Vi har precis pratat med en tjänsteman på byggnadskontoret som sa att hon har sagt nej till vårt bygglov. Alltså måste vi lämna in ett yttrande ang. hennes negativa skrivelse, och sedan tas alltihopa med när byggnadsnämnden har sammanträde.

Tydligen finns det ett principbeslut på att de inte beviljar några bygglov där vi vill bygga, pga buller från flygplatsen (vilket är jävla bullshit eftersom man inte hör någonting).

Hur stor chans har vi nu då? Går byggnadsnämnder nästan alltid på vad tjänstemännen säger, eller kan man faktiskt påverka genom att lämna in synpunkter? Vi vill bara bygga där pga att det är en släktgård, vi skiter i det lilla buller som de anser finnas.

Någon som har gått igenom något liknande och fått bygglov till sist?
 
Det beror ju lite grann på vad det är för flygfält. Är det någon av de större flygplatserna så är det helt klart svårt eftersom man riskerar att få lösa in fastigheterna inom en inte allt för avlägsen framtid. Är det något litet regionalt flygfält med några få rörelser per dygn så ökar möjligheterna ordentligt.

Till syvende og sidst är det vanliga människor i form av politiker i byggnadsnämnden som har stort inflytande. Vad du kan göra är att trycka lite på att om det nu finns människor som vill satsa pengar, som vill slå ned sina bopålar ordentligt i jorden i den här kommunen, så skall inte en flygplats vara ett hinder. En flygplats ses ofta som en stor möjlighet för kommunernas näringsliv och befolksningsutveckling, men om den blir konmtraproduktiv så ökar möjligheterna att de beviljar ett bygglov där. I synnerhet som bebyggelse redan finns.
 
Begär fram all info som handläggaren kan prestera om det påstådda "principbeslutet"! Såvitt jag förstår tänker ni bygga på utomplaneområde, och sannolikt hänvisar handläggaren inte till något annat än kommunens översiktsplan. En sådan har inte alls samma tyngd som en bindande detaljplan.

I PBL (plan- och bygglagen) är "pågående markanvändning" ett nyckelbegrepp. Därför har ni starka kort på hand ifall bygglovet avser ett hus (befintligt eller nytt) i det gårdscentrum som redan finns. Ni kan hävda att nybygget behövs för att ni, kanske i samband med generationsskifte, ska kunna bo kvar och driva jordbruket vidare.

Tänker ni däremot bygga ny villa exempelvis på en åkerholme en bit bort, eller på vad som idag används för skogsbruk eller som åker kan ni förstås inte längre åberopa samma skäl. Då låter ni ju marken byta användning. Och då får ni en betydande "uppförsbacke", rent juridiskt.

Rent allmänt brukar förtroendevalda i hög grad lita på anställda handläggare. Detta är tragiskt i de många fall när handläggarna själva är osäkra, och just därför vill slippa ta ansvar. Inne vid sammanträdet är nämligen ryggrad och mod inte den starkaste sidan bland sittande politiker. De är också människor som alltfär sällan vågar ställa "dumma" frågor. Därför KAN det vara god idé att kontakta dem privat, och hos dem så ett frö av tvivel och ödmjuk nyfikenhet.

För övrigt tycker jag det var lite lågt av handläggaren att inte redan innan ni lämnade in ansökan upplyste om dessa höga principer.
 
Nu har vi fått tjänsteutlåtandet. Och det känns ju inte som att vi har en suck att få igenom det här.

Handläggaren skriver: "Bedömningen görs därför att åtgärden inte är lämplig eftersom tomtplatsen är drabbad av flygbuller. Dessutom innebär åtgärden påtaglig skada på riksintresset för flygverksamheten. Att utveckla ytterligare bostäder i området innebär intressekonflikter som på sikt kan medföra restriktioner för flyget."

samt

"Förslag till beslut: Ansökan avslås med stöd av 8 kap 34 § och 12 § i p plan-och bygglagen och med hänvisning till detta tjänsteutlåtande. Lokaliseringen uppfyller inte kraven i 2 kap 1 och 3 §§ plan- och bygglagen eftersom åtgärden bedöms ha påtaglig skada på riksintresset för flygverksamheten och ligger inom område med flygbuller som överstiger 70 dbA."


Fan. Vi ville bara bygga för att kunna bo nära släkten. Inte för att bygga nytt hus. Så att leta reda på ny tomt är alltså inte aktuellt. Fan.
 
Finns ingen orsak att ge upp utan vidare! Bygglovsavgift faktureras i vilket fall som helst. Ni har inget att förlora på ett överklagande. Och ni tjänar på att låta motparten bli väl informerad om detta direkt. Ett gott tips är att kontakta inte bara handläggaren och nämndens ordförande, utan också kommunens jurist, och gärna personer i kommunstyrelsens au. Då kommer de att sätta lite skrämselhicka i varandra.

Som jag redan gissat driver alltså handläggaren tesen att ert husbygge innebär "ny markanvändning" eller "utökad", och att denna förändring hamnar i konflikt med riksintresse.

Ert starkaste motskäl är att hävda "pågående" och "oförändrad markanvändning". En extra bostad behövs a. inför kommande generationsskifte, och/eller b. för att säkra behoven i befintligt jordbruk. Men snacka INTE om "släkten"! Snacka om "produktionen" och om "förvärvsinkomsten" och om "kapitalförstöring"!

Ni ska också poängtera att myndighetens ställningstagande riskerar att vålla betydande skada i pågående markanvändning. Låt alla ni talar med inse att denna skada kommer att kunna mätas i pengar. Förklara att varje förtroendevald och delegerad tjänsteman har personligt ansvar. Eventuellt kan ni framföra hälsningen via ett juridiskt ombud, som vet hur man skramlar med vapen, och har dyrbart brevpapper.

På dom!
 
Redigerat:
Vill ni verkligen bo där det är > 70dB ?
Eller är det för att det råkar vara en tomt där som ingen annan vill ha ? Kan inte tänka mig att det blir lätt sålt, går banken med på att låna ut ?
 
Eftersom området ligger inom riksintresse i form av ett flygfälts påverkansområdet skulle jag säga att era chanser är mycket små eller inga. Förutom PBL kan byggnadsnämnden förmodligen även använda miljöbalkens störningsparagrafer som motivering för att inte bevilja ytterligare bebyggelse.
 
Nu vet inte jag detaljerna i Snurrepurrans bygglovsansökan. Men om vi talar om kompletterande bostad i direkt anslutning till befintligt gårdscentrum väger det MYCKET tungt, att människor faktiskt redan använder platsen för bostadsändamål.

Konflikter av den här sorten brukar vara vanligare när riksintresset handlar om naturvärden. Runt om i våra stora nationalparker finns också bofasta, för vilka riksintresset faktiskt gör undantag.
 
Bor man i närheten av Arlanda och arbetat med fastigheter kan man inte undgå att höra om hållningen i dessa frågor där. Knivsta och Sigtuna kommuner verkar vara stenhårda på att inte släppa någon över bron. Av rädsla just för att sedan få ett åtal enligt miljöbalkens immisionsbestämmelser på halsen.
 
Problemet för flygverksamheten i detta fall är att någon s.a.s. redan "sluppit över bron". Snurrepurrans släktgård var bebodd innan Charles Lindbergh var påtänkt...
 
Vilket ju gör att MB inte är tillämplig på byggnader uppförda före dess lagakraftvinnande, eftersom lagar sällan tillämpas retroaktivt (just MB är dock lite luddig på den punkten). Men vid nyuppförande byggnad eller genomgripande ändring av gammal skall relevanta delar av ny lagstiftning tillämpas. Ergo - nada bygglov. :-D
 
Oavsett annan lagstiftning: Enligt PBL talar vi fortfarande om pågående markanvändning.

Och som sagt: När man ändå pådyngas att betala full avgift för avslaget bygglov finns ingen orsak att nöja sig med mindre än att överklaga grundligt.
 
Nej MB är i högsta grad inblandad. Avslaget hänvisar till PBL 8 kap 12 §. I 12 § pkt 1. hänvisas till PBL 2 kap. I PBL 2 kap. 1 § hänvisas till MB kap. 3-5. I detta fall är nog 5 kap. 3 § det lagrum som gör att MB skall tillämpas i bygglovsbedömningar av nybyggnation.
 
Hur framgångsrikt bygglovsenheten kan motarbeta bygglovet beror på hur i detalj ansökan varit formulerad, hur sökanden motiverat behovet för fastighetens pågående markanvändning, och exakt var på kartan man ansökt om att få bygga.
 
Apropå bygglovsavgift. Om kommunen i fråga följer SKLs rekommendationer så är bygglovsavgiften för ett avslag en timkostnad (ca 700kr) gånger nerlagt timantal. Åtminstone i min kommun ges rätt att dra tillbaka ansökan efter att ett negativt förslag till beslut delgivits sökande - till ingen kostnad alls.

Man kan i utredningar läsa om att väldigt få människor reflekterar över ljudnivåer när de skaffar nytt boende, när de sedan väl flyttat in märker det de - tyvärr försent. Ett misstag jag själv gjort och som jag gärna skulle sluppit.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.