Tack för tipset, men den här vintern får det gamla skrället duga. Måste läsa på lite innan jag tar tag i uppgradering!F fribygg skrev:
Skillnaden är ju att en vedpanna är "vattrenkyld".
Den kan avge godstemperaturen effektivt.
Det kan inte en kamin eller kakelugn på samma sätt.
En vedpanna kan eldas konstant.
Den kan avge godstemperaturen effektivt.
Det kan inte en kamin eller kakelugn på samma sätt.
En vedpanna kan eldas konstant.
Tack för bra svar, det låter logiskt! 🌺Huddingebo skrev:
Allvetare
· Östergötland
· 4 362 inlägg
När jag bodde i hus med kökspanna utan ack-tankar eldades också mer eller mindre konstant. Inga problem under de 4 år vi bodde där.
Det där pratet om att man bara får elda ett fåtal timmar per dygn kommer dels från kamintillverkare och modulskorstenstillverkare som säljer undermåliga produkter. I stället för att hederligt erkänna att produkterna är fullkomligt odugliga för sitt ändamål och borde ha försäljningsförbud norr om Alperna och Pyreneerna så hittar de på en saga om att inga eldstäder får eldas kontinuerligt.
Problemet är att dumsnåla eller okunniga människor ofta låter sig luras att köpa sådant skräp och rentav betalar mer än 1 krona kilon för fanskapet. Därför finns det en del sådana installationer runtom i både Sverige och Finland. Till de frivilliga brandkårernas stora förträt.
Dels kommer det från gammaldags kakelugnar murade av kakel med lerbruk. De tål inte att eldas särskilt länge. Man eldar kakelugnen litet ljummen och så låter man den avge sin värme och så eldar man en ugn igen. Blir det för varm spricker den sönder totalt.
Plåtugnar av finländsk/norrbottnisk modell med tegelmur i lerbruk inne i ett plåtskal och cirkulationskanaler likt en kakelugn har samma slags begränsninar men de tål att eldas betydligt varmare innan man låter elden brinna ut och sjuter spjället och låter ugnen avge sin värme. Därför kan de dels värma större rum och dels ge värme längre tid mellan brasorna.
Sedan finns det en massa gamla dåliga skorstensmurar som strängt taget inte borde eldas i alls innan någon har förbättrat dem. På 1700-1800-talet när gårdsfolket flyttade ihop i storstugan när det blev kallt så eldade man ju inte så hårt i eldstäderna som fanns i de kallstälda delarna av huset och så dimensionerade man de murarna därefter. De skulle ju bara eldas litet lätt i vår och höst. Liggare lade man ofta på trävirke. Det värsta exemplet jag har träffat på var en liggare som låg på plankor. Bottnen på liggaren var en kvart sten det vill säga en tegelsten på flatan tjock mellan rökkanal och plankor. Plankorna var alldeles svartbrända på översidan men på något vis hade elden inte spridit sig.
En ordentlig eldstad kopplad till en ordentlig rätt murad tegelskorsten skall låla att eldas kontinuerligt. Dygnet runt hela december och januari och februari om man så vill.
Din gamla 70-talspanna kan gå att reparera. Allt beror på hurudant skick själva stommen är i. Om stommen är av gjutjärn kan den hålla nästan för evigt medan svetsade plåtpannor oftast är slutbrända i plåten efter 50års användning. Frågan är hur själva stommen ser ut.
Problemet är att dumsnåla eller okunniga människor ofta låter sig luras att köpa sådant skräp och rentav betalar mer än 1 krona kilon för fanskapet. Därför finns det en del sådana installationer runtom i både Sverige och Finland. Till de frivilliga brandkårernas stora förträt.
Dels kommer det från gammaldags kakelugnar murade av kakel med lerbruk. De tål inte att eldas särskilt länge. Man eldar kakelugnen litet ljummen och så låter man den avge sin värme och så eldar man en ugn igen. Blir det för varm spricker den sönder totalt.
Plåtugnar av finländsk/norrbottnisk modell med tegelmur i lerbruk inne i ett plåtskal och cirkulationskanaler likt en kakelugn har samma slags begränsninar men de tål att eldas betydligt varmare innan man låter elden brinna ut och sjuter spjället och låter ugnen avge sin värme. Därför kan de dels värma större rum och dels ge värme längre tid mellan brasorna.
Sedan finns det en massa gamla dåliga skorstensmurar som strängt taget inte borde eldas i alls innan någon har förbättrat dem. På 1700-1800-talet när gårdsfolket flyttade ihop i storstugan när det blev kallt så eldade man ju inte så hårt i eldstäderna som fanns i de kallstälda delarna av huset och så dimensionerade man de murarna därefter. De skulle ju bara eldas litet lätt i vår och höst. Liggare lade man ofta på trävirke. Det värsta exemplet jag har träffat på var en liggare som låg på plankor. Bottnen på liggaren var en kvart sten det vill säga en tegelsten på flatan tjock mellan rökkanal och plankor. Plankorna var alldeles svartbrända på översidan men på något vis hade elden inte spridit sig.
En ordentlig eldstad kopplad till en ordentlig rätt murad tegelskorsten skall låla att eldas kontinuerligt. Dygnet runt hela december och januari och februari om man så vill.
Din gamla 70-talspanna kan gå att reparera. Allt beror på hurudant skick själva stommen är i. Om stommen är av gjutjärn kan den hålla nästan för evigt medan svetsade plåtpannor oftast är slutbrända i plåten efter 50års användning. Frågan är hur själva stommen ser ut.
Hej. Peter här. Jag eldar året om! Enda uppvärmning jag har! Jag har en panna från 1962! Jag har inte skrivit fel! En panna som heter Parca Binett från-62. Jag bara eldar och eldar! Funkar kanon! Sotbrand har jag aldrig haft, men snålelda aldrig! Att snålelda kan skapa sotbrand! Snåleldning gör att det bildas sot i murstocken, och det kan orsaka sotbrand. Jag har märkt att för stora vedträn i en gammal panna som inte förbränner så bra bildar sot! För att få mer syre i pannan, och mindre sot, så mitt tips är att yxa upp mindre vedträn! Då blir det mer fart i pannan! Högre värme, mindre sot, snabbare uppvärmning! Jag är ingen expert, men det som jag har skrivit funkar! Jag har snart eldat i 25 år! Lycka till!F fribygg skrev: