Slopad förmögenhetsskatt och tak på fastighetsskatten innebär att man lättare blir rik och kan behålla pengarna. Boendet är viktigt, vilket innebär att de som har mycket pengar kommer att vara beredda att punga ut stora summor för en villa nära Stockholm eller en bostadsrätt i innerstan. De som tidigare bodde på dessa ställen har efter att ha sålt villan/bostadsrätten möjlighet att bjuda högre än tidigare på en fin bostad en aning utanför de mest centrala delarna, de som tidigare bodde här betalar mer för en villa utanför stan osv osv enligt mitt exempel ovan. Dvs jag tror att de stora skillnaderna i pris mellan ganska närbelägna områden i kombination med ökade ekonomiska skillnader (som sågs redan under den socialdemokratiska eran) mellan människor kan driva en stark prisutveckling under en ganska lång tid. Det är nog bara om det blir en kris i ekonomin som vi kommer att se tillfälligt sjunkande priser. Tror jag som amatör!
/Pontus
/Pontus
Nästan alla som för resonemang för ökande priser avslutar med en sån här mening.Pongu skrev:
USA, som av många anses vara världens ekonomiska motor, är nu i en ekonomisk svacka som inte har någon motsvarighet i tiden efter andra världskriget.
I Sverige har vi allt att döma en vikande högkonjunktur.
Håller du inte med om att det finns fler faktorer som talar för en (ekonomisk) nedgång än uppgång.
Jo, men jag tror inte att en svikande konjunktur kommer att sänka några bostadspriser annat än i mindre attraktiva lägen, snarare tror jag på fortsatt prisökning, men en långsam sådan som följer inflationen. Vad jag menar med kris är en sådan vi ser i USA och det är ju ingen som vet om och när det kommer att hända något liknande i Sverige. Dvs priserna kan gå upp ett bra tag till och till och med kraftigt om några år, men händer det något dramatiskt i ekonomin som får stora psykologiska effekter är det klart att priserna kan sjunka tillfälligt. Kort sagt, jag tror på en ekonomisk nedgång de närmaste åren, men ingen nedgång vad gäller huspriser.
En större risk är kanske att inflationen ligger kvar på en ganska hög nivå under en kommande lågkonjunktur, för att sedan stiga ytterligare när vi går in i nästa högkonjunktur, med kraftigt höjd reporänta till följd.
Observera att detta bara är en glad amatörs funderingar!
/Pontus
En större risk är kanske att inflationen ligger kvar på en ganska hög nivå under en kommande lågkonjunktur, för att sedan stiga ytterligare när vi går in i nästa högkonjunktur, med kraftigt höjd reporänta till följd.
Observera att detta bara är en glad amatörs funderingar!
/Pontus
Man kan konstatera att vi haft ekonomisk uppgång (definierat som positiv inflations-justerad BNP-tillväxt) under 87 av de senaste 100 åren och nedgång under 13. Oddsen är alltid rätt goda för uppgång. Om du med ekonomisk nedgång menar att uppgången/tillväxten går lite långsammare, dvs att man är inne på andraderivatan och pratar, så är det förstås vanligare med "nedgång".Nyfniken skrev:
Givetvis kommer vi uppleva negativ tillväxt igen, men om man alltså slår vad om att vi får en uppgång så får man nästan alltid rätt. Om jag skulle sätta några pengar på ett vad, så skulle jag sätta dem på att vi får se en uppåtgående ekonomi även iår.
Faktorer som talar för uppgång på huspriser i Sverige:
1. Inflationen gör kronor mindre värda.
2. De disponibla inkomsterna stiger mycket snabbt, tack vare snabbt stigande sysselsättning, stigande löner och fallande skatter.
3. Svenskarnas sparande är högt just nu, till skillnad från situationen inför varje tidigare boprisfall under tiden vi har rimlig statistik för. Man har inte konsumerat upp den inkomstökning vi sett, utan pengarna sätts också i räntesparande (med usel ränta). Kollektivt lever vi under våra tillgångar, vilket skapar finansiellt utrymme för husköp.
4. Skattesänkningar på boendet har genomförts
5. Räntan ligger antagligen på eller nära toppen för den här gången, trots att den är så låg
6. Befolkningsökningen är större än nybyggandet i stora delar av landet.
Faktorer som talar för nedgång på huspriser i Sverige:
1. Internationell konjunkturförsvagning, om än från en väldigt stark nivå.
2. Fallande huspriser i USA, vilket får väldigt stor mediatäckning, och därmed skapar en rädsla för husprisutvecklingen, med dämpad efterfrågan som följd, i varje fall tillfälligt.
3. Åtstramning av bankernas utlåningsreglemente, samt höjda ränte-spreadar hos bankerna som en följd av större spreadar globalt efter USA-bolånekrisen. Detta fördyrar lån utan att riksbanken höjt.
4. "Löften" av oppositionen att höja skatter vid maktövertagande, vilket kan försämra kalkylen för folk som vill köpa hus.
Generellt finns 3 faktorer som styr huspriserna mer än något annat:
1. Inkomsterna (De totala inflationsjuserade inkomsterna)
2. Räntan
3. Skatter
1 och 3 är positivt just nu, 2 är nog rätt neutral.
Ordain får jag lägga till ytterligare en faktor?
4. Utbud/efterfrågan (även om jag anser att den är den tillhör den viktigare)
Utbudet är ca 40% lägre än i höstas medan efterfrågan är ungefär densamma (möjligen svagt stigande). Nybyggnationen av flerfamiljshus har rasat i Stockholm med 66% under 2007, inkl korrigering för slopandet av investeringsstödet (vilket bidrog till att en del projekt tidigarelades inför slopandet). Detta bidrar till det försvagade utbudet och minskningen är i samma storleksordning riket runt. Efterfrågan förstärks av den stora 80-talistgruppen som sätter bo. De flesta kommuner har redan stor bostadsbrist idag och kraftigt mindre nybyggnation bidrar inte minska bostadsbristen. Den "nya" bostadsbeskattningen skapar inlåsningseffekter vilket också dämpar utbudet. Onekligen är även denna faktor positiv (om än inte för de som idag saknar egen bostad) och indikerar alltså högre priser.
4. Utbud/efterfrågan (även om jag anser att den är den tillhör den viktigare)
Utbudet är ca 40% lägre än i höstas medan efterfrågan är ungefär densamma (möjligen svagt stigande). Nybyggnationen av flerfamiljshus har rasat i Stockholm med 66% under 2007, inkl korrigering för slopandet av investeringsstödet (vilket bidrog till att en del projekt tidigarelades inför slopandet). Detta bidrar till det försvagade utbudet och minskningen är i samma storleksordning riket runt. Efterfrågan förstärks av den stora 80-talistgruppen som sätter bo. De flesta kommuner har redan stor bostadsbrist idag och kraftigt mindre nybyggnation bidrar inte minska bostadsbristen. Den "nya" bostadsbeskattningen skapar inlåsningseffekter vilket också dämpar utbudet. Onekligen är även denna faktor positiv (om än inte för de som idag saknar egen bostad) och indikerar alltså högre priser.
Intressant länk:
http://www.globalpropertyguide.com/Annual-house-price-changes-worldwide
Den som orkar får gärna kolla fakta, skulle vara roligt att veta hur det ligger till.
http://www.globalpropertyguide.com/Annual-house-price-changes-worldwide
Den som orkar får gärna kolla fakta, skulle vara roligt att veta hur det ligger till.
Dagens Industri skriver att husköparna tål högre priser:
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\05\05\282526§ionid=Privatekonomi
/Pontus
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\05\05\282526§ionid=Privatekonomi
/Pontus
Jag har svårt för att få ihop siffrorna i artikeln:
"Snittinkomst för en person före skatt". Exempel Malmö: 199,7 Tkr dvs ca 400 Tkr för ett par FÖRE skatt.
Minus ca 30% skatt ger 280 tkr. Räntekostnad Malmö: 2.3 Mkr x 3,5 % (ränta efter avdrag) = ~80 tkr.
Drift 30 tkr ger totalt 110 tkr. Kvar att leva på: ca 170 tkr. Enligt artikeln har paret 289 tkr kvar att leva på.
Hmm. Hur hänger det ihop? Är det tryckfel så att man menar "Snittinkomst efter skatt" eller har man räknat fel?
"Snittinkomst för en person före skatt". Exempel Malmö: 199,7 Tkr dvs ca 400 Tkr för ett par FÖRE skatt.
Minus ca 30% skatt ger 280 tkr. Räntekostnad Malmö: 2.3 Mkr x 3,5 % (ränta efter avdrag) = ~80 tkr.
Drift 30 tkr ger totalt 110 tkr. Kvar att leva på: ca 170 tkr. Enligt artikeln har paret 289 tkr kvar att leva på.
Hmm. Hur hänger det ihop? Är det tryckfel så att man menar "Snittinkomst efter skatt" eller har man räknat fel?
Nej, jag har också svårt att få ihop det!
Jag har dock inte orkat räkna ut vad som blivit fel.
En alternativ tolkning till artikeln vore "hushållen har bara 10% marginal kvar till konsumentverkets norm, kan prisökningarna fortsätta?"
/Pontus
Jag har dock inte orkat räkna ut vad som blivit fel.
En alternativ tolkning till artikeln vore "hushållen har bara 10% marginal kvar till konsumentverkets norm, kan prisökningarna fortsätta?"
/Pontus
tidningen expressen hade ju tidigare sina ekonomilänkar till nåt som jag tror hette dina pengar, numera går de länkarna till Di istället, så jag kan tänka mig de tagit över personalen från dina pengar..... med tanke på hur mycket fel dessa brukade ha i sina artiklar så är nog det som står i Di numera inte så mycket att gå efter.
He he... Lite kvällstidningsaktiga är de allt!
Jag tittar in mellan varven, men man får ta rubrikerna med en stor nypa salt. Speciellt när det gäller bostadspriserna kan man se allt från "priserna faller", "priserna darrar" och "priserna stiger" samma vecka. Vill man ha sig ett gott skratt kan man läsa kommentarerna till dessa artiklar! :eek:
/Pontus
Jag tittar in mellan varven, men man får ta rubrikerna med en stor nypa salt. Speciellt när det gäller bostadspriserna kan man se allt från "priserna faller", "priserna darrar" och "priserna stiger" samma vecka. Vill man ha sig ett gott skratt kan man läsa kommentarerna till dessa artiklar! :eek:
/Pontus
Ja, det enda som stämmer sämre än artiklarna i di.se vad gäller ekonomi är väl kommentarerna på di.se. Jag blir mörkrädd när jag läser där ibland. Folk Som utger sig för att vara "en som vet" och så vidare, men har absolut noll koll.
De måste mena nettoinkomst, dvs efter skatt. Snittinkomsten i Sverige ligger idag på ca 25000 i månaden före skatt, dvs 300000 per år, 199,7 som de säger skulle bara vara knappa 17000 i månaden. Om man antar att det är nettoinkomst de menar så stämmer siffran på "kvar att leva på" bättre.Investor skrev:
Så räknar man på så sätt så har ju ett snittpar med den lånegraden ca 24 tusen netto i månaden efter boendet är betalt så då finns det ju utrymme kvar. Och så länge det finns utrymme att handla för så finns det alltid någon som gör det.
Ser man på Sveriges ekonomi som helhet är det ju, precis som många experter hävdar, mycket som talar för att den kommande avmattningen i den globala ekonomin kommer att drabba Sverige ganska lindrigt. Det finns naturligtvis faktorer som skulle kunna göra att vi hamnar i en kraftigare lågkonjunktur såsom en socialdemokratisk regering som återställer de positiva förändringar som har genomförts, men även en sådan förändring, som skulle kosta en genomsnittlig villafamilj ett par tusen i månaden, skulle antagligen inte köra ekonomin i botten, då de flesta, enligt ovan, har marginaler.
Det är väl troligt att prisstegringen kommer avmattas de närmaste åren och ligga mer i fas med index, så att köpa hus på spekulation är det antagligen för sent för för denna gången, men någon direkt nedgång finns det knappast någon större risk för.