7 269 läst ·
27 svar
7k läst
27 svar
Isolering mot kall vind i hus från 1800-talet?
Bauhaus har priser på webben på den produkt MrDizzy nämner, så du kan lätt räkna på materialkostnaden:B berraX skrev:
https://www.google.com/shopping/product/554773987486522694
EDIT: Ser nu att det bara är vissa storlekar som har förpackningsstorlek på just den länken. Men googla lite på produktnamnet så hittar du tillräckligt med priser och förpackningsstorlekar för att kunna uppskatta kostnaden.
Nu blir jag lite imponerad. Du har loggning på temp och fukt!tensiden skrev:
Har ni någon form av lagring på vinden?
Vi har också ett 1800-talshus och det har inte gjorts något med isoleringen mot vinden på säkert 100 år eller mer. Så vitt jag vet är det två lager plank med kutterspån emellan, ca 20-30cm.
Som synes är det ett märkbart värmeläckage upp dit. Men samtidigt har vi noll problem med fukt. Eftersom vi har såpass rejält med utrymme där (över hundra kvadrat med full ståhöjd) så är det också ett bra lagringsutrymme och då vill jag hålla plusgrader där.
Hade jag mot förmodan gjort något hade det varit att komplettera kutterspånet med cellulosa eller liknande. Men eftersom jag då måste ta upp över hundra kvadrat gammalt trägolv, regla på och fixa och trixa så känns det inte värt det.
[bild]
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 655 inlägg
Att elda värmer upp vinden genom murstocken, och jag tror att all värme är bra i det här sammanhanget, även om ni inte eldar varje dag.B berraX skrev:
I mina gamla hus har vinden isolerats med glasull ovanpå spånisoleringen, utan någon plast. I båda husen har funnits eldstäder som använts dagligen under vintern. Dessutom båda vindarna välventilerade.
Inga fuktskador på något av husen.
Man kan skrämmas om vind utan fuktspärr och alla risker, visst. Eller kan man se den tilläggsisolerade, välventilerade kallvinden som en gigantisk luftspalt, och såna brukar alla vara positiva till.
Förändrad uppvärmning påverkar naturligtvis också. Vårt hus var från början (1830) uppvärmt med ett tiotal kakelugnar men redan då var det nog så att vissa rum inte eldades kontinuerligt - en stor del av övervåningen var ett helt ouppvärmt kallförråd och på gavlarna två uppvärmda sovrum. Senare (1920) byggdes övervåningens kallutrymme om till hall och sovrum och då värmdes allt upp, fortfarande med kakelugnar. Runt 1930 drogs det vattenburen värme i hela huset och uppvärmningen blev då självklart ”jämn” och bekväm, men murstockarna blev kallare eftersom det inte eldades lika mycket. Någon gång före 2005 (före vår tid) sprutades celulosaisolering utan fuktspärr på spånet på vinden för att minska värmeläckaget uppåt. Vi vet ju inte hur klimatet där var innan dess, men vinden verkar fungera utan problem. Timmerstommen är allt annat än tät så det blir kallt där uppe när det är kallt ute, men jag har aldrig upplevt det som ett problem. Tror också som någon var inne på att vindsutrymmet fungerar som en stor luftspalt, men man kanske skulle sätta en temp/fuktmätare där uppe för att få lite fakta.
Produkter som diskuteras: "fuktmätare"
Fuktmätare
Fuktmätare är precisionsverktyg som används för att mäta fuktnivåer i olika material, som exempelvis trä, betong och gips. Detta är särskilt viktigt inom byggbranschen för att förebygga mögel- och rötskador, men även inom jordbruket
Läs mer
krillek skrev:
Förändrad uppvärmning påverkar naturligtvis också. Vårt hus var från början (1830) uppvärmt med ett tiotal kakelugnar men redan då var det nog så att vissa rum inte eldades kontinuerligt - en stor del av övervåningen var ett helt ouppvärmt kallförråd och på gavlarna två uppvärmda sovrum. Senare (1920) byggdes övervåningens kallutrymme om till hall och sovrum och då värmdes allt upp, fortfarande med kakelugnar. Runt 1930 drogs det vattenburen värme i hela huset och uppvärmningen blev då självklart ”jämn” och bekväm, men murstockarna blev kallare eftersom det inte eldades lika mycket. Någon gång före 2005 (före vår tid) sprutades celulosaisolering utan fuktspärr på spånet på vinden för att minska värmeläckaget uppåt. Vi vet ju inte hur klimatet där var innan dess, men vinden verkar fungera utan problem. Timmerstommen är allt annat än tät så det blir kallt där uppe när det är kallt ute, men jag har aldrig upplevt det som ett problem. Tror också som någon var inne på att vindsutrymmet fungerar som en stor luftspalt, men man kanske skulle sätta en temp/fuktmätare där uppe för att få lite fakta.
Ditt hus är nog ungefär som vårt, fast större. Vi eldar dock fortfarande frekvent i våra eldstäder (när vi ä där). Skorstenarna är nog inte helt kalla. Lite tillskottvärme på vinden blir det.krillek skrev:
Förändrad uppvärmning påverkar naturligtvis också. Vårt hus var från början (1830) uppvärmt med ett tiotal kakelugnar men redan då var det nog så att vissa rum inte eldades kontinuerligt - en stor del av övervåningen var ett helt ouppvärmt kallförråd och på gavlarna två uppvärmda sovrum. Senare (1920) byggdes övervåningens kallutrymme om till hall och sovrum och då värmdes allt upp, fortfarande med kakelugnar. Runt 1930 drogs det vattenburen värme i hela huset och uppvärmningen blev då självklart ”jämn” och bekväm, men murstockarna blev kallare eftersom det inte eldades lika mycket. Någon gång före 2005 (före vår tid) sprutades celulosaisolering utan fuktspärr på spånet på vinden för att minska värmeläckaget uppåt. Vi vet ju inte hur klimatet där var innan dess, men vinden verkar fungera utan problem. Timmerstommen är allt annat än tät så det blir kallt där uppe när det är kallt ute, men jag har aldrig upplevt det som ett problem. Tror också som någon var inne på att vindsutrymmet fungerar som en stor luftspalt, men man kanske skulle sätta en temp/fuktmätare där uppe för att få lite fakta.
Ungefär hur tjockt lager isolering är det hos dej?
Då jag läste på om hur mycket man bör tillläggsisolera om man ska göra det med förutsättningkrillek skrev:
* kallvind
* öppentakfot
* papp/ingen fuktspärr
* kutterspån
var det upp till 35-40 cm kutterspån
dvs har du 15-20cm idag kan du lägga till 15-20 cm.
Över det fanns det nån risk med kondensering inne i isoleringen under vissa förutsättningar.
Kommer tyvärr inte ihåg vilka.
Huntons träfiberisolerings skivor motsvarade dubbel tjocklek kutterspån.
Dvs 2x45mm träfiberisolerings skivor = 180mm kutterspån.
körde med 2x45mm själv (då jag med hade 15-20 cm kutterspån) och la ett lager åt ena hållet och nästa tvärs över för att minimera genomgående skarvar.
Ja, kanske - jag vet inte riktigt. Det finns inget golv på vinden utan det är (underifrån) innertaket på övervåningen i form av 35-40 mm kilsågade plank spikade i takbjälkarna. I facken mellan bjälkarna på vinden trossbotten/isolering av sågspån kanske 20 cm. På detta är det sen sprutat någon celulosaisolering 15-20 cm ytterligare. Så frågan är om de 35-40 kutter du nämner motsvarar mina 20cm spån och 20 cm cellulosa.M MrDizzy skrev:
Känns som man då lagt dit det man vågar utan att det ska bli för mycket om jag förstått det rätt.krillek skrev:
Ja, kanske - jag vet inte riktigt. Det finns inget golv på vinden utan det är (underifrån) innertaket på övervåningen i form av 35-40 mm kilsågade plank spikade i takbjälkarna. I facken mellan bjälkarna på vinden trossbotten/isolering av sågspån kanske 20 cm. På detta är det sen sprutat någon celulosaisolering 15-20 cm ytterligare. Så frågan är om de 35-40 kutter du nämner motsvarar mina 20cm spån och 20 cm cellulosa.
Hur du ska göra om du vill ha mer isolering för att det ska bli bra vet jag inte. Så långt sträcker sig inte mina kunskaper tyvärr
Nu är ju inte jag trådstartare och har inga planer på att öka min isolering. Mitt svar handlade bara om att ge mina erfarenheter men tack ändå för omtankenM MrDizzy skrev:
Nu är det jag som är TS och är i valet och kvalet....krillek skrev:
Jag tycker att det är toppen att höra hur andra tänker. Guldkornen finns lite överallt. Det är bara att läsa och fundera på hur det passar in på mej.
Som tensiden nämnde - att mäta år att veta. 
Då det inte verkar vara ngn panik eller problem med fukt så tycker jag att det kan vara en bra idé att börja logga fukt och temp. Man behöver minst ett års data från nolläget, dvs nu innan några åtgärder. Då vet man vad man har att utgå från som inte orsakar några fuktproblem. (Minst ett år, helst 10 eller mer för att ha ett pålitligt medelvärde, men det är naturligtvis drygt att vänta 10 år på att göra en insats, så 1 år får vara gott nog.)
Sedan kan man tänka sig att t ex isolera gavlarna. Det bör göra lite skillnad, vilket går att detektera om man mätt något år innan så man kan jämföra. Det blir nog inga stora skillnader, men om man betänker vad 0,1C temphöjning gör för jordklotet så inser man att det är inga stora skillnader som behövs.
Nästa år kanske man kan minska ventilationen, och utvärdera resultatet.
Allt i syfte att skapa en något varmare vind, vilket sänker RH.
Jag hade försökt få tag på grovt sågspån, precis som man hade förr. Det bör vara billigt. Jag ser ett värde i att ha en "tung" isolering. Det bör jämna ut temperatur- och fuktvariationerna något, iaf mer än fluffig glasull, och det jämnar ut fukten också iom hygroskopisk förmåga vilket glas-/stenull inte har.
Oavsett vilken väg du väljer så logga. Det är enda sättet att faktiskt veta hur klimatet påverkas av olika åtgärder. Då kan man också veta vilka åtgärder som fungerar och vilka som ev inte gör det. Det är dock viktigt att bara göra en åtgärd åt gången, annars går det inte att veta vilken som fungerade eller inte fungerade, och hur stor effekt varje enskild åtgärd har.
Då det inte verkar vara ngn panik eller problem med fukt så tycker jag att det kan vara en bra idé att börja logga fukt och temp. Man behöver minst ett års data från nolläget, dvs nu innan några åtgärder. Då vet man vad man har att utgå från som inte orsakar några fuktproblem. (Minst ett år, helst 10 eller mer för att ha ett pålitligt medelvärde, men det är naturligtvis drygt att vänta 10 år på att göra en insats, så 1 år får vara gott nog.)
Sedan kan man tänka sig att t ex isolera gavlarna. Det bör göra lite skillnad, vilket går att detektera om man mätt något år innan så man kan jämföra. Det blir nog inga stora skillnader, men om man betänker vad 0,1C temphöjning gör för jordklotet så inser man att det är inga stora skillnader som behövs.
Nästa år kanske man kan minska ventilationen, och utvärdera resultatet.
Allt i syfte att skapa en något varmare vind, vilket sänker RH.
Jag hade försökt få tag på grovt sågspån, precis som man hade förr. Det bör vara billigt. Jag ser ett värde i att ha en "tung" isolering. Det bör jämna ut temperatur- och fuktvariationerna något, iaf mer än fluffig glasull, och det jämnar ut fukten också iom hygroskopisk förmåga vilket glas-/stenull inte har.
Oavsett vilken väg du väljer så logga. Det är enda sättet att faktiskt veta hur klimatet påverkas av olika åtgärder. Då kan man också veta vilka åtgärder som fungerar och vilka som ev inte gör det. Det är dock viktigt att bara göra en åtgärd åt gången, annars går det inte att veta vilken som fungerade eller inte fungerade, och hur stor effekt varje enskild åtgärd har.
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden