Hur stor buffert har du?

[Snase]

Folk sparar för mycket, sätt sprätt på pengarna istället. Det är bra för sverige.

 

[klaskarlsson]

Ja och då trillar man av pinn - eller är sjuk så man istället blir låst till, det iof betalda, hemmet

Nje - en balans är bäst anser jag.
Och det där med bolån - det är i princip precis lika enkelt som att se det som att du hyr huset av banken men har eget ansvar för underhåll och får ev vinst själv...så länge som du har en marginal i lånen vs värdet iaf.

/K

Vill bara tillägga en sak: Detta innebär inte att alla lån är skitsamma - för att man skall kunna se det som "hyra" så krävs ju att man har kvar ett värde som minst motsvarar lånet - sen om man amorterar (och räknar in det i hyran), renoverar, ser till att ha "högt till taket" eller om marknaden stiger spelar mindre roll...

Mao att låna till thailandsresan på huset "sabbar" den synen på lånet. Att ta ett billån kräver att man har en bra insats OCH amorterar minst lika snabbt som värdet på bilen sjunker osv

/K

 

[JanneL]

Jag skrev bara att det måste vara jobbigt för alla människor som känner sig låsta i livet och ser pensionen när lånen är betalda som den slutgiltiga "friheten".

Är du säker att du inte missuppfattat något? Naturligtvis skall man vara skuldfri långt innan man går i pension. Det är ju meningen att man skall hinna bygga upp ett kapital också dessförinnan. Det är en enorm frihet när pengarna flödar in och strilar ut! Kan förstå att det blir jobbigt med lån på 2 - 3 miljoner och att amortera av de på 15 - 20 år. Det kanske till och med är övermäktigt idag. Med dagens låga räntor begriper jag att många inte skänker en tanke på amortering. Man har mer pengar till övrig konsumtion, Men, det kan komma surt efter.

 

[JanneL]

Folk sparar för mycket, sätt sprätt på pengarna istället. Det är bra för sverige.

Har jag en liten inkomst sätter jag nog sprätt på allt. Det räcker förhoppningsvis till livets nödtorft. Tjänar jag mer, bör det bli pengar över. Skall dessa då konsumeras på en massa skräp? Ja, den som tjänar lite tycker säkert det, men, vem skall man behaga, omgivningen eller sig själv? Jag väljer tveklöst mig själv!

 

[cust3000]

Är du säker att du inte missuppfattat något? Naturligtvis skall man vara skuldfri långt innan man går i pension. Det är ju meningen att man skall hinna bygga upp ett kapital också dessförinnan. Det är en enorm frihet när pengarna flödar in och strilar ut! Kan förstå att det blir jobbigt med lån på 2 - 3 miljoner och att amortera av de på 15 - 20 år. Det kanske till och med är övermäktigt idag. Med dagens låga räntor begriper jag att många inte skänker en tanke på amortering. Man har mer pengar till övrig konsumtion, Men, det kan komma surt efter.

Jag förstår inte varför en del spårar in på att man ska vara skuldfri långt innan eller när man år i pension? Då är det väl bättre att spara pengarna som ger avkastning under tiden samt underhålla huset så att värdet behålls, sen sköter inlationen en del.

Pengarna du sparar på något som ger avkastning kommer man åt relativt enkelt om det skulle behövas. När man väl går i pension och kanske väljer att sälja huset får man ett rejäl slant över när alla lån är återbetalda samt att man har sparat kapital under sin verksamma tid.

Amortera ihjäl sig är bara fånigt, då man har en förutfattad mening om att man ska vara skuldfri. Och klyschan "den som är i skuld är aldrig fri" Patetiskt! Man måste se i det långa loppet, lev nu, lev så bra du kan, ät inte knäckebröd och vatten för att du ska vara skuldfri när du har ena foten i graven! För de som inte förstått, du lever bara en gång, det är inget "afterlife" som du kan åtnjuta ditt avbetalda hus *ironi*

 

[JanneL]

Jag förstår inte varför en del spårar in på att man ska vara skuldfri långt innan eller när man år i pension? Då är det väl bättre att spara pengarna som ger avkastning under tiden samt underhålla huset så att värdet behålls, sen sköter inlationen en del.

Jag pratar om ekonomiskt oberoende. Kan vara svårt för en del att förstå vad det innebär. Att spara idag på banken med den löjligt låga räntan torde inte ge så mycket avkastning och att dessutom förlita sig på inflationen som mer eller mindre lyser med sin frånvaro, tro att den skall göra underverk? Ja, vad är patetiskt?
Det kanske även handlar om skuldsättningsgraden. Har man lånat upp över öronen (eller som Gunnar Sträng sa när det begav sig) upp över skorstenen och i dag med dessa låga räntor inte får något över ligger man pyrt till. Då har jag förståelse för att man måste äta knäckebröd med vatten.
Men, bortsett från det har vi fått bränsle i tråden så den kanske kan fortsätta ett tag till?

 

[cust3000]

Jag pratar om ekonomiskt oberoende. Kan vara svårt för en del att förstå vad det innebär. Att spara idag på banken med den löjligt låga räntan torde inte ge så mycket avkastning och att dessutom förlita sig på inflationen som mer eller knäckebröd med vatten.
Men, bortsett från det har vi fått bränsle i tråden så den kanske kan fortsätta ett tag till?mindre lyser med sin frånvaro, tro att den skall göra underverk? Ja, vad är patetiskt?
Det kanske även handlar om skuldsättningsgraden. Har man lånat upp över öronen (eller som Gunnar Sträng sa när det begav sig) upp över skorstenen och i dag med dessa låga räntor inte får något över ligger man pyrt till. Då har jag förståelse för att man måste äta

Vem har nämt vanliga sparkonton..? det finns "EFT" "aktier" "fonder" "kapitalförsäkringar" etc etc. vanliga bankkonton är skräp.

Och ekonomiskt oberoende är ju per definition relativ.
Men på det sättet du menar är en illusion snarare än en vision....
Inflationen är historiskt låg just nu, men på lång sikt historiskt är den <2%/år
samt reallöneökningarna följer ungefär samma (förutsättning).
Husköp är väl ändå ett långsiktigt projekt...?

Lite fakta:
Reallöneökningen 1995-2008 var 2.5%
Inflation 1974-1984 <8%/år 1998 hade vi deflation
2008 var inflationen 3.4%
Riksbanken har genom utredning/forskning kommit fram till att 2% inflation är de mest gynsamma (numera RB´s mål).

Man kan förutsätta på lång sikt att just inflationen kommer att hålla sig där.
Och även att reallöneökningarna kommer hålla sig på <2% Även om de nominella löneökningarna är något högre.

 

[-MH-]

Jag pratar om ekonomiskt oberoende.

Det är naivt att tro att avbetalt hus ger dig ekonomiskt oberoende. Mina elräkningar är högre än lånekostnaden just nu, och då eldar jag dessutom med pellets...

 

[Snase]

Har jag en liten inkomst sätter jag nog sprätt på allt. Det räcker förhoppningsvis till livets nödtorft. Tjänar jag mer, bör det bli pengar över. Skall dessa då konsumeras på en massa skräp? Ja, den som tjänar lite tycker säkert det, men, vem skall man behaga, omgivningen eller sig själv? Jag väljer tveklöst mig själv!

Du behöver inte försvara dig och peka på din ministerlön, jag säger bara att folk sparar för mycket. Lev nu!

 

[klaskarlsson]

Jag pratar om ekonomiskt oberoende. Kan vara svårt för en del att förstå vad det innebär. Att spara idag på banken med den löjligt låga räntan torde inte ge så mycket avkastning och att dessutom förlita sig på inflationen som mer eller mindre lyser med sin frånvaro, tro att den skall göra underverk? Ja, vad är patetiskt?
Det kanske även handlar om skuldsättningsgraden. Har man lånat upp över öronen (eller som Gunnar Sträng sa när det begav sig) upp över skorstenen och i dag med dessa låga räntor inte får något över ligger man pyrt till. Då har jag förståelse för att man måste äta knäckebröd med vatten.
Men, bortsett från det har vi fått bränsle i tråden så den kanske kan fortsätta ett tag till?

Som sagt - hur menar du "ekonomiskt oberoende" ?
Om du äger ett obelånat hus så kommer du ändå ha massa kostnader för drift och underhåll - det är väl inte "oberoende" !??

Skillnaden är ju om du säljer och säg flyttar till en billigare lägenhet eller hyresrätt: Har du betalt alla lån så får du mer pengar, även efter skatt, i fickan - har du kvar på lånen så blir det mindre.

Men då är ju frågan vad du skall göra med pengarna på ålderns höst ?
Tyvärr tycker jag att AMF-pensions reklam verkar vara rena blajjet - du vet den med lyckliga pensionärer som lever livet.
Min erfarnehet, när det gäller äldre släktingar med eller utan mkt pengar, är att i pensionsåldern är det endast ett fåtal som orkar "leva livet"
Så min filosofi är att leva hela livet och även planera för framtiden - men inte "vänta ut" livet till jag blir pensionär - för "då jäklar" - det tror jag inte håller.

Hitills funkar min strategi rätt bra: Tog tex fullt studielån även de år jag bodde hemma - sparade undan det mesta (vilket jag, helt medvetet, måste betala av nu när jag jobbar istället).
Det innebar att jag kunde köpa en liten etta efter ett par år, med föräldrarna som borgenärer men med egna pengar.
Denna lägenhet har jag i steg växlat upp till ett radhus+fritidshus - iof var det en lyckträff att köpa lägenhet 1996, men min andra lägenhet gick jag dock förlust på (om man räknar med omkostnader) - så det är inte bara tack vare värdeökningen.
Jag har amorterat litegrann, dock inte mkt. Har däremot sett till att alltid ha en buffert och luft i ekonomin.

Hade jag inte lånat och sparat så hade jag, iaf inte med egna pengar, kunnat köpa BR och då hade jag stått inför en högre tröskel när jag väl skulle starta familj och köpa ett radhus. Det hade förvisso kanske funkat ändå - men poängen är att jag hade en bra studietid där jag hade ett eget fräscht boende, och även om det var makaroner och falukorv som gällde som mat, så kunde jag mellan varven ta ngn öl på sektionspuben, och de pengar osm jag jobbade in vid sidan av behövde inte gå direkt till hyran eftersom mina boendekostnader var relativt låga (jag hade <200000 kr i lån,kostade väl då ca 1000kr/mån, och en låg avgift (har för mig den låg på 1800kr) som inkluderade el för min etta på ca 35kvm, detta bara 5-10 min med T-bana från stockholms city )
En studentlägenhet, om man fick tag i ngn, kostade mer...

Du behöver inte försvara dig och peka på din ministerlön, jag säger bara att folk sparar för mycket. Lev nu!

Well - javisst lev nu - men ser för fasen till att ha en bra buffert !!!
Man skall inte konsumera varenda krona, särskilt inte om man har familj - då kan det lätt braka utför väldigt snabbt om ngt inträffar !
Det är lätt att tro att man är osårbar - det är man inte.

Vill man åka till Thailand och har pengarna - kul !
Vill man åka till Thailand och måste låna pengar för det - spar isätllet !
Det lånet har du inte "fått" något för.
Sen kan man förstås resonera som så att om man har ett huslån men väljer att inte amortera utan spendera istället så är det samma sak som att låna på huset för att åka på tex en resa.

Det tycker inte jag - det huslån du har kan du se som en hyra - lägg därtill drift, underhåll osv - gärna en liten amortering om du från början bakade in möbler eller så i det - men sen har du din "hyra". Lägger du kontinuerligt till annar, utan att amortera/betala av det snabbt så är det stor risk för att lånet växer ikapp värdet på huset, och kostnaden stiger hela tiden - och du kan in det fallet varken peka på inflation eller annat som skall "minska" lånet
/K

 

[Tossegubbe]

Sedan kan man ju tänka lite osjälviskt med och vilja lämna lite efter sig till familj och vänner när man dör, inte bara ett fullbelånat hus som man inte amorterat ngt på.
Iaf skulle jag önska att mina efterlevande fick möjligheten att starta på 0 så att säga, ett hus att bo i och inga skulder och kke tom en slant på banken..
Iaf skulle jag viljat börja så och då ska man väl inte missunna sina egna barn det?

 

[Snase]

Well - javisst lev nu - men ser för fasen till att ha en bra buffert !!!
Man skall inte konsumera varenda krona, särskilt inte om man har familj - då kan det lätt braka utför väldigt snabbt om ngt inträffar !
Det är lätt att tro att man är osårbar - det är man inte.

Vill man åka till Thailand och har pengarna - kul !
Vill man åka till Thailand och måste låna pengar för det - spar isätllet !
Det lånet har du inte "fått" något för.
Sen kan man förstås resonera som så att om man har ett huslån men väljer att inte amortera utan spendera istället så är det samma sak som att låna på huset för att åka på tex en resa.

Det tycker inte jag - det huslån du har kan du se som en hyra - lägg därtill drift, underhåll osv - gärna en liten amortering om du från början bakade in möbler eller så i det - men sen har du din "hyra". Lägger du kontinuerligt till annar, utan att amortera/betala av det snabbt så är det stor risk för att lånet växer ikapp värdet på huset, och kostnaden stiger hela tiden - och du kan in det fallet varken peka på inflation eller annat som skall "minska" lånet
/K

Jag tror vi tänker lika.
Har folk i min omgivning som fan är helt maniska och ska amortera och spara varenda korvöre, gör aldrig något. Pratar om pensionen och allt dom ska göra när dom är skuldfria (vid 35-40 WTF!!!), måste ha en årslön på banken, tänk om pannan går sönder. När årslönen sitter där ska dom ha en till. Snåljåpar.

Har inte amorterat en spänn sedan jag tog mitt första bolån 1995, och satan vad glad jag är för det, snacka om att man hade slängt pengarna i sjön!

 

[-MH-]

Sedan kan man ju tänka lite osjälviskt med och vilja lämna lite efter sig till familj och vänner när man dör, inte bara ett fullbelånat hus som man inte amorterat ngt på.
Iaf skulle jag önska att mina efterlevande fick möjligheten att starta på 0 så att säga, ett hus att bo i och inga skulder och kke tom en slant på banken..
Iaf skulle jag viljat börja så och då ska man väl inte missunna sina egna barn det?

Jag vet inte hur gammal du tänker vara när du dör, nen jag hoppas att mina barn är i 40-50-årsåldern i alla fall när det är dags för mig, och tror verkligen inte att någon har behov av hus då.

Om du vill ge något till dina barn, ge dem pengar långt innan du dör, för det är då de behöver dem. När de själva skall köpa hus, tex...

 

[Snase]

Sedan kan man ju tänka lite osjälviskt med och vilja lämna lite efter sig till familj och vänner när man dör, inte bara ett fullbelånat hus som man inte amorterat ngt på.
Iaf skulle jag önska att mina efterlevande fick möjligheten att starta på 0 så att säga, ett hus att bo i och inga skulder och kke tom en slant på banken..
Iaf skulle jag viljat börja så och då ska man väl inte missunna sina egna barn det?

Roligare att vara givmild medans man lever istället.

 

[klaskarlsson]

Jag vet inte hur gammal du tänker vara när du dör, nen jag hoppas att mina barn är i 40-50-årsåldern i alla fall när det är dags för mig, och tror verkligen inte att någon har behov av hus då.

Om du vill ge något till dina barn, ge dem pengar långt innan du dör, för det är då de behöver dem. När de själva skall köpa hus, tex...

Precis: Starta en fond med låg avgift och sätt kontinuerligt in pengar på den.
Sen kan dom få den som start till ett eget boende eller ngt

/K