Hur skriva "säkert" hyreskontrakt på mark?
Hej,
Vi har idag en tomt som är avstyckad från en stamfastighet ( som omgärdar min tomt). Nu är ägaren av stamfastigheten och jag överens om att jag skall få använda mer mark och vi är överens om allt gällande storlek , gränser med mera. Jag får köpa lös den marken med om jag vill, men då det är en dyr kostnad för lantmäteriet som vi inte vill ta just nu ( renovering av huset pågår) och han tyckte var onödig för oss, så föreslog han att jag får hyra marken i säg 50 år för en krona året. Detta skall i så fall skrivas avtal på så att jag har samma avtal även om hans stamfastighet byter ägare.
Kan man göra så , och hur går jag i så fall tillväga?
Vi är inte ute efter att få störe tomt bara för att elle rför att bygga på utan vi vill bara kunna utnyttja mer yta runt vår fastighet. Vi bor på vischan, inga grannar med mera men vi vill bara säkra upp så vi inte får probem framöver. Bästa vore att köpa lös det, och kanske vi gör det om några år men han är gammal och man vet aldrig hur länge han finns kvar. Kanske vore det bästa att ändå ta den kostnaden ( 24.000:- skall de ha trots att de inte behöver göra mycket alls då gränsstenar finns utom i ett hörn).
Hjälp mig..vad föreslår ni kunniga, rent juridiskt och även smartaste sättet att hantera detta på ?
Vi har idag en tomt som är avstyckad från en stamfastighet ( som omgärdar min tomt). Nu är ägaren av stamfastigheten och jag överens om att jag skall få använda mer mark och vi är överens om allt gällande storlek , gränser med mera. Jag får köpa lös den marken med om jag vill, men då det är en dyr kostnad för lantmäteriet som vi inte vill ta just nu ( renovering av huset pågår) och han tyckte var onödig för oss, så föreslog han att jag får hyra marken i säg 50 år för en krona året. Detta skall i så fall skrivas avtal på så att jag har samma avtal även om hans stamfastighet byter ägare.
Kan man göra så , och hur går jag i så fall tillväga?
Vi är inte ute efter att få störe tomt bara för att elle rför att bygga på utan vi vill bara kunna utnyttja mer yta runt vår fastighet. Vi bor på vischan, inga grannar med mera men vi vill bara säkra upp så vi inte får probem framöver. Bästa vore att köpa lös det, och kanske vi gör det om några år men han är gammal och man vet aldrig hur länge han finns kvar. Kanske vore det bästa att ändå ta den kostnaden ( 24.000:- skall de ha trots att de inte behöver göra mycket alls då gränsstenar finns utom i ett hörn).
Hjälp mig..vad föreslår ni kunniga, rent juridiskt och även smartaste sättet att hantera detta på ?
Jag skulle också definitivt försöka köpa. Inte så väldigt mycket pengar bara för att slippa framtida trassel, tycker jag.
Går det möjligen att påverka lantmäteriets pris?
Går det möjligen att påverka lantmäteriets pris?
Ni ska komma ihåg att muntliga avtal (och löften) om fast egendom är juridiskt ogiltiga. Däremot är det givetvis möjligt att teckna skriftligt avtal om markupplåtelse (arrende). Det finns några fallgropar, som ni och markägaren bör undvika.
Jag föreslår att ni kontaktar LRF konsult eller Hushållningssällskapet, som på mindre än åtta frågor och fem minuter kan fixa det skriftliga avtal som ni behöver.
I och för sig kan jag hålla med övriga inlägg att det är en stor fördel att köpa marken direkt. I synnerhet om förrättningskostnaden är den tyngsta posten måste priset vara synnerligen gynnsamt.
Jag föreslår att ni kontaktar LRF konsult eller Hushållningssällskapet, som på mindre än åtta frågor och fem minuter kan fixa det skriftliga avtal som ni behöver.
I och för sig kan jag hålla med övriga inlägg att det är en stor fördel att köpa marken direkt. I synnerhet om förrättningskostnaden är den tyngsta posten måste priset vara synnerligen gynnsamt.
Redigerat:
Om ni köper loss marken, läggs den till er befintliga fastighet då eller avstyckas den som en separat, obebyggd tomt? I så fall är det bra att ha koll på vad det blir för taxeringsvärde då det mig veterligen inte finns någon maxgräns på fastighetsskatten för tomter....
Mark blir aldrig en dålig affär ty det tillverkas inte längre och således kommer efterfrågan på lång sikt alltid att öka
Om ni när ni är klara med renoveringen och känner er redo att köpa kanske ägaren till stamfastigheten gått bort eller sålt och ni kanske längee får köpa tomtbiten, smid medans järnet ör varmt är mitt råd
Om ni när ni är klara med renoveringen och känner er redo att köpa kanske ägaren till stamfastigheten gått bort eller sålt och ni kanske längee får köpa tomtbiten, smid medans järnet ör varmt är mitt råd
Det är nog lika bra att slanta upp pengarna. Arrende tror jag inte går att göra då det varken rör sig om ett jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende. Du kan förmodligen fixa en nyttjanderätt och detta kan skrivas in i fastighetsregistret men det kostar ju det med. Säljer du sedan fastigheten följer inte den typen av nyttjanderätt med fastigheten.
24000 är inte mycket pengar för en fastighetsreglering. En lantmätare kostar ju runt 10 000kr om dagen och så är det resor, material, kartframställning mm.
24000 är inte mycket pengar för en fastighetsreglering. En lantmätare kostar ju runt 10 000kr om dagen och så är det resor, material, kartframställning mm.
Jag kan gott instämma i uppfattningen att det kan vara hur klokt som helst att köpa istället för att arrendera. Men detta var inte trådens fråga. Och svaret är att det går mycket väl att för detta stycke jordbruksmark upprätta ett jordbruksarrende av typen sidoarrende.hhenning skrev:
Nyttjanderätter (eller servitut) definieras som ett rättsförhållande mellan två fastigheter. Inte mellan fastigheternas ägare. Ett korrekt avtalat eller beslutat servitut följer därför fastigheten. Men denna upplåtelseform är av olika skäl inte alls något bra alternativ i detta fall.hhenning skrev:
Jag ska inte säga att jag är expert på området men jag har fått den uppfattningen att ett jordbruksarrende av typ sidoarrende fortfarande är ett jordbruksarrende och ska brukas. Jag uppfattade det så som att han skulle köpa en lite mindre markbit, kanske till gräsmatta? Möjligtvis kan han odla sparris där men inte skulle det göra ett jordbruksarrende befogat.
Servitut gäller som sagt mellan fastigheter. Nyttjanderätter är däremot till förmån för en person att använda en hel eller del av en fastighet någon annan äger. Rätta mig om jag har fel.
Servitut gäller som sagt mellan fastigheter. Nyttjanderätter är däremot till förmån för en person att använda en hel eller del av en fastighet någon annan äger. Rätta mig om jag har fel.
Redigerat:
Glömde bort att det är ett Lägenhetsarrende det ska vara om det ska vara något arrende över huvud taget. Det är det du ska kolla upp torparnorpan
Jordabalken
8 kap. 1 §
Upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt bestämmelserna i detta kapitel och 9–11 kap. ske som jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende.
Lägenhetsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk och upplåtelsen icke är att anse som bostadsarrende eller anläggningsarrende.
Jordabalken
8 kap. 1 §
Upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt bestämmelserna i detta kapitel och 9–11 kap. ske som jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende.
Lägenhetsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk och upplåtelsen icke är att anse som bostadsarrende eller anläggningsarrende.
Du har rätt i att nyttjanderätt egentligen inte är synonymt med servitut. My fault. Båda delarna är inskrivningsbara, och det är inte rubriken som avgör avtalens rättsverkan. Avgörande är avtalets innehåll. Ett "nyttjanderättsavtal" som bestämmer förhållandet mellan två fastigheter blir därför inskrivet med samma verkan som ett "servitut". Men om avtalet ger en person rätt att nyttja en fastighet betraktas det som arrende.hhenning skrev:
Jag skulle säga att man fritt kan välja lägenhets- eller sidoarrende som avtalsform. Åtminstone om vi talar om jordbruksmark och exempelvis en beteshage. Lägenhetsarrende kan man formulera lite som man vill. Till och med muntliga avtal är giltiga (vilket är ovanligt i fastighetssvängen). Lägenhetsarrendet ger heller ingen besittningsrätt.hhenning skrev:
Ska vi enas om att det är ett lägenhetsarrende han ska skriva med gubben? ;-)