En bra driven timra isolerar bättre än beräkningsmodellerna säger. Det vet alla vi som bor i gamla timmerhus utan tilläggsisolering. Fysikexperterna grälar så stickorna strittar om det här. Av någon orsak simulerar inte U-värdesberäkningarna verkligheten mätt i uppvärmningsbehov.Oldboy skrev:
Jag skulle säga att ditt förslag motsvarar ungefär att ha fuktbromsen innanför en 75mm isolering och korsskålning på insidan av en 100mm isolerad regelstomme. Vilket är helt fullkomligt fel fukttekniskt sett.
Men den bästa lösningen är utan tvekan denna. Få material. Enkel konstruktion. Billig. Bäst fukthantering. Allt går att göra själv utan ställningar mm. Lerputs går att få i alla tänkbara färger. Vacker yta.Biggle skrev:
2 mm finputs, sen 2.5 cm grovputs med armeringsnät, sen typ 15cm träfiberskivor, sen timmer.. klart.
Att tilläggsisolera mer än 5 cm på insidan brukar leda till kondens på insidan av timmerväggen. Välkänd sak i renoveringsbranschen.
Timmerhus blir normalt inte så täta att man kan hålla på och trycksätta dem på konstgjord väg. Undertryck inne betyder kalldrag och övertryck inne betyder att den sköna värmen läcker ut.
Timmerhus blir normalt inte så täta att man kan hålla på och trycksätta dem på konstgjord väg. Undertryck inne betyder kalldrag och övertryck inne betyder att den sköna värmen läcker ut.
Redigerat:
Hej.H heimlaga skrev:
Jag håller inte med. Det blir inte kondens om isoleringsmaterialet har samma kapacitet och densitet att förflytta fukt som trästommen. Då skiljer sig inte väggen och isoleringen temperatur åt, vilket skulle vara en förutsättning för avsättning av fukt och kondens.
Träfiberisolering till exempel kan man absolut ha tjockare än 5 cm. Liksom lättlera och flera andra regenerativa material.
Du skriver det själv men du tycks inte helt förstå det du skriver.
Nu förklarar jag varför det blir problem när man har för mycket tilläggsisolering på insidan:
-I princip alla isoleringsmaterial har bättre isoleringsvärde än trä. Är du med så långt?
-Det innebär att träet i stockväggen kommer att bli kallare än isoleringen innanför. Är du med så långt?
-Fukt i gasform rör sig lättare genom ett ullformigt isoleringsmaterial än genom solitt trä. Själva isolerförmågan uppstår ju genom hög andel luft i materialet och de isolermaterialen som vi talar om här har alla öppna porer och det innebär att fukten rör sig nästan obehindrat i ångform i isoleringen. Är du fortfarande med?
-Därför kommer fukt i ångform på sin väg ut genom isoleringen att möta det kallare tätare timret. Där fukten kondenserar. Och plötsligt ser vi varför din slutsats är felaktig.
Nu råkar det vara så att det är i princip omöjligt att få en tät insida att verkligen bli tät i ett gammalt timmerhus med mellanväggar och mellantaksbjälkar och allt som är ihoptimrat med ytterväggarna.useless skrev:
jag är med, tack för att du är så tydlig. jag håller med om principen, dock är det fortfarande vanligt att isolera en timmerstomme invändigt, även om utvändig isolering är att föredra, vilket ju också är det som han vill göra.H heimlaga skrev:
Med erfarenhet av renoveringar av just timmerhus i mellersta europa så har jag sett många hus som på grund av att fasaden är skyddsklassad isoleras invändigt utan problem.
Hemligheten där är som sagt att ha ett material som kan samverka, buffra och transportera fukt liksom trästommen. Förslagsvis lättlera (lera blandat med halm), eller träfiberplattor direkt mot fasaden. Det blir ingen kondens när fukten kan vandra igenom samtliga material. Även Sverige har isolerat och tätat med just regenerativa material i hundratals år.
Oavsätt, så kanske den här diskutionen e lite irrelevant, då han skall isolera utvändigt.
Ber om ursäkt om tråden spårade ur lite.
Med vänliga hälsningar.!
Redigerat:
Det är helt andra förhållanden i Tyskland och Schweitz. Jag såg att det var lösningar därifrån som du presenterade. Den där dubbelsponten mellan stockarna förekommer traditionellt bara i Alperna såvitt jag vet. Från Bayern till Schweitz.
-Dels är bergsklimatet i Alperna torrare så det blir mindre fuktmängder som hinner samlas
-Dels är deras köldknäppar korta. Det hinner inte samlas så mycket kondens på tre-fyra veckor.
-När köldknäppen är över och temperaturen stiger litet och solen skiner blir hela dalen som en virkestork som suger fukten ur allt trä. Samma fenomen finns i vissa dalar i Norge. Mest känt i Setesdal där timmerhusen håller för evigt och fuktproblem lär vara ovanliga. Just för att allting torkar snabbt när temperaturen börjar stiga.
Det här illustrerar väl varför man skall akta sig för att importera typlösningar utan att i grunden förstå dem.
Nej, men ambitionen ska vara att få det lufttätt. Det är ju därför man lerklinar, drevar, spänner papp, etc.H heimlaga skrev:
Jag vet att du har koll på det hela, men det är många som inte har det. Många nykomlingar i byggnadsvårdsgamet verkar tro att man ska sträva efter att luften kan passera rakt igenom väggarna. De tror att det är så huset "andas".
Redigerat:
