Huvudsäkringar ej plomberade före elmätar - är det ok?
Har nyss flyttat till ett hus byggt 1947. Har två frågor angående min elcentral, där också huvudsäkringarna och elmätare finns.
Inkommande kabel går till de tre huvudsäkringarna (20 A). Det är vanliga porslinssäkringar monterade i en metallåda. Denna låda är inte plomberad.
Från huvudsäkringarna går kablarna vidare till elmätaren (fjärravläst). Elmätaren är plomberad. Efter elmätaren går kablarna vidare till elcentralen.
När vi flyttade in tyckte jag att det var märkligt att det inte var plomberat vid huvudsäkringarna. Rent teoretiskt skulle man ju kunna koppla in sig före elmätaren. Ringde då till nätägaren (Vattenfall) och berättade hur min inkommande el såg ut. Fick till svar att det inte gjorde något att det inte var plomberat vid huvudsäkringarna.
Fråga: Vad tycker ni? Är det inte lite märkligt att det är okej för Vattenfall att man relativt enkelt kan koppla sig förbi deras elmätare? Hur ser det ut hos er?
Fråga 2: Har det någon betydelse hur faserna är inkopplade på elmätaren? När jag skruvar ur den första huvudsäkringen (sett från vänster) så slocknar L2-indikationen på den fjärravlästa elmätaren. Mer logiskt borde ha varit att L1 slocknar. Samma förväxling sker även om man skruvar ur den andra och tredje huvudsäkringen. Finns det några regler kring hur de ska vara inkopplade?
Tack på förhand.
Inkommande kabel går till de tre huvudsäkringarna (20 A). Det är vanliga porslinssäkringar monterade i en metallåda. Denna låda är inte plomberad.
Från huvudsäkringarna går kablarna vidare till elmätaren (fjärravläst). Elmätaren är plomberad. Efter elmätaren går kablarna vidare till elcentralen.
När vi flyttade in tyckte jag att det var märkligt att det inte var plomberat vid huvudsäkringarna. Rent teoretiskt skulle man ju kunna koppla in sig före elmätaren. Ringde då till nätägaren (Vattenfall) och berättade hur min inkommande el såg ut. Fick till svar att det inte gjorde något att det inte var plomberat vid huvudsäkringarna.
Fråga: Vad tycker ni? Är det inte lite märkligt att det är okej för Vattenfall att man relativt enkelt kan koppla sig förbi deras elmätare? Hur ser det ut hos er?
Fråga 2: Har det någon betydelse hur faserna är inkopplade på elmätaren? När jag skruvar ur den första huvudsäkringen (sett från vänster) så slocknar L2-indikationen på den fjärravlästa elmätaren. Mer logiskt borde ha varit att L1 slocknar. Samma förväxling sker även om man skruvar ur den andra och tredje huvudsäkringen. Finns det några regler kring hur de ska vara inkopplade?
Tack på förhand.
Redigerat:
det ser lika dant ut hemma hos oss.
Där hade även förgående ägare kopplat sig före mätaren.
Där hade även förgående ägare kopplat sig före mätaren.
1/ Det finns alla möjliga äldre lösningar på mätarskåp och mätarmontage, det är OK så länge skicket är OK. Ingen sätter dit dig för att det saknas en plomb.
2/ Det har ingen praktisk betydelse för mätaren.
2/ Det har ingen praktisk betydelse för mätaren.
Just den saken ska man ordna till...AnneFi skrev:
vi upptäckte ju det här väldigt tidigt och ringde efter vår elleverantör.Fotografen skrev:
de hade mycket svårt att hitta felet och var först säkra på att våran brytare var kass. men så var inte fallet. Det var väldigt snyggt gjort.
När dom var här anmärkte dom inget på att huvudpropparna inte var plomberade.
ska man inte själv kunna byta dom om något händer?
Smaksak, lusläser man vissa nätavtal så är säkringen nätägarens egendom och skall rent krasst bytas av nätägaren. Däremot så kan man vara dum och hävda att när en huvudsäkring går så har kunden gjort fel genom att ansluta för stor last/haft ett fel.elmont skrev:
Det finns vissa nätbolag (främst mindre) som tillåter att kunderna bryter plomben till säkringarna och byter själva men då ska de meddela nätägaren som kommer ut och plomberar. Blir mer och mer ovanligt men det förekommer.
Edit: Nu pratar jag alltså om säkringarna som föregår elmätaren. Finns även de nätbolag som istället tillämpar selektivitet här och sätter en storlek större före mätaren som är plomberade och sedan den abonnerade storleken efter mätaren som kunden fritt kan byta.
Huvudsäkringen som sitter i omedelbar närhet av elmätaren ÄR abonnentens egendom och det är abonnenten som byter. Hela mätartavlan/mätarskåpet är abonnentens egendom förutom mätaren och inkommande kabel. Däremot har nätägaren rätt att plombera vissa delar av anläggningen. Den säkring som säkrar av inkommande, service säkringen, är däremot OFTAST nätägarens. Men i bland sitter det en gammal säkringslåda med servicesäkringar före mätaren som nätägaren OFTAST har överlåtit till abonnenten.
Huvudsäkringarna ska INTE vara plomberade men kan på vissa anläggningar ha en plomberbar huv.
Huvudsäkringarna ska INTE vara plomberade men kan på vissa anläggningar ha en plomberbar huv.
Stämmer bra. De var här och bytade elmätare och då plombades skruvarna tillmätaren samt en skruv till locket för inkommande kabel. Huvudsäkringarna är oplombade. Har EON som nätansvarig.elmont skrev:
Stor förvirring kring detta som vanligt..
Det är så att vissa har säkringar före mätarsäkringarna i servislådan, sk servissäkringar, detta var vanligast förr då inkommande (nätägarens) skiftade till abonnentens kabel, då var denna ofta även mindre area ,därav nya säkringar, vanligen 25-35 A.
Huruvida dessa är nätägarens eller ej kan nog skilja lite lokalt, de skyddar ju huvudsakligen innehavarens anläggning förutom mätaren, däremot är denna låda ofta plomberad så därför byter nätägaren dessa säkringar utan kostnad normalt sett.
Idag skippar man dessa mellansäkringar och serviskabeln skyddas av servisledningssäkringen i nätägarens anläggning, efter första anslutningspunkt övergår ansvaret, inklusive mätarsäkringar men exklusive mätare till anläggningsinnehavaren i huset.
Det är så att vissa har säkringar före mätarsäkringarna i servislådan, sk servissäkringar, detta var vanligast förr då inkommande (nätägarens) skiftade till abonnentens kabel, då var denna ofta även mindre area ,därav nya säkringar, vanligen 25-35 A.
Huruvida dessa är nätägarens eller ej kan nog skilja lite lokalt, de skyddar ju huvudsakligen innehavarens anläggning förutom mätaren, däremot är denna låda ofta plomberad så därför byter nätägaren dessa säkringar utan kostnad normalt sett.
Idag skippar man dessa mellansäkringar och serviskabeln skyddas av servisledningssäkringen i nätägarens anläggning, efter första anslutningspunkt övergår ansvaret, inklusive mätarsäkringar men exklusive mätare till anläggningsinnehavaren i huset.
Så här ser det ut hos mig med ngt nummer jag tyckte
var onödigt visa övertäckt med silvertejp ...
Det verkar klart det finns en 25 A 3-fas huvudsäkring
innanför den plomberade puttebleckhuven - jag har tid-
igare ngt år även haft 25 A mätarsäkring - det enda
som då hände var att de tre mätarsäkringarna byttes
mot 25 A (efter byte av "insats" eller vad det kallas)
- men de fick de ta bort igen eftersom abonnemanget
blev dyrt - så de mätarsäkringarna är numera 16 A som
de var från början - dessa kan man ju byta hur lätt som
helst själv (efter byte av "insatser") mot 25 A vid ensta-
ka "strömbehov-peakar" - men det får man ju inte göra
eller hur?
var onödigt visa övertäckt med silvertejp ...
Det verkar klart det finns en 25 A 3-fas huvudsäkring
innanför den plomberade puttebleckhuven - jag har tid-
igare ngt år även haft 25 A mätarsäkring - det enda
som då hände var att de tre mätarsäkringarna byttes
mot 25 A (efter byte av "insats" eller vad det kallas)
- men de fick de ta bort igen eftersom abonnemanget
blev dyrt - så de mätarsäkringarna är numera 16 A som
de var från början - dessa kan man ju byta hur lätt som
helst själv (efter byte av "insatser") mot 25 A vid ensta-
ka "strömbehov-peakar" - men det får man ju inte göra
eller hur?
Redigerat:
Nej det finns inga säkringar "pluttebleckhuven", märkningen längst ner säger bara vad mätartavlan får avsäkras med som mest. I ditt fall (alla normala mätartavlor för lägenheter och villor) får den säkras av med max 25 A. Sista säkringen hos nätägaren brukar oftast ligga på en/två(/tre) steg upp, oftast max 35 A.palbin skrev:
Nej man får inte byta passdel ("insatsen"), varken på mätartavlan eller i elcentralen inne. Att byta passdel är ett behörighetskrävande arbete.
Att byta passdel på mätartavlan får bara nätägaren, eller av den utsedd elektriker/elfirma göra, inför byte av passdel ska anmälan (ev. färdiganmälan) göras och den som sedan byter passdelen ska sedan meddela nätägaren att bytet är utfört.
Ja tackar - intressant - man lär sig ... .
Rent hypotetiskt - det finns ju olika fabrikat av 16 A proppar
förmodar jag - man skulle ju kunna pilla i några som är extra
tåliga helt enkelt - utan byta passbitar - jag menar kan man
byta proppar mot likadana så borde man kunna byta mot un-
gefär likadana men möjligen en aning tåligare?
Rent hypotetiskt - det finns ju olika fabrikat av 16 A proppar
förmodar jag - man skulle ju kunna pilla i några som är extra
tåliga helt enkelt - utan byta passbitar - jag menar kan man
byta proppar mot likadana så borde man kunna byta mot un-
gefär likadana men möjligen en aning tåligare?
Det finns inga säkringar som är tåligare, alla (med samma amperetal) tål samma last över tid, det som kan skilja är om dom är tröga eller snabba. En trög säkring tål samma last över tid som en snabb MEN en trög tål mer "överlast" under en kortare tid men efter några minuter tål dom samma last.
Med dagens mätare kan nätägaren se hur många Ampere man plockar ut och ligger man ständigt över det man "betalar" för kan man ligga lite risigt till.
Med dagens mätare kan nätägaren se hur många Ampere man plockar ut och ligger man ständigt över det man "betalar" för kan man ligga lite risigt till.
Lite säkrings förklaringar.
Servisledningssäkring
Denna säkring sitter i elnätsföretagets kabelskåp. Säkringens funktion är kortslutningsskydd (KS) för serviskabeln.
Servissäkring
Denna säkring sitter i förekommande fall i kundens anläggning. Denna säkring har två funktioner; en administrativ och en teknisk. Den första funktionen innebär att säkringsstorleken i ampere är avgiftsgrundande för anslutningsavgiften, det vill säga den avgift som kunden betalar till elnätsföretaget för att bli ansluten till det allmänna elnätet. Den tekniska funktionen är att säkringen utgör överlastskydd (ÖL) för serviskabeln som ägs av elnätsföretaget.
Mätarsäkring I anläggning med servissäkring,
Denna säkring har en funktion; en administrativ, Den är avgiftsgrundande för den årliga abonnemangsavgiften.
Säkringsstorlek 16-63 Amp för direktmätning, en kategori 1 mätning.
Säkringsstorlek 80 Amp eller större då anläggningen är strömtransformatormätt, en kategori 2 mätning.
Mätarsäkring I anläggning utan servissäkring. Här har mätarsäkringen tre funktioner; två administrativa och en teknisk. Den är avgiftsgrundande för anslutningsavgiften och den årliga abonnemangsavgiften, det vill säga den engångsavgift och den årliga återkommande avgift som kunden betalar till elnätsföretaget. Den tekniska funktionen är att mätarsäkringen utgör överlastskydd för serviskabeln.
Säkringsstorlek 16-63 Amp för direktmätning, en kategori 1 mätning.
Säkringsstorlek 80 Amp eller större då anläggningen är strömtransformatormätt, en kategori 2 mätning
Övrigt Servissäkring finns i fastigheter med flera abbonemang före alla mätarsäkringar/mätare.
Förekommer också i äldre villor med ett abbonemang. ibland finns de säkringarna på vinden om man har luftledning, eller har haft luftledning, eller i källaren om man har markkabel.
Ibland plomberat lock ibland inte.
Sammanfattningsvis kan sägas att servisledningssäkring, servissäkring, mätarsäkring och spänningssäkring är definierade begrepp medan huvudsäkring är ett allmänt begrepp.
Servisledningssäkring
Denna säkring sitter i elnätsföretagets kabelskåp. Säkringens funktion är kortslutningsskydd (KS) för serviskabeln.
Servissäkring
Denna säkring sitter i förekommande fall i kundens anläggning. Denna säkring har två funktioner; en administrativ och en teknisk. Den första funktionen innebär att säkringsstorleken i ampere är avgiftsgrundande för anslutningsavgiften, det vill säga den avgift som kunden betalar till elnätsföretaget för att bli ansluten till det allmänna elnätet. Den tekniska funktionen är att säkringen utgör överlastskydd (ÖL) för serviskabeln som ägs av elnätsföretaget.
Mätarsäkring I anläggning med servissäkring,
Denna säkring har en funktion; en administrativ, Den är avgiftsgrundande för den årliga abonnemangsavgiften.
Säkringsstorlek 16-63 Amp för direktmätning, en kategori 1 mätning.
Säkringsstorlek 80 Amp eller större då anläggningen är strömtransformatormätt, en kategori 2 mätning.
Mätarsäkring I anläggning utan servissäkring. Här har mätarsäkringen tre funktioner; två administrativa och en teknisk. Den är avgiftsgrundande för anslutningsavgiften och den årliga abonnemangsavgiften, det vill säga den engångsavgift och den årliga återkommande avgift som kunden betalar till elnätsföretaget. Den tekniska funktionen är att mätarsäkringen utgör överlastskydd för serviskabeln.
Säkringsstorlek 16-63 Amp för direktmätning, en kategori 1 mätning.
Säkringsstorlek 80 Amp eller större då anläggningen är strömtransformatormätt, en kategori 2 mätning
Övrigt Servissäkring finns i fastigheter med flera abbonemang före alla mätarsäkringar/mätare.
Förekommer också i äldre villor med ett abbonemang. ibland finns de säkringarna på vinden om man har luftledning, eller har haft luftledning, eller i källaren om man har markkabel.
Ibland plomberat lock ibland inte.
Sammanfattningsvis kan sägas att servisledningssäkring, servissäkring, mätarsäkring och spänningssäkring är definierade begrepp medan huvudsäkring är ett allmänt begrepp.