1 506 läst ·
11 svar
2k läst
11 svar
IVT 495 byta cirkulationspumpar
nya pumpar är mer effektiva men du kan aldrig räkna hem detta om du byter ut fullt fungerande. dessutom är risken att de nya låter mer vilket kan höras i hela värmesystemet grundfos alpha 2 brukar vara tysta och hålla längeD djac skrev:
Om jag nu skulle byta, misstänker att en av pumparna inte har långt kvar, så är jag nyfiken på vad de eventuella nackdelarna med de nya pumparna är.electroluxaren skrev:
Hur kan energiförbrukningen vara så pass mycket lägre i de nya modellerna, hur uppnås detta och vad medför detta för konsekvenser?
I de äldre pumparna roterar magnetfältet alltid med 3000varv/min oavsett vald hastighet på pumpen. Detta märks om man startar upp en pump utan vatten i.D djac skrev:
När pumpen är vätskefylld så sjunker varvtalet olika mycket beroende på vilket effektläge man valt. Man slirar alltså bort mycket effekt i pumpen. Att pumpen hade en verkningsgrad på kanske 10% spelade ingen roll alls när man i allafall värmde vattnet med elvärme eller motsvarande dyr energi. All spillvärme kom systemet tillgodo ändå.
I nyare pumpar skapar elektronik ett roterande magnetfält med det varvtal man vill ha. Det blir mycket energieffektivare och kan idag vara lönsamt.
Tack precis den förklaringen jag inte hittat! I en IVT 495 finns det ju två pumpar, en för att cirkulera värmevattnet i radiatorer/golvvärme och en för markslingan, jag antar att den till golvvärmen inte kan gå fel med en ny pump men finns det någon risk att få problem med markslingan, den är ju rätt känslig för LP-larm osv?B Bjober skrev:I de äldre pumparna roterar magnetfältet alltid med 3000varv/min oavsett vald hastighet på pumpen. Detta märks om man startar upp en pump utan vatten i.
När pumpen är vätskefylld så sjunker varvtalet olika mycket beroende på vilket effektläge man valt. Man slirar alltså bort mycket effekt i pumpen. Att pumpen hade en verkningsgrad på kanske 10% spelade ingen roll alls när man i allafall värmde vattnet med elvärme eller motsvarande dyr energi. All spillvärme kom systemet tillgodo ändå.
I nyare pumpar skapar elektronik ett roterande magnetfält med det varvtal man vill ha. Det blir mycket energieffektivare och kan idag vara lönsamt.
Hej BjoberB Bjober skrev:I de äldre pumparna roterar magnetfältet alltid med 3000varv/min oavsett vald hastighet på pumpen. Detta märks om man startar upp en pump utan vatten i.
När pumpen är vätskefylld så sjunker varvtalet olika mycket beroende på vilket effektläge man valt. Man slirar alltså bort mycket effekt i pumpen. Att pumpen hade en verkningsgrad på kanske 10% spelade ingen roll alls när man i allafall värmde vattnet med elvärme eller motsvarande dyr energi. All spillvärme kom systemet tillgodo ändå.
I nyare pumpar skapar elektronik ett roterande magnetfält med det varvtal man vill ha. Det blir mycket energieffektivare och kan idag vara lönsamt.
Förutom att varvtalsstyrningen som du här beskriver anpassar varvtalet för cirkulationspumpen till arbetsbehovet, så finns det en annan, inte helt oväsentlig, faktor som ökar verkningsgraden vid frekvensomriktardrift (inverterdrift, varvtalsstyrning) av elmotorer.
För att en elmotor skall rotera krävs ett roterande elektriskt magnetfält som drar rotorn runt.
I en trefasmotor skapas tre magnetfält som är (liksom fasspänningarna) fasförskjutna 120 grader från varandra. När dessa tre magnetfält summeras uppstår ett roterande fält som kan dra runt rotorn i motorn.
En ensam enfasspänning kan bara skapa ett pulserande magnetfält i motorn. Men genom att tillgripa ”knep” kan man alstra ett visst roterande fält, som tyvärr är ganska osymmetriskt, men det roterar och kan dra rotorn i motorn runt
Här (i en youtube-video) visas principen som sedan länge används för att få en enfasmotor, ansluten till enfas, att rotera; “Single Phase Machines| Rotating magnetic field & Synchronous Speed”
I slutet av videon visas även hur varvtalet, kan varieras i t.ex. tre steg som tidigare fanns på cirkulationspumparna. Det var denna typ av cirkulationspumpar (med trestegsomkopplare) med ett effektbehov mellan 30–50 W som fanns i merparten av de cirkulationspumparna som tidigare installerades i våra villors värmesystem. Med varvtalsstyrning har detta effektbehov halverats eller mer.
Men eftersom detta roterande fälte som genereras med de två lindningarna som visas i videon är betydligt mer osymmetriskt jämfört med ett roterande fältet alstras med elnätets trefasspänning med 120 grader mellan sinuskurvorna så är motorns verkningsgrad sämre.
Det var därför varvtalstyrning med inverter (frekvensomriktare) som matas med en enfasspänning som likriktades och slutligen i trefasinvertern alstras till en symmetrisk trefasspänning som höjer verkningsgraden till dagens nivå på cirkulationspumpar i hela varvtalsområdet även vid full fart.
Lägger man till permanentmagnetrotor (PM) så innebär det ytterligare en förbättring av motorns verkningsgrad.
Varvtalsstyrning återfinns idag även i t.ex. kyl-och frysskåp och frysboxar. Detta innebär en höjd verkningsgrad även för dessa vitvaror.
Det har jag dock ingen kunskap om.D djac skrev:Tack precis den förklaringen jag inte hittat! I en IVT 495 finns det ju två pumpar, en för att cirkulera värmevattnet i radiatorer/golvvärme och en för markslingan, jag antar att den till golvvärmen inte kan gå fel med en ny pump men finns det någon risk att få problem med markslingan, den är ju rätt känslig för LP-larm osv?
Men i mina system tycker jag att jag får fullgott flöde trots att nya pumparna förbrukar 10-15% av gamla pumparnas effekt. Men för mig var målet minsta erfoderliga effekt och det är bara 2 nya pumpar jag bygger den erfarenheten på.
Ljudmässigt är jag nöjd med mina pumpar (varav 1 är Alpha 2) men så som pumparna är uppbyggda så kan nog en dåligt designad pumpmotor generera mycket brumm och vibrationer. Magnetfältet kan pulsera mycket hårdare än på de gamla pumpmotorerna.
I min Daikin satt det en Wilo cirkulationspump, den byttes till Alpha2.
Jag hade problem med att sätta den på lågt automatiskt tryckstyrt flöde därför att den i dessa lägen startar upp så långsamt att värmepumpens flödesmätare inte han slutas innan värmepumpen tyckte att flödet var för lågt och slog ifrån.
AutoAdapt-läget fungerade därför inte alls.
Enda lägena som alltid fungerade var konstantkurva II och III.
Jag hade problem med att sätta den på lågt automatiskt tryckstyrt flöde därför att den i dessa lägen startar upp så långsamt att värmepumpens flödesmätare inte han slutas innan värmepumpen tyckte att flödet var för lågt och slog ifrån.
AutoAdapt-läget fungerade därför inte alls.
Enda lägena som alltid fungerade var konstantkurva II och III.
BjoberB Bjober skrev:Det har jag dock ingen kunskap om.
Men i mina system tycker jag att jag får fullgott flöde trots att nya pumparna förbrukar 10-15% av gamla pumparnas effekt. Men för mig var målet minsta erfoderliga effekt och det är bara 2 nya pumpar jag bygger den erfarenheten på.
Ljudmässigt är jag nöjd med mina pumpar (varav 1 är Alpha 2) men så som pumparna är uppbyggda så kan nog en dåligt designad pumpmotor generera mycket brumm och vibrationer. Magnetfältet kan pulsera mycket hårdare än på de gamla pumpmotorerna.
Jag tycker att det är bekymmersamt att man inte har beskrivit båda dessa fördelar med varvtalstyrning. Därmed har många missat att efterfråga och värdesätta den minskade elenergianvändningen som kan uppnås.
När jag byggde om köket (ca 50 år gammalt) kvalde jag kyl (Siemens iQ500 kylskåp KS36VAIDP) och frys (Siemens iQ500 frys GS36NAIDP) som tillsammans behöver en genomsnittlig driveffekt av ca 25W, de är varvtalstyrda så de har ingen märkbar startström.
Även den frysbox jag senast köpte (Whirlpool frysbox W204FO) är varvtalstyrd och drar ca 20W i genomsnitt och ingen märkbar startström.
Frånvaron av märkbar startström underlättar dessutom om man (som jag) vid strömavbrott vill driva viss elutrustning från t.ex. ett elverk, eller från batterier via inverter.
Genom att bl.a. välja varvtalstyrning i mina vitvaror, bergvärmepump och cirkulationspump och så har jag både sparat pengar och underlättat för reservkraftdrift.
Det är precis denna typen av problem som jag är rädd för, är detta för radiatorkretsen eller kollektor (/om där nu är en sådan)?D Dilato skrev:I min Daikin satt det en Wilo cirkulationspump, den byttes till Alpha2.
Jag hade problem med att sätta den på lågt automatiskt tryckstyrt flöde därför att den i dessa lägen startar upp så långsamt att värmepumpens flödesmätare inte han slutas innan värmepumpen tyckte att flödet var för lågt och slog ifrån.
AutoAdapt-läget fungerade därför inte alls.
Enda lägena som alltid fungerade var konstantkurva II och III.
Får du trots detta samma besparing i förbrukning?
D Dilato skrev:I min Daikin satt det en Wilo cirkulationspump, den byttes till Alpha2.
Jag hade problem med att sätta den på lågt automatiskt tryckstyrt flöde därför att den i dessa lägen startar upp så långsamt att värmepumpens flödesmätare inte han slutas innan värmepumpen tyckte att flödet var för lågt och slog ifrån.
AutoAdapt-läget fungerade därför inte alls.
Enda lägena som alltid fungerade var konstantkurva II och III.
Hej Dilato
I min varvtalsstyrda bergvärmepump IVT X15, som sattes in dec 2006 har jag bytt till en Alpha 2. Det gav ungefär en halvering av effektbehovet (grovt räknat från ca 42 W till ca 18 W) Eftersom denna cirkulationspump nästan är i drift året om så ger det rimligen en tydlig minskning av årliga elenergibehovet (teoretiskt ca 175 kWh).
Jag använder autoläget och har inga bekymmer med driften. Det skulle kunna bero på att den varvtalsstyrda bergvärmepumpen har ett mjukt startförlopp.
Detta var för radiatorkretsen, en Daikin har gas mellan inne/utedel.D djac skrev:
Ja, Alpha:n gick mycket billigare, den drar nog max hälften mot original wilo:n.
Det var nog åtta-tio år sedan detta byte skedde så ta siffrorna med en nypa salt.
Klicka här för att svara