har inte en aning om om i vilket fasläge spänningen ligger.
Var kan det läcka ut ström ur en helplastarmatur, All elutrustning ska / bör fungera som en hel vattenslang, det som går in på fasen ska komma ut på nollan (eller övriga faser vid trefas utan nolla). Är det hål på slangen så är det inte samma mängd som går in i slangen som kommer ut, skillnaden mäts och är den för stor så bryts matningen.
(Som kuriosa så är en slang induktiv, trycket / spänningen kommer före flödet / strömmen)
Det som orsakar läckström är dålig isolation och nätfilter.
Jodå, kabel orsakar kapacitiv läckström, samma fenomen som nätfilter.
Protte
Ja, det var exakt det jag tänkte. Man kan bara kommentera den information som finns tillgänglig.Steamboy skrev:
Är du ingenjör så borde du veta att man skall beskriva problemställningen fullständigt, annars blir det underkänt. I varje fall på de kurser jag höll på LiTH.
Ok, jag har tänkt igen om det hela och kanske i all hast inte blev helt korrekt.prototypen skrev:Nu råkar jag vara en hel del utbildad och inbildad (praktisk erfarenhet sedan en 40 år) men var läcker strömmen ut pga fasvridningen? JFB har inte en aning om om i vilket fasläge spänningen ligger.
Var kan det läcka ut ström ur en helplastarmatur, All elutrustning ska / bör fungera som en hel vattenslang, det som går in på fasen ska komma ut på nollan (eller övriga faser vid trefas utan nolla). Är det hål på slangen så är det inte samma mängd som går in i slangen som kommer ut, skillnaden mäts och är den för stor så bryts matningen.
(Som kuriosa så är en slang induktiv, trycket / spänningen kommer före flödet / strömmen)
Det som orsakar läckström är dålig isolation och nätfilter.
Jodå, kabel orsakar kapacitiv läckström, samma fenomen som nätfilter.
Protte
Dock är det så att kapacitiva jordfel uppstår elektromagnetiskt mot jord, speciellt vid till- och frånkoppling av induktiva laster eftersom transieten blir större och kan ge en strömspik på flera ampere.
Har inte lasten i sig närhet till jord så uppstår det kapacitiva jordfelet bara i kablarna. Skärmade kablar har större kapacitans än oskärmade.
Kabelängden har stor inverkan på kapacitiva jordfel eftersom i princip hela ledningen är en kondensator.
Av den anledningen började man tillverka fördröjda jordfelsbrytare, (är väl standard idag?), som förlänger max kabellängd extremt mycket mot icke fördröjda jordfelsbrytare. För en icke fördröjd jordfelsbrytare garanteras bara max 60m kabellängd mot kapacitiva jordfel. För en fördröjd jordfelsbrytare är det 2000m.
Jordfelsbrytaren kommer alltså att ta hänsyn till den strömmen som upptas kapacitivt och tolka som jordfel. Om än det är litet så finns alltid en sammanlagringsfaktor.
Kanske är kapacitiv läckström fel ord? Kapacitiva jordfel brukar expertarna prata om, det heter nog så på korrekt fackspråk.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
Kapacitiv läckström är väl ett bra uttryck men jag förstår inte vad fördröjning på JFB skulle göra för skillnad, den kapacitiva strömmen finns där 100 % av tiden. Fördröjda tål transienter / startsrömmar bättre.
Protte
Protte
Kapacitiva jordfel uppkommer av magnetfältet som i sin tur skapas av frekvensen eller hur!? Exempelvis ger ju likström (som saknar frekvens) inget magnetfält och kan inte mätas med vanlig strömtång.
Det kapacitiva jordfelet som uppkommer vid transienter kan bli högre än 30mA vid transient tillfället. Destu längre - kabel destu högre kapacitivt jordfel eftersom magnetfältet omger hela kabeln.
De jordfelsbrytare som kom i begynnelsen var inte fördröjda och reagerade därför på det ökade magnetfältet som transienten skapade när man tände många induktiva laster, (såsom lysrör i sporthallar etc.), där kabellängderna var långa.
I vanliga villor fungerade de oftast oklanderligt och det sitter mångs sådana kvar idag.
Dagens fördröjda jordfelsbrytare är något fördröjda för att inte detektera det kapacitiva jordfelet som uppkommer pga. korta frekvensspikar.
Det kapacitiva jordfelet som uppkommer vid transienter kan bli högre än 30mA vid transient tillfället. Destu längre - kabel destu högre kapacitivt jordfel eftersom magnetfältet omger hela kabeln.
De jordfelsbrytare som kom i begynnelsen var inte fördröjda och reagerade därför på det ökade magnetfältet som transienten skapade när man tände många induktiva laster, (såsom lysrör i sporthallar etc.), där kabellängderna var långa.
I vanliga villor fungerade de oftast oklanderligt och det sitter mångs sådana kvar idag.
Dagens fördröjda jordfelsbrytare är något fördröjda för att inte detektera det kapacitiva jordfelet som uppkommer pga. korta frekvensspikar.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
Den kapacitiva strömmen beror helt på spänningen hos växelströmmen, dess frekvens och hur stor kapacitansen, dvs ytan på ledaren och skärmen och avståndet mellan dessa och längden på kabeln. det är elektriska fält som är inblandat vid kapacitanser, Resultatet av kapacitansen kommer att bli en liten ström.
Magnetfältet har ingen inblandning i detta, nada.
Det som kan lösa JFB vid tillslag kan bero på att det bildas en ljusbåge, den är högfrekvent och högre frekvens orsakar en högre ström genom kapacitansen, men det känns lite långsökt.
Magnetfältet har ingen inblandning i detta, nada.
Det som kan lösa JFB vid tillslag kan bero på att det bildas en ljusbåge, den är högfrekvent och högre frekvens orsakar en högre ström genom kapacitansen, men det känns lite långsökt.
Du menar säkert rätt, men vi skall väl påpeka att även likström ger upphov till magnetfält. Dock konstanta sådana och dessa kan man inte mäta med en vanlig tångamperémeter av den typen som helt omsluter ledaren (transformatorkopplade). Tänger med Hall-element kan dock mäta likström.spinout skrev:
Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
Det är ju ganska svårt att mäta en skillnad på 30 mA när det är strömmar på 25A i farten, kvoten mellan 25A och 0,03 A är 833. Är det då startströmmar på 50A om än bara en del av en period så är kvoten 1600 ggr.
Att nya JFB klarar att skilja jordfel från störningar kan bero på produktutvecklig, t.ex ändrad lindningsteknik i summaströmstransformatorn (nog för att det ser ut som om dagis lindat)
Protte, jag har två lik och växelströms tänger då jag mest jobbar med likström.
Att nya JFB klarar att skilja jordfel från störningar kan bero på produktutvecklig, t.ex ändrad lindningsteknik i summaströmstransformatorn (nog för att det ser ut som om dagis lindat)
Protte, jag har två lik och växelströms tänger då jag mest jobbar med likström.
Överens, tex. i armaturer med HF-don som genererar väldigt hög frekvens på omkring 40kHz är förekomsten högra. Därför finns också regler som bestämmer max längd av ledningar i armaturerna.Den kapacitiva strömmen beror helt på spänningen hos växelströmmen, dess frekvens och hur stor kapacitansen, dvs ytan på ledaren och skärmen och avståndet mellan dessa och längden på kabeln. det är elektriska fält som är inblandat vid kapacitanser, Resultatet av kapacitansen kommer att bli en liten ström.
Punkt 5.1 i dokument:
http://www.nordel.se/files/dokument/ne1073.pdf
Klicka här för att svara