2 240 läst ·
8 svar
2k läst
8 svar
IVT 495 vämefaktor , max effekt-uttag
Jag har ett par frågor angående min IVT 495 pump.
Jag har borrat 103 meter berg-värme.Tillverkaren anger 4 kW värme-effekt vid utgående värme 45 grader samt 0 grader köldbärare (värme-faktor =2,85).
Just nu (14 okt) har jag ca 6 grader i kollektor-slangarna
Förändras pumpens värme-faktor vid lägre temp-differens (utgående värme - köldbärare)?
Är det möjligt att vid gynnsamma förhållanden få ut mer effekt ur pumpen då jag har borrat djupare än min. rekommendation från tillverkaren?
Jag har borrat 103 meter berg-värme.Tillverkaren anger 4 kW värme-effekt vid utgående värme 45 grader samt 0 grader köldbärare (värme-faktor =2,85).
Just nu (14 okt) har jag ca 6 grader i kollektor-slangarna
Förändras pumpens värme-faktor vid lägre temp-differens (utgående värme - köldbärare)?
Är det möjligt att vid gynnsamma förhållanden få ut mer effekt ur pumpen då jag har borrat djupare än min. rekommendation från tillverkaren?
Vid lägre framledningstemperatur ger en värmepump högre effekt och förbrukar samtidigt mindre energi. Mao är effektiviteten högre (högre COP). Vad jag vet gäller detsamma för högre ingående temp på KB-sidan (annars vet jag inte hur den där Carnaugh fick sin process att funka).
Dessutom är det den avgivna effekten som styr hur långt borrhål du behöver.
Sänker du temperaturen på varma sidan från ex 50 till 35[sup]o[/sup] C så kan du få en ökning av värmafaktorn på ca 3 till ca 4. På en 6 kW pump kan det bli ökning av avgiven effekt från 5.9 kW (in 1,9 kW) till 6,3 kW (in 1,5 kW). Borrhålet som var 120 (för 6 kW) blir då lite för kort.
Sänker du temperaturen på varma sidan från ex 50 till 35[sup]o[/sup] C så kan du få en ökning av värmafaktorn på ca 3 till ca 4. På en 6 kW pump kan det bli ökning av avgiven effekt från 5.9 kW (in 1,9 kW) till 6,3 kW (in 1,5 kW). Borrhålet som var 120 (för 6 kW) blir då lite för kort.
Det var ett olyckligt sätt att uttrycka det.Kalsipper skrev:
En pump kan förvisso vara för liten för att kunna utnyttja ett djupt hål till fullo, men den kan aldrig aldrig ta skada av ett djupt hål.
Ett för långt hål är aldrig fel - ett för kort är alltid det.
Hmm....TiGGrE skrev:
För just denna diskussion kan vi anta att en VP har två delar. En cirkulationspump och en Resten. Resten består av kompressor, rör, reglersystem och annat bjäfs.
Cirkulationspumpen pumpar köldbärarvätska genom en sluten slinga där slangen i hålet är en del. Resten tar sedan hand om värmen i köldbärarvätskan så du slipper ha mössan på jämt. Jag har aldrig hört att cirkulationspumpen inte orkar med stora borrdjup - pumpen behöver aldrig lyfta vatten själv (eftersom vattenpelaren "på väg ner" trycker på) och det är bara tryckfallet i kretsen som är problemet. Och det är inte ett problem....
:
Faktiskt inte. Det är egentligen lika tungt eller lätt att dra ett enmetershål som ett hundrametershål.
Köldbärarpelaren i slangen i hålet som ska upp till pumpen väger naturligtvis mer vid ett hundrametershål, men då har man hundra meter vätska som ska ner och fylla på också. Så den egentliga skillnaden är bara friktionen vätska-slang. Och den är försumbar.
Köldbärarpelaren i slangen i hålet som ska upp till pumpen väger naturligtvis mer vid ett hundrametershål, men då har man hundra meter vätska som ska ner och fylla på också. Så den egentliga skillnaden är bara friktionen vätska-slang. Och den är försumbar.
Klicka här för att svara