Isolering av snedtak i timmerhus - få till ångbroms mot bärande timmerstockar etc.
Hej!
Jag behöver hjälp med isolering av ett snedtak på ett timmerhus som jag flyttat och håller på bygga upp på nytt. Jag har försökt hitta svar på mina frågor i gamla trådar och på övriga ställen på nätet men det är så många olika åsikter och det passar inte heller riktigt in på min takkonstruktion.
Förutsättningarna är att huset ligger i närheten av Umeå. Det är på två våningar och totalt 110m^2. Det ska kallställas under vintern då jag främst kommer ha det som sommarstuga från vår till höst. Möjligtvis kommer jag fira jul där. Jag kommer ha en murad skorsten och elda med kakelugn och kamin och självdrag. I dagsläget har jag inte planer för dusch men i framtiden kanske jag gör en enklare lösning med duschkabin så det borde inte produceras allt för mycket vattenånga. Det är C-C mått på 60cm mellan takstolarna.
Utifrån sett har jag i dagsläget:
1. Tegelpannor
2. Takpapp
3. Råspont
Denna bild visar på hur innertaket ser ut inifrån idag:
Planen var att sätta en masonitskiva mot luftspalten och isolera med cellulosaisolering för att få hygroskopiska egenskaper. Som ni ser på bilden ovan har jag en läkt fäst mot takstolen på vardera sidan i varje fack. Jag tror den är 45mm tjock. Jag har god luftning både i takfot och i nock. Därefter ska jag blåsa in cellulosaisolering för att få hygroskopiska egenskaper. Innanför isoleringen måste jag då använda mig av en ångbroms för att försöka uppnå målet på att insidan isolering ska vara 10x tätare än utsidan. Slutligen tänkte jag sätta pärlspontpanel som innertak.
Då kommer det alltså att se ut som följer från råspont och inåt:
1. Luftspalt 45mm mot råspont
2. Ej oljehärdad masonit (eller hård board som det egentligen heter) (3, 4.8 eller 6mm??)
2. Cellulosaisolering troligtvis Isocell, ca 30cm.
3. Ångbroms Inte valt vilken än
4. Pärlspont som innertak målad med linoljefärg
Jag har följande tre problem/frågeställningar som jag behöver hjälp med.
1. Jag blir inte klok på om masonit/hård board är för tät (högt Sd-värde) för att låta vattenånga diffundera igenom ut till luftspalten. På nätet hittar jag många åsikter men kan inte finna något Sd-värde på masonit. Jag har dock läst på sidor som www.feelingwood.se att man inte ska ha oljehärdad masonit då den anses för tät.
De skriver:
Ju mer diffusionsöppen konstruktionens yttre del är desto lättare har konstruktionen att torka ut under förutsättning att insidan är tät.
Den hårda träfiberskivan (eller härdad masonite) är så pass ångtät att fukt från konvektion ackumuleras i konstruktionen vid otätheter.
Eftersom insidan av konstruktionen i tak , ångspärr/ångbroms, ska helst vara 10 ggr tätare än takbeläggningen, kan man inte ha en härdad oljemasonite som luftspaltskiva.
Då är det en stor risk att man bygger in fukt i konstruktionen.
Dock diskuterar de då en konstruktion utan luftspalt och det är ju inte det fall jag har. Fungerar det med icke oljehärdad masonit, vilken tjocklek behöver jag för att den inte ska buktas ut av isoleringen? 3mm, 4.8mm eller 6mm? Det är ju betydligt billigare med den tunna 3mm och den borde ju vara dubbelt så diffusionsöppen som en 6mm.
Jag har kollat på alternativ som luftspaltskiva i wellpapp från T-emballage:
https://onyx-repository.gardinpersson.se//files/pdf/156148.pdf
Den har dock distanser på 3cm och jag har en luftspalt på 45mm så den passar inte in. Sedan är jag inte övertygad att den orkar stå emot lösullsisoleringen utan att den kollapsar av trycket. Den har dock ett väldigt bra (lågt) Sd-värde.
Vilken lösning bör jag gå för? Jag lutar idag mot att använda masonit pga. jag trots allt redan förberett innertaket med en list för luftspalt på 45mm som inte passar ihop med de luftspaltskivor i wellpapp som finns att köpa idag.
2. Om jag inte får fram ett SD-värde på masonitlösningen så kan jag ju inte heller bestämma vilket SD-värde jag ska ha på ångbromsen. Verkar ju finnas från Sd=2 till 18. Vad skulle ni föreslå om ni inte har något svar på vilket Sd-värde masonit har.
3. Hur bör jag sätta dit ångbromsen för att få den tät då jag har de längsgående timmerstockarna som bär upp takstolarna som är i vägen? Jag funderar på att sätta en trä-ribb ca 5cm upp på varje takstol (som jag gjort för luftspalten) sedan sätta en duk av ångbroms för varje enskilt fack för att komma under timmerstockarna som bär upp takstolarna. Se bilder nedan för att förstå vad jag menar (försökte få till en skiss). Jag får då även till ett installationsfack för att dra el på 5cm.
Använder jag gles 28x70mm plus pärlspont bygger jag bort mycket av stockarna som jag vill ha synliga och kommer ändå inte ifrån problemet med att få en tät ångbroms under de timmerstockar som bär upp takstolarna. Dock så vet jag inte om detta blir tätt nog så måste jag då lappa över med en ångbromsduk mellan respektive fack? Dvs. jag överlappar med en ny duk av ångbroms mellan varje fack och överlappar med 20 cm och använder tejp som är gjord för att skarva dessa ångbromsar?
Eller har ni något bättre förslag?
Jag behöver hjälp med isolering av ett snedtak på ett timmerhus som jag flyttat och håller på bygga upp på nytt. Jag har försökt hitta svar på mina frågor i gamla trådar och på övriga ställen på nätet men det är så många olika åsikter och det passar inte heller riktigt in på min takkonstruktion.
Förutsättningarna är att huset ligger i närheten av Umeå. Det är på två våningar och totalt 110m^2. Det ska kallställas under vintern då jag främst kommer ha det som sommarstuga från vår till höst. Möjligtvis kommer jag fira jul där. Jag kommer ha en murad skorsten och elda med kakelugn och kamin och självdrag. I dagsläget har jag inte planer för dusch men i framtiden kanske jag gör en enklare lösning med duschkabin så det borde inte produceras allt för mycket vattenånga. Det är C-C mått på 60cm mellan takstolarna.
Utifrån sett har jag i dagsläget:
1. Tegelpannor
2. Takpapp
3. Råspont
Denna bild visar på hur innertaket ser ut inifrån idag:
Planen var att sätta en masonitskiva mot luftspalten och isolera med cellulosaisolering för att få hygroskopiska egenskaper. Som ni ser på bilden ovan har jag en läkt fäst mot takstolen på vardera sidan i varje fack. Jag tror den är 45mm tjock. Jag har god luftning både i takfot och i nock. Därefter ska jag blåsa in cellulosaisolering för att få hygroskopiska egenskaper. Innanför isoleringen måste jag då använda mig av en ångbroms för att försöka uppnå målet på att insidan isolering ska vara 10x tätare än utsidan. Slutligen tänkte jag sätta pärlspontpanel som innertak.
Då kommer det alltså att se ut som följer från råspont och inåt:
1. Luftspalt 45mm mot råspont
2. Ej oljehärdad masonit (eller hård board som det egentligen heter) (3, 4.8 eller 6mm??)
2. Cellulosaisolering troligtvis Isocell, ca 30cm.
3. Ångbroms Inte valt vilken än
4. Pärlspont som innertak målad med linoljefärg
Jag har följande tre problem/frågeställningar som jag behöver hjälp med.
1. Jag blir inte klok på om masonit/hård board är för tät (högt Sd-värde) för att låta vattenånga diffundera igenom ut till luftspalten. På nätet hittar jag många åsikter men kan inte finna något Sd-värde på masonit. Jag har dock läst på sidor som www.feelingwood.se att man inte ska ha oljehärdad masonit då den anses för tät.
De skriver:
Ju mer diffusionsöppen konstruktionens yttre del är desto lättare har konstruktionen att torka ut under förutsättning att insidan är tät.
Den hårda träfiberskivan (eller härdad masonite) är så pass ångtät att fukt från konvektion ackumuleras i konstruktionen vid otätheter.
Eftersom insidan av konstruktionen i tak , ångspärr/ångbroms, ska helst vara 10 ggr tätare än takbeläggningen, kan man inte ha en härdad oljemasonite som luftspaltskiva.
Då är det en stor risk att man bygger in fukt i konstruktionen.
Dock diskuterar de då en konstruktion utan luftspalt och det är ju inte det fall jag har. Fungerar det med icke oljehärdad masonit, vilken tjocklek behöver jag för att den inte ska buktas ut av isoleringen? 3mm, 4.8mm eller 6mm? Det är ju betydligt billigare med den tunna 3mm och den borde ju vara dubbelt så diffusionsöppen som en 6mm.
Jag har kollat på alternativ som luftspaltskiva i wellpapp från T-emballage:
https://onyx-repository.gardinpersson.se//files/pdf/156148.pdf
Den har dock distanser på 3cm och jag har en luftspalt på 45mm så den passar inte in. Sedan är jag inte övertygad att den orkar stå emot lösullsisoleringen utan att den kollapsar av trycket. Den har dock ett väldigt bra (lågt) Sd-värde.
Vilken lösning bör jag gå för? Jag lutar idag mot att använda masonit pga. jag trots allt redan förberett innertaket med en list för luftspalt på 45mm som inte passar ihop med de luftspaltskivor i wellpapp som finns att köpa idag.
2. Om jag inte får fram ett SD-värde på masonitlösningen så kan jag ju inte heller bestämma vilket SD-värde jag ska ha på ångbromsen. Verkar ju finnas från Sd=2 till 18. Vad skulle ni föreslå om ni inte har något svar på vilket Sd-värde masonit har.
3. Hur bör jag sätta dit ångbromsen för att få den tät då jag har de längsgående timmerstockarna som bär upp takstolarna som är i vägen? Jag funderar på att sätta en trä-ribb ca 5cm upp på varje takstol (som jag gjort för luftspalten) sedan sätta en duk av ångbroms för varje enskilt fack för att komma under timmerstockarna som bär upp takstolarna. Se bilder nedan för att förstå vad jag menar (försökte få till en skiss). Jag får då även till ett installationsfack för att dra el på 5cm.
Använder jag gles 28x70mm plus pärlspont bygger jag bort mycket av stockarna som jag vill ha synliga och kommer ändå inte ifrån problemet med att få en tät ångbroms under de timmerstockar som bär upp takstolarna. Dock så vet jag inte om detta blir tätt nog så måste jag då lappa över med en ångbromsduk mellan respektive fack? Dvs. jag överlappar med en ny duk av ångbroms mellan varje fack och överlappar med 20 cm och använder tejp som är gjord för att skarva dessa ångbromsar?
Eller har ni något bättre förslag?
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Jag skulle byggt såhär (utifrån och in):
Yttertak, råspont, luftspalt, masonit, cellulosa, ångbroms, innertak
/K
Yttertak, råspont, luftspalt, masonit, cellulosa, ångbroms, innertak
/K
Luftspalt, vindduk, cellulosa, ångbroms, gles, innertak. Så har jag gjort enligt rekommendation från Ekofiber. Cellulosan skjunker ju ihop lite så trycket mot luftspalten är bara stort precis vid insprutningen. Kanske behöver du en extra regel mellan takstolarna så att isoleringen inte säckar ihop för mkt.
Tack för era svar. Jag kommer att använda mig av följande uppbyggnad.
Luftspalt, "X", cellulosa, ångbroms, gles, innertak.
Där jag då måste bestämma mig för material X. Jag tänkte då ge kommentarer på era kommentarer och se vad ni säger.
http://www.moelven.com/PageFiles/311221/Prestandadeklaration_Oljeh_rdad_Board.pdf
Dessa anger ångmotstånd i enheterna dry och wet cup μ. Wet cup μ = 20 och dry cup μ=30. Enligt sidan:
http://www.wufi-wiki.com/mediawiki/index.php/Details:WaterVaporDiffusion
Kan man då räkna om det till ekvivalent Sd-värde genom att multplicera värdena med tjockleken på materialet. Ponera att man då väljer en 4.8mm oljehärdad board så landar man då i intervallet:
Dry cup μ=30 => Sd = 0,048*30 = 1.44m
Dry cup μ=20 => Sd = 0,048*20 = 0,96m
Om man då ska ha en ångbroms som är 10x tätare än skiktet mot lufspalten måste man då ha en ångbroms med Sd-värde i intervallet: Sd= 9,6 till 15m. Detta låter väldigt tätt? Anser du att detta funkar?
Sista alternativt förslag:
Som sista förslag vill jag lufta denna lösningen som jag funderat på att använda. Jag såg att byggmax sålde en skiva som de kallar för trossbottenskiva.
https://www.byggmax.se/skivmaterial/byggskivor/plywood-och-osb/trossbottenskiva-p07040
Den är 4.5mm tjock och tillverkad i oorganisk fibercement. Deras datablad var dock gammalt så jag gick inte på tillverkarens hemsida och fann produktdatabladet:
http://www.ivarssonsverige.se/Admin/Public/Download.aspx?File=/Files/Billeder/MediaDB/Originals/01-SE-Produktdatablad%20Windpanel%20WR%2029112016.pdf
I databladet beskrivs den som:
Windpanel WR är en effektiv vindskyddsskiva till ventilerade fasadkonstruktioner. Skivan består av
Portlandcement, utvalda mineraler och har gjorts vattenavvisande genom hydrofobering, vilket ger en
extra hög dimensionsstabilitet och små fuktrelaterade rörelser. Skivan är armerad med
organiska och syntetiska fibrer av hög kvalitet. Windpanel WR är en funktionell byggskiva som
karakteriseras av dess låga vikt och låga fuktabsorption, vilket gör den särskilt lämplig som
vindspärr. Skivan är diffusionsöppen och vind- och vattentät.
Vidare är ångenomgångsmotståndet angivet som Sd = 0,4928. Dvs, betydligt lägre än för en oljehärdad board i samma tjocklek som jag ovan räknade ut till 1.5. Ska man då uppfylla kravet på 10 gånger tätare ångbroms än skivan mot lufstpalten behöver man en ångbroms med Sd-värde på 5. Då fann jag denna ångbroms - Monarvap Sd5:
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjTtNzetPfSAhWlE5oKHTkGDSUQFggcMAA&url=http%3A%2F%2Fwww.m.icopal.se%2FProduktsortiment%2Fvagg_golv_grund%2F~%2F~%2Fmedia%2F9012D9B993094CD6A69D056452520EE2.pdf&usg=AFQjCNE8ipLJKtgBa40brYU-x5dXaNAzwQ&sig2=FpWeZBT1gdGVWH6ogW_xUA
Denna ångbroms tillsammans med skivan jag länkade till uppfyller då att ångbromsen är 10x tätare.
Vad tror ni om den lösningen? Jag köpte en sådan skiva och satte in den mot lufspalten i taket och det kändes väldigt stabilt. Dock är det ju lite av ett okänt material för mig så man vet ju aldrig. Bifogar bild på skivan från mitt bygge då jag lagt den mot luftspalten.
Luftspalt, "X", cellulosa, ångbroms, gles, innertak.
Där jag då måste bestämma mig för material X. Jag tänkte då ge kommentarer på era kommentarer och se vad ni säger.
Om man väljer ditt förslag med masonit så har jag lyckats få fram följande. Den enda leverantör jag hittar med ångmotstånd för oljehärdad masonit är från Moelven.klaskarlsson skrev:
http://www.moelven.com/PageFiles/311221/Prestandadeklaration_Oljeh_rdad_Board.pdf
Dessa anger ångmotstånd i enheterna dry och wet cup μ. Wet cup μ = 20 och dry cup μ=30. Enligt sidan:
http://www.wufi-wiki.com/mediawiki/index.php/Details:WaterVaporDiffusion
Kan man då räkna om det till ekvivalent Sd-värde genom att multplicera värdena med tjockleken på materialet. Ponera att man då väljer en 4.8mm oljehärdad board så landar man då i intervallet:
Dry cup μ=30 => Sd = 0,048*30 = 1.44m
Dry cup μ=20 => Sd = 0,048*20 = 0,96m
Om man då ska ha en ångbroms som är 10x tätare än skiktet mot lufspalten måste man då ha en ångbroms med Sd-värde i intervallet: Sd= 9,6 till 15m. Detta låter väldigt tätt? Anser du att detta funkar?
Det låter väldigt tilltalande med att bara använda en vindduk då det är en billig lösning som i teorin fungerar bra då man har nog lågt Sd-värde på vindduken. Det känns dock som det är svårt att fästa in den i facken nog spänd för att hålla emot isoleringen. Har du bilder på din konstruktion och hur du fäste in vindduken? Hur vet du att luftspalten förblev intakt?MrElliott skrev:
Sista alternativt förslag:
Som sista förslag vill jag lufta denna lösningen som jag funderat på att använda. Jag såg att byggmax sålde en skiva som de kallar för trossbottenskiva.
https://www.byggmax.se/skivmaterial/byggskivor/plywood-och-osb/trossbottenskiva-p07040
Den är 4.5mm tjock och tillverkad i oorganisk fibercement. Deras datablad var dock gammalt så jag gick inte på tillverkarens hemsida och fann produktdatabladet:
http://www.ivarssonsverige.se/Admin/Public/Download.aspx?File=/Files/Billeder/MediaDB/Originals/01-SE-Produktdatablad%20Windpanel%20WR%2029112016.pdf
I databladet beskrivs den som:
Windpanel WR är en effektiv vindskyddsskiva till ventilerade fasadkonstruktioner. Skivan består av
Portlandcement, utvalda mineraler och har gjorts vattenavvisande genom hydrofobering, vilket ger en
extra hög dimensionsstabilitet och små fuktrelaterade rörelser. Skivan är armerad med
organiska och syntetiska fibrer av hög kvalitet. Windpanel WR är en funktionell byggskiva som
karakteriseras av dess låga vikt och låga fuktabsorption, vilket gör den särskilt lämplig som
vindspärr. Skivan är diffusionsöppen och vind- och vattentät.
Vidare är ångenomgångsmotståndet angivet som Sd = 0,4928. Dvs, betydligt lägre än för en oljehärdad board i samma tjocklek som jag ovan räknade ut till 1.5. Ska man då uppfylla kravet på 10 gånger tätare ångbroms än skivan mot lufstpalten behöver man en ångbroms med Sd-värde på 5. Då fann jag denna ångbroms - Monarvap Sd5:
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjTtNzetPfSAhWlE5oKHTkGDSUQFggcMAA&url=http%3A%2F%2Fwww.m.icopal.se%2FProduktsortiment%2Fvagg_golv_grund%2F~%2F~%2Fmedia%2F9012D9B993094CD6A69D056452520EE2.pdf&usg=AFQjCNE8ipLJKtgBa40brYU-x5dXaNAzwQ&sig2=FpWeZBT1gdGVWH6ogW_xUA
Denna ångbroms tillsammans med skivan jag länkade till uppfyller då att ångbromsen är 10x tätare.
Vad tror ni om den lösningen? Jag köpte en sådan skiva och satte in den mot lufspalten i taket och det kändes väldigt stabilt. Dock är det ju lite av ett okänt material för mig så man vet ju aldrig. Bifogar bild på skivan från mitt bygge då jag lagt den mot luftspalten.
Förmodligen för sent nu men.. det ser ut som du missade en decimal när du räknade ut Sd för masoniten.
Dry cup μ=30 => Sd = 0,048*30 = 1.44m
Dry cup μ=20 => Sd = 0,048*20 = 0,96m
Skulle väl egentligen vara:
Dry cup μ=30 => Sd = 0,0048*30 = 0,144m
Dry cup μ=20 => Sd = 0,0048*20 = 0,096m
och då blir ju masoniten plötsligt väldigt "öppen".
Dry cup μ=30 => Sd = 0,048*30 = 1.44m
Dry cup μ=20 => Sd = 0,048*20 = 0,96m
Skulle väl egentligen vara:
Dry cup μ=30 => Sd = 0,0048*30 = 0,144m
Dry cup μ=20 => Sd = 0,0048*20 = 0,096m
och då blir ju masoniten plötsligt väldigt "öppen".
Hej.
Jag valde den lösningen jag föreslog i mitt tidigare inlägg med trossbottenskiva och Monovarp Sd 5 ångbroms. Jag vet inte om det är bättre än masonit eller inte. Enligt det Clog skrivit ovan så hade jag nog räknat fel på Sd-värdet för masoniten också. Problemet var att jag fick inte något säkert produktblad med data på det så jag körde på trossbottenskivorna.
Lösningen jag valde blev dock rätt dyr då både tejpen, ångrbromsen och skivorna var relativt dyra. Många verkar ju välja att köra med masonitskiva så kanske är det de klokaste. Svårt att veta =)
Jag valde den lösningen jag föreslog i mitt tidigare inlägg med trossbottenskiva och Monovarp Sd 5 ångbroms. Jag vet inte om det är bättre än masonit eller inte. Enligt det Clog skrivit ovan så hade jag nog räknat fel på Sd-värdet för masoniten också. Problemet var att jag fick inte något säkert produktblad med data på det så jag körde på trossbottenskivorna.
Lösningen jag valde blev dock rätt dyr då både tejpen, ångrbromsen och skivorna var relativt dyra. Många verkar ju välja att köra med masonitskiva så kanske är det de klokaste. Svårt att veta =)