Men är den inte redan byggd? Hur känns det när du går på den?
Om den inte sviktar mycket så är det helt lugnt. En träkonstruktion knäcks inte helt plötsligt utan förvarning. Du kommer få nedböjning och deformationer som varnar om det är underdimensionerat.
Om den inte sviktar mycket så är det helt lugnt. En träkonstruktion knäcks inte helt plötsligt utan förvarning. Du kommer få nedböjning och deformationer som varnar om det är underdimensionerat.
Tjockare trall kan göra mycket för känslan men det gör egentligen inget för svikten på själva konstruktionen. Det är alltså bara hur mycket det sviktar mellan golvbjälkarna som tralltjockleken gör stor skillnad.
Jag har 4 meter mellan vägg och yttre bärlina. (Utrymmet under fungerar som carport) Använder balkar på 45x220 med cc 50 och 28x145 trallvirke. Det upplever jag som helt stumt, även när vi haft fest och säkert varit 20 personer på däcket.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag är tveksam till tanken att beräkningen av nyttig last för en balkong skulle vara avhängig konstruktionssättet. Jag tror snarare att det är ett uttryck för den högre höjd över marken som en balkong normalt representerar. Jag har gått igenom att antal äldre byggnormer för att se om man kan hitta en linje. I både SBN 75 och Boverkets Nybyggnadsregler från 1988 gäller samma regler för balkonger som för takterasser, vilket jag tycker stödjer min tolkning. BABS 46, som var den första svenska riksgemensamma byggnormen, talar om 400 kg/m2 för balkonger och 300 kg/m2 för altaner.
Jag tycker att höjd över mark rimligtvis är en faktor som styr valet av säkerhetsklass och inte nyttig last. Den större nyttiga lasten för balkonger gissar jag beror på att det är en sån liten yta. Problemet med ytlast är att den totala lasten kan bli för liten på små ytor.
Jämför motsatsen vid stora ytor då man under vissa omständigheter får göra lastreduktion.
Jämför motsatsen vid stora ytor då man under vissa omständigheter får göra lastreduktion.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tror också att balkongens begränsade yta kan ha påverkat valet av nyttig last. Det är också intressant att se hur normkonstruktörerna under årens lopp försöker med olika uppdelningar av lasterna för att hitta mer rättvisande beräkningssätt, för att så småningom återvända till den enkla ytbaserade. En kompetent konstruktör kan alltid göra avvikelser om han kan verifiera dem. Vissa regler inom byggnadslagstifningen är särskilt seglivade, vanligen de som saknar vetenskaplig grund. Ett bra exempel är regeln om 4,5 m till tomtgräns. Den dyker först upp i Byggnadsstadgan för rikets städer från 1874 och finns fortfarande kvar i PBL (eller om det är PBF).
Har inte sagt att du har fel i dimension bara rättade dimensionerade laster för balkong.larsbj skrev:
Tycker det är lite konstigt att en snickare inte kan använda en enkel app för att fånga upp rekommenderade dimmensioner på virke. Det tog mig 5 min att kolla dessa.
Alltså, den utbredda lasten kommer väl ffa från snölasten som blir när en halvmeter blötsnö ligger där i mars månad... ? Jag tror balkongen kommer överleva. Lägg inte trallen för tätt bara så att smältvattnet kan rinna igenom. Tänk på att blöt trall expanderar. Så även om du har stora springer på sommaren så kan det bli helt tätt på blöta vinterdagar.