75/25 tycker jag är helt fel såvida ni inte planerar att sälja snart. Bara för att ni sponsrar deras boende med 50% så ska ni väl inte dessutom behöva sponsra fler kostnader med 50%! Det resonemanget är bara rimligt om dom betalar hyra för "dina" 25 procent som dom använder och så är ju inte fallet.
50/50 kan vara rimligt om båda familjerna planerar att behålla boendet "länge" och det inte är någon bestående värdehöjande effekt.
Ska det bli rättvist så bör man nog ha någon slags avtal med hänsyn till avskrivningstid etc. Vi kan ta ett enklare exempel med ett takbyte för 100000 som beräknas ha en livslängd av 25 år. A äger 75% av fastigheten och B 25%
(Jag tar ingen hänsyn till räntekostnad och nuvärdesberäkning i exemplen.)
Alternativ 1: A betalar 75% av takbytet. B bör då betala A (100000kr/25år)*0.25 = 1000 kr per år tills fastigheten säljs eller 25 år har gått.
Alternativ 2: Båda betalar 50% av takbytet. Om fastigheten säljs efter 20 år så får A ersätta B med ((100000/(25-20))*0.25 = 5000 kr i engångssumma.
"Kompisalternativet" där man mer tänker att man vill ha det "ungefär rättvist men inte bråka om kronor och ören" och "inte hålla på att skriva en massa papper" är väl att göra en uppskattning på förhand. Något i stil med att båda vill nog ha kvar stugorna i runt 20 år men sen vill nog inte barnen ta över. I takexemplet är det då rimligt att A betalar 60% och B 40%. Risken med det är när det inte blir som man tänkt sig:
Exempel 1: Båda betalar 50% för man tänker att "släkten ska ha kvar stugorna i generationer". Tre år senare dör A och barnen tvingar fram en försäljning. B kan känna sig blåst på hälften av sin värdeökningen p.g.a. det bytta taket.
Exempel 2: A betalar 75% för "han får igen det vid försäljning". 25 år senare är det dags att fixa taken igen. I det fallet betalade A alltså tre gånger så mycket som B trots att båda hade lika stor nytta av taket. (Eller er nya avloppsanläggning om ni fortfarande har kvar stugorna om 30 år...)
50/50 kan vara rimligt om båda familjerna planerar att behålla boendet "länge" och det inte är någon bestående värdehöjande effekt.
Ska det bli rättvist så bör man nog ha någon slags avtal med hänsyn till avskrivningstid etc. Vi kan ta ett enklare exempel med ett takbyte för 100000 som beräknas ha en livslängd av 25 år. A äger 75% av fastigheten och B 25%
(Jag tar ingen hänsyn till räntekostnad och nuvärdesberäkning i exemplen.)
Alternativ 1: A betalar 75% av takbytet. B bör då betala A (100000kr/25år)*0.25 = 1000 kr per år tills fastigheten säljs eller 25 år har gått.
Alternativ 2: Båda betalar 50% av takbytet. Om fastigheten säljs efter 20 år så får A ersätta B med ((100000/(25-20))*0.25 = 5000 kr i engångssumma.
"Kompisalternativet" där man mer tänker att man vill ha det "ungefär rättvist men inte bråka om kronor och ören" och "inte hålla på att skriva en massa papper" är väl att göra en uppskattning på förhand. Något i stil med att båda vill nog ha kvar stugorna i runt 20 år men sen vill nog inte barnen ta över. I takexemplet är det då rimligt att A betalar 60% och B 40%. Risken med det är när det inte blir som man tänkt sig:
Exempel 1: Båda betalar 50% för man tänker att "släkten ska ha kvar stugorna i generationer". Tre år senare dör A och barnen tvingar fram en försäljning. B kan känna sig blåst på hälften av sin värdeökningen p.g.a. det bytta taket.
Exempel 2: A betalar 75% för "han får igen det vid försäljning". 25 år senare är det dags att fixa taken igen. I det fallet betalade A alltså tre gånger så mycket som B trots att båda hade lika stor nytta av taket. (Eller er nya avloppsanläggning om ni fortfarande har kvar stugorna om 30 år...)
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Löpande underhåll är väl självklart att dela efter ägarandel. Eftersom det dels förebygger att behöva göra dyrare investeringar, dels gör att värdet kommer att vara bättre än om underhåll inte skedde. "Värdebevarande" insatser är lika relevanta som "värdehöjande". Så länge det inte handlar om slitage eller liknande som är direkt relaterat till hur mycket endera parten brukar fastigheten.Okarlsson skrev:
Löpande underhåll kan man argumentera för ska fördelas efter användande. Jag antar att ingen betalar hyra efter användande eftersom TS inte skrev någon om det. Givet att de delar på sophämtning etc. 50/50 så förutsätter jag att de använder fastigheten ungefär lika mycket och då bör man fördela underhållet (alltså behålla fastigheten i nuvarande skick) lika.
Håller med till fullo. Kostnader som avser att möjliggöra användande ska såklart spegla andelen användande och kostnader som är direkt värdeökande speglar ägarandel. Men det är ju inte riktigt så enkelt. Ett takbyte eller avloppsuppgradering må vara värdeökande men spelar ingen roll förrän fastigheten (eller del i den) säljs, och då kan värdeökningen ha försvunnit, vilket redan tagits upp tidigare i tråden.
Egentligen skulle jag vilja rekommendera en utjämning av ägarandelarna, men dels var det inte det rådet som efterfrågades och dels finns det säkert anledningar till att fördelningen är som den är. Så, förutsatt att fällningen gagnar båda parters användande av fastigheten lika och att ingen part är mer "skyldig" till att träden blivit ett hot så förordar jag 50/50 fördelning av kostnaden, av den enkla anledningen att ingen part tjänar mer än den andra på fällningen.
edit: Förtydligande; om endera part "tjänar" mer på fällningen - exempelvis på det viset att marken där träden stod disponeras mer av ena parten än andra - så kan möjligen en annan fördelning vara aktuell, men det verkar inte vara fallet?
Hur viktigt är grannsämjan och hur viktigt är pengarna?