Om sekundärluft tillförs i tillräcklig mängd så stämmer ditt påstående, men normalt är sekundärluften instrypt till ett värde som gäller för eldning utan övertändning. Om övertändning alltid inträffar är placeringen av tillförseln av primärluft felaktig eller tillsätts i för stor mängd.senmathal skrev:
Vad gäller att pannan inte får eldas med för torr ved, så undrar man om man läst rätt. Givetvis ger snickeriavfall stora ytor för gasavgivning, men att björkved kan bli för torr låter märkligt. Då åtgår ju en del av vedens energi till att förånga vattnet.
//Bosse
Jag tror att de flesta panntillverkare rekommenderar en fukthalt på 15 - 20 % vilket nog kan anses som torr ved. Förmodligen räcker inte en sommar för att få ved så torr. För att få veden torrare än så antar jag att den måste lagras inomhus i värme ett bra tag. Man kanske skulle säga att veden inte skall vara "övertorr". Snickerivirke som torkas inomhus håller runt 10%. BAXI anger t. ex i sin instruktion att veden skall hålla mellan 15 - 20% fukthalt. Alltså anger man både en övre och nedre gräns för fukthalten. Andra tillverkare säger rent ut att för torr ved ger en för häftig förbränning, till exempel Calmarpannan som skriver "torrare ved gör att det brinner för fort vilket leder till rök i skorstenen"
Kolla i din pannas instruktioner om det inte finns en rekommendation för vedens fukthalt med både ett övre och undre värde.
/Mats
Kolla i din pannas instruktioner om det inte finns en rekommendation för vedens fukthalt med både ett övre och undre värde.
/Mats
En liten förklaring om fukthalt i ved
http://www.byggahus.se/forum/biobraensle/115966-baxi-brinner-segt-3.html#74
http://www.byggahus.se/forum/biobraensle/115966-baxi-brinner-segt-3.html#74
Jo jag läste manualen idag och där rekommenderade man så torr ved som möjligt (mellan 15- 25 för ved). Om man har surare ved kan veden blandas med briketter (10-12% fukthalt) för att få ned medelfuktigheten hos bränslet. Om så önskas kan man bara elda med briketter om så önskas, men då måste man tänka på att inte lägga in för mycket så att pannan stannar för att tanken är fullvarm. För Gasellepannorna finns tydligen ingen risk för övertändning oavsett fukthalt.senmathal skrev:
Som kuriosa kan jag nämna att min svärmor brukade blöta vedträna till spisen så att de skulle brinna sakta hela natten. (detta var på 50-talet).
//Bosse
Enligt mina erfarenheter av v33 , så är den klart känslig för finklyven ved. Fick tag på ett parti mestadels finklyven ved för 2år sedan som hade legat och torkat länge. Har nu äntligen eldat slut på den och hade jag vetat hur djävligt det skulle vara att få den att brinna bra , hade jag inte ens tagit emot den gratis..... Problemen jag har haft har varit övertändning alt knappt brunnit alls , samt har det varit totalt omöjligt att ställa in luften "optimalt". Nu i slutet på detta parti har jag kommit in i ett parti med "köpved" dvs grovt klyven gran med lite björk och nu går pannan som en dröm igen. Har inte märkt av att pannan är känslig på torr resp fuktig ved så länge den är grovt klyven. Om man däremot har torr finkluven ved får åtminstone jag inte pannan att fungera.
Då jag tidigare har ägt en Vedex 3000 blev jag intresserad av att jämföra hur pannorna löst lufttillförseln till pannan. Det skiljer sig tydligen en hel del åt hur man löst det hela. På Vedex är det endast primärluften som är möjlig att justera och den går att styra med två rattar. Med den ena ratten styrs luften till nedre delen av vedutrymmet och med den andra till övre delen. På det sättet kan man även styra förbränningen så att veden brinner lika snabbt i framkan och i bakkant. Sekundärluften tas in från sidorna och går in i en kanal i keramiken. Den är inte möjlig att justera.
Här är en länk där man kan se hur man löst det på Vedex. http://www.nibeonline.com/pdf/011363-3.pdf Sid 6 och 7
Jag hade fått för mig att Calmarpannan var snäppet mer avancerad än Vedex men i det här fallet verkar det vara tvärtom. Där har man även ritat i lågor i vedutrymmet så det kanske aldrig är tänkt att det skall vara helt fritt från förbränning där. Kan tänka mig att de gaser som frigörs i vedutrymmet måst ges en möjlighet att brinna upp för att undvika explosion vid lucköppning. Det hände dock några gånger ändå på min Vedex. Nu minns jag dock inte hur mycket det hade brunnit i veden på den när man öppnade luckan efter någon timme. I Calmarpannan är det dock full fyr i vedutrymmet vilket jag inte minns att det var i min Vedex.
/Mats
Kikade lite på Vedex 3300 och där har man tydligen gjort om så att det bara finns en inställning av primärluft. Där verkar luften i huvudsak styras till den nedre delen av vedutrymmet. På den pannan har man tydligen också lyckats höja verkningsgraden en aning men trots det ligger ändå Calmarpannan en aning högre. http://www.nibeonline.com/pdf/639214-4.pdf
En miss jag tycker är helt oförsvarbar på Calmarpannan är att man placerat hetvattenuttaget mitt på pannan precis rakt framför sotluckan. Vedex har två uttag, ett på var sida så man kan välja för att slippa irritera sotaren. Det andra passar perfekt till givaren till kylslingan.
/m
Här är en länk där man kan se hur man löst det på Vedex. http://www.nibeonline.com/pdf/011363-3.pdf Sid 6 och 7
Jag hade fått för mig att Calmarpannan var snäppet mer avancerad än Vedex men i det här fallet verkar det vara tvärtom. Där har man även ritat i lågor i vedutrymmet så det kanske aldrig är tänkt att det skall vara helt fritt från förbränning där. Kan tänka mig att de gaser som frigörs i vedutrymmet måst ges en möjlighet att brinna upp för att undvika explosion vid lucköppning. Det hände dock några gånger ändå på min Vedex. Nu minns jag dock inte hur mycket det hade brunnit i veden på den när man öppnade luckan efter någon timme. I Calmarpannan är det dock full fyr i vedutrymmet vilket jag inte minns att det var i min Vedex.
/Mats
Kikade lite på Vedex 3300 och där har man tydligen gjort om så att det bara finns en inställning av primärluft. Där verkar luften i huvudsak styras till den nedre delen av vedutrymmet. På den pannan har man tydligen också lyckats höja verkningsgraden en aning men trots det ligger ändå Calmarpannan en aning högre. http://www.nibeonline.com/pdf/639214-4.pdf
En miss jag tycker är helt oförsvarbar på Calmarpannan är att man placerat hetvattenuttaget mitt på pannan precis rakt framför sotluckan. Vedex har två uttag, ett på var sida så man kan välja för att slippa irritera sotaren. Det andra passar perfekt till givaren till kylslingan.
/m
Redigerat:
men ju mera finfördelat bränslet är ,ju mera hindras lufttillförseln .dof skrev:
Sålunda måste man vid finare/mindre styckestorlek ha starkare drag i pannan.
Draget bör således regleras efter bränslets beskaffenhet
Mindre vedträn kräver bättre/högre drag än grövre trän
därför kan eldningen upplevas som om det fungerar bättre/sämre ibland .
Den är isolerad med 60mm stenull hela vägen och jag kan inte klaga på draget, måste ha en dragbegränsare för att få ned draget och eldar med grövre ved så det är inget problem, men man får väll inte ha högt drag på en fläktstyrd panna ca 17vp? om jag kommer i håg rätt
Jag har i min calmar v65 primär på 0,5 och sekundär på 2,5, då verkar veden oftast brinna upp jämnare, dvs veden längst in brinner inte upp först, ibland brinner tom veden närmast luckan upp först. Trebema har nu en ny modell av keramik med integrerade hål i keramiken istället för rostfria plåtlådorna som slår sej och spricker.
På min calmar v33 så har jag primär på 3 och sekundär 1.5 och då brinner det upp snabbast längst in då jag alltid har mest glödhöger närmast luckan när jag ska slänga in mer ved. Tycker också att jag inte får den där vita röken ur skorsten, utan mer åt det gråa hållet. Veden är torr och fin och jag har bra luftintag i pannrummet. Lågan ser också helt ok ut. Ska man justera den primära o sekundära någonting för att få jämnare glödfördelning och "bättre" rök ur skorsten?
Kan lägga till att det är när man fyller pannan med ved som det väller ut gråaktig rök från skorsten. Går man ut så luktar det lite också, rökdoft typ
Kan lägga till att det är när man fyller pannan med ved som det väller ut gråaktig rök från skorsten. Går man ut så luktar det lite också, rökdoft typ
Redigerat:
jag gissar att det kan ryka mer grått/svart när man precis lagt i pga att tex nävern brinner då och att förbränningen inte riktigt stabiliserat sej. nu har jag haft lite surare ved och då har den inte gillat att ha primären på 0,5 så jag höjde till 1,5.