Slutsats: Föreningen, företrädd endast av styrelsen, kan inte säga åt er att riva den del ni inte råder över eller inte äger. Ni kan inte åläggas något då ni inte har skuld i det. Ni kan få rätt till hela boden via marköverföring.
Föreningen får svårt att riva sin del utan att göra olovlig åverkan på er del. I en styrelse finns det alltid en bråkmakare i sådana här fall, ta reda på vad han vill. Jag har här utgått ifrån att det är föreningsförvaltat, om inte kan ni ge fingret till den som påpekar något om intrång för i så fall måste alla samfälligheten vara överens (andelsförvaltat)
Föreningen får svårt att riva sin del utan att göra olovlig åverkan på er del. I en styrelse finns det alltid en bråkmakare i sådana här fall, ta reda på vad han vill. Jag har här utgått ifrån att det är föreningsförvaltat, om inte kan ni ge fingret till den som påpekar något om intrång för i så fall måste alla samfälligheten vara överens (andelsförvaltat)
JB 2:1 är mycket tydlig här,
1 § Till en fastighet hör
byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk,
Om det fanns servitut gäller: Till en fastighet hör även en sådan byggnad eller annan anläggning som är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövandet av ett servitut till förmån för fastigheten och inte hör till den fastighet där den finns.
Ägare till den del av boden som sticker in tillhör han som uppförde den, om inte den särskilts har skänkts bort.
1 § Till en fastighet hör
byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk,
Om det fanns servitut gäller: Till en fastighet hör även en sådan byggnad eller annan anläggning som är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövandet av ett servitut till förmån för fastigheten och inte hör till den fastighet där den finns.
Ägare till den del av boden som sticker in tillhör han som uppförde den, om inte den särskilts har skänkts bort.
Kan du utveckla detta?A Ahuran skrev:
För att den delen står på annans mark.
Jämför nu mot ett dubbelgarage som delas, vilket är vanligt inte får man nyttja grannens del och fastighetsgränsen klyver ju byggnaden. Om grannen gör olovliga saker på sin del så påverkar det inte er. Inte följde hela garaget med när ni köpte fastigheten, bara den del som ligger inom fastigheten. Fastighetsjuridiken tar ingen hänsyn till om byggnaden har lov eller ej.
Jämför nu mot ett dubbelgarage som delas, vilket är vanligt inte får man nyttja grannens del och fastighetsgränsen klyver ju byggnaden. Om grannen gör olovliga saker på sin del så påverkar det inte er. Inte följde hela garaget med när ni köpte fastigheten, bara den del som ligger inom fastigheten. Fastighetsjuridiken tar ingen hänsyn till om byggnaden har lov eller ej.
Ge gärna något exempel där en del av en byggnad som (ovetandes) har byggts över fastighetsgränsen har tillfallit någon annan.A Ahuran skrev:
De enda exempel jag hittar säger att det är precis tvärt om; Dvs byggnaden tillhör fortfarande den som har byggt/förvärvat den.
Angående 2000 kr i arrende: Vad gäller servitut gäller även arrende, föreningen kan inte arrendera ut mark. Skall föreningen upplåta mark för något måste stämman vara positiv till över 2/3. Styrelsen kan inte ta själv sådant här beslut.
Här gör alla misstaget att jämföra mot ekonomisk förening, Eftersom man tvångsansluts till en samfällighet så är det ingenting som är jämförbart här.
Här gör alla misstaget att jämföra mot ekonomisk förening, Eftersom man tvångsansluts till en samfällighet så är det ingenting som är jämförbart här.
Det finns bara 2 typer av egendom, fast och lös. Lös delas in i lös och lösöre (flyttbart). Den delen av boden som kalvar in är inte fast tillbehör till fastigheten som den synes tillhöra, då är den lös, dvs någon äger den som en sak. Byggnadsdelen är fast tillbehör för samfälligheten men samfälligheten har inte nyttjanderätt för den, det har ägaren som har besittningsrätten. Denna kan dock ha gått förlorad (ur kontroll). Besittningsrätten är inget självklart begrepp för oss dödliga. Hus som helst så kan den omöjligt tillhöra TS om inte TS fått den ur handen (gåva, köpt) av han som senast hade besittningen.
Denna lösa egendom skulle specifikt avtalats om.
Denna lösa egendom skulle specifikt avtalats om.
Jag både håller med Ahuran och inte.
Föreningen kan aldrig bli ägare till en byggnad eller del av byggnad som någon annan placerat på föreningens mark.
En byggnad på mark man inte äger är en byggnad på ofri grund. Men samtidigt så är det ju en intressant fråga vad som händer när man säljer en fastighet där någon byggnad delvis ligger på annan mark. Den byggnaden är då troligen INTE ett fastighetstillbehör (byggnader på en fastighet, som ägs av samma ägare som fastigheten är fastighetstillbehör, och ingår per automatik när man köper en fastighet). Det skulle ev. innebära att säljaren fortfarande är ägare till en sådan byggnad efter att fastigheten sålts.
Föreningen kan aldrig bli ägare till en byggnad eller del av byggnad som någon annan placerat på föreningens mark.
En byggnad på mark man inte äger är en byggnad på ofri grund. Men samtidigt så är det ju en intressant fråga vad som händer när man säljer en fastighet där någon byggnad delvis ligger på annan mark. Den byggnaden är då troligen INTE ett fastighetstillbehör (byggnader på en fastighet, som ägs av samma ägare som fastigheten är fastighetstillbehör, och ingår per automatik när man köper en fastighet). Det skulle ev. innebära att säljaren fortfarande är ägare till en sådan byggnad efter att fastigheten sålts.
Visa ett enda rättsfall som styrker dina påståenden. Har man uppsåtligen byggt något som sticker ut utanför sin fastighet så blir man troligen tvungen att riva. Är intrånget utan uppsåt så är det inte osannolikt att det får stå kvar. Att en del av byggnaden skulle tillfalla någon annan är bara nonsens.A Ahuran skrev:
@Ahuran, om jag förstår dig rätt, säger du att delen som står på samfällighetens mark fortfarande tillhör den som byggde stugan eller hens arvingar.
Så då kan inte heller samfälligheten riva den delen av stugan som står på deras mark. De är ju inte ägare.
Sedan hur man överlåter den delen av stugan. Det är ingen fastighet, så det behövs inte lagfart. Behövs överlåtelsen registreras någon annanstans? Finns det formkrav på hur överlåtelsen ska utformas? För om svaret är nej på dessa frågor, då kan man lika gärna anta att stugan ingick i fastighetsköpet. (Säljaren och köparen antog i alla fall att stugan ingick)
Så då kan inte heller samfälligheten riva den delen av stugan som står på deras mark. De är ju inte ägare.
Sedan hur man överlåter den delen av stugan. Det är ingen fastighet, så det behövs inte lagfart. Behövs överlåtelsen registreras någon annanstans? Finns det formkrav på hur överlåtelsen ska utformas? För om svaret är nej på dessa frågor, då kan man lika gärna anta att stugan ingick i fastighetsköpet. (Säljaren och köparen antog i alla fall att stugan ingick)
Som jag skrev, JB 3:12 är inte prövat i högre rätt än. De fall som finns har man skaffat sig rätten med att få överfört, tex exemplet i JB handbok sid 74
Har man olovligt bygg får man riva men TS har inte byggt. Föreningen får vända sig till ägaren. Om det var färskt får BN vända sig till byggherren, eller den som har nytta av byggnadsverket ( för att inte en målvakt skall bygga åt någon) Nu är BN bortkopplat sedan många decennier.
Vidare: JB 2:2 Om olika delar av en byggnad hör till skilda fastigheter, hör ett sådant föremål som avses i första eller andra stycket till den del av byggnaden där det finns.
Spis, kyl mm som står i den inträngande delen tillhör den delen, dvs inte TS.
Har man olovligt bygg får man riva men TS har inte byggt. Föreningen får vända sig till ägaren. Om det var färskt får BN vända sig till byggherren, eller den som har nytta av byggnadsverket ( för att inte en målvakt skall bygga åt någon) Nu är BN bortkopplat sedan många decennier.
Vidare: JB 2:2 Om olika delar av en byggnad hör till skilda fastigheter, hör ett sådant föremål som avses i första eller andra stycket till den del av byggnaden där det finns.
Spis, kyl mm som står i den inträngande delen tillhör den delen, dvs inte TS.
Men föreningen är ju inte ägare till någon del av stugan, såvida det nu inte var föreningen som byggde den en gång i tiden.
Det man kan diskutera är om TS äger den del som ligger på föreningens mark, eller om den fortfarande tillhör tidigare ägare. Men om jag som ny ägare har hela stugan i min besittning, så tror jag det ligger på tidigare ägare att bevisa att den inte ingick i försäljningen. Det är ju lösöre, har jag det i min besittning så är den min, såvida ingen annan kan bevisa något annat.
Det man kan diskutera är om TS äger den del som ligger på föreningens mark, eller om den fortfarande tillhör tidigare ägare. Men om jag som ny ägare har hela stugan i min besittning, så tror jag det ligger på tidigare ägare att bevisa att den inte ingick i försäljningen. Det är ju lösöre, har jag det i min besittning så är den min, såvida ingen annan kan bevisa något annat.
Jo harry73, i princip. Nu kan man bara överföra sådant man äger så ägaren eller arvingarna måste släppa den.
Som du sagt, föreningen kan inte riva den om de inte äger den.
Det här är ett ypperligt exempel på när fastighetsjuridik krockar med ägande, besittning och lös gods.
Trots att det är så vanligt har det ingen klar lösning än.
Som du sagt, föreningen kan inte riva den om de inte äger den.
Det här är ett ypperligt exempel på när fastighetsjuridik krockar med ägande, besittning och lös gods.
Trots att det är så vanligt har det ingen klar lösning än.