46 882 läst ·
93 svar
47k läst
93 svar
Hur lång tid är rimligt att ge grannen att fixa eget avlopp?
Enklast är ju om grannen inte går till tinget. De absolut flesta gör ju inte det utan ordnar sitt eget avlopp.
Gör grannen inte det så står han inför fait accompli, avloppet pluggas någon dag i december. Och det är snabbt gjort, några minuter med fogskumsflaskan och inget avloppsvatten rinner mer. Men detta är ju onekligen en större juridisk risk. Inget motiverar en person att vända sig till domstol så mycket som avlopp som plötsligt inte fungerar tänker jag...
Gör grannen inte det så står han inför fait accompli, avloppet pluggas någon dag i december. Och det är snabbt gjort, några minuter med fogskumsflaskan och inget avloppsvatten rinner mer. Men detta är ju onekligen en större juridisk risk. Inget motiverar en person att vända sig till domstol så mycket som avlopp som plötsligt inte fungerar tänker jag...
Nattetid är det få som kan bevisa vem som gjorde vad.Claes Sörmland skrev:
Bevisbördan lär väl ligga på den som anklagar motparten?! 🤔
Jag vill inte på något sätt uppvigla någon att begå brott, det var bara en tanke.
Utgången är alltid osäker även om det finns prejudikat så är aldrig eller iaf väldigt sällan som prejudikatet stämmer till 100% med aktuellt målet och sen beror det på domaren framför allt i tingsrätten känns som dom dömer efter dags form ibland.Krilleman skrev:
Det är med andra ord ingen ny anläggning som jag uppfattade det. Det tycks ju handla om ett avtalsservitut är om det inte finns skriftligt. Vilken information fick du i samband med köpet. Delade de på kostnaden när det byggdes? Vad avtalades i samband med att avloppet anlades?
Nu låter det nästan mer som att du vill utnyttja ett formalia fel.
Nu låter det nästan mer som att du vill utnyttja ett formalia fel.
Det är en ny anläggning byggd 2021 eller 2022. Finns inget servitut och det intygas även i köpekontraktet att fastigheten inte belastas med något servitut. Vad jag hört så betalade säljaren det i samband med att det anlades på grund av för mig okänd överenskommelse. Jag vill se till att grannen slutar använda mitt avlopp eftersom han är ett psykfall som jag inte överhuvudtaget vill ha att göra med.D Daniel 109 skrev:Det är med andra ord ingen ny anläggning som jag uppfattade det. Det tycks ju handla om ett avtalsservitut är om det inte finns skriftligt. Vilken information fick du i samband med köpet. Delade de på kostnaden när det byggdes? Vad avtalades i samband med att avloppet anlades?
Nu låter det nästan mer som att du vill utnyttja ett formalia fel.
Här ska jag ange en i vissa detaljer avvikande åsikt från vissa tidigare råd av ffa. @Claes Sörmland.
TS granne hävdar en rättighet (avlopp) utan vederlag enligt muntligt avtal som TS ej känner till.
TS fick ingen information om detta i samband med köpet.
Enligt JB 7:11
"
Rättighetens ställning vid fastighetens övergång till ny ägare
11 § Överlåtes fastighet, som besväras av nyttjanderätt eller servitut, åligger det överlåtaren i förhållande till rättighetshavaren att vid överlåtelsen göra förbehåll om upplåtelsen, om ej inskrivning av rättigheten är beviljad. Sådant förbehåll medför att upplåtelsen gäller mot den till vilken fastigheten överlåtes.
Överlåtes fastighet, som besväras av rätt till elektrisk kraft, gäller upplåtelsen mot den nye ägaren oberoende av förbehåll.
"
Rättigheten har nu upphört och TS har ingen anledning att stämma säljaren för något dolt fel. Grannen får i stället stämma säljaren för att rättigheten tappats bort.
TS har anmodat grannen att betala enligt antaget avtal och grannen har vägrat. Detta är utmärkt. Påminn inte grannen igen. Om ett avtal faktiskt föreligger stärker det TS ställning att grannen är en idiot som inte betalar.
TS bör faktiskt i grunden påstå att ingen rättighet eller avtal finns och det är upp till grannen att bevisa att något skulle finnas. TS kanske förlorar detta men grannens arbete för att bevisa avtalets existens har god chans att försätta TS i en starkare position. Ett helt benefikt avtal (avtal som är gratis) som inte skrivits in och inte meddelats TS i samband med köp är inte helt lätt att bevisa.
Om avtalet då skulle innehållit vederlag (betalning) och grannen inte fullgjort detta är det skäl att säga upp i alla avtal, även sådana med extra rättsligt skydd.
Skicka därför ungefär den föreslagna uppsägningen och skicka den igen som en påminnelse varje månad. Den bör hävda att inget avtal finns och om något avtal skulle finnas är det uppsagt från datumet för första uppsägningen. Ange inga skäl.
Om ett halvår står TS helst i positionen att
1. grannen mottagit uppsägningen och påminnelser
2. grannen har inte visat något avtal
3. grannen har inte betalat något vederlag
4. grannen har varit otrevlig i sin kommunikation kring avloppet (ja detta är inte oviktigt)
Bomma då ledningen.
Tömmer grannen då avloppet på annat sätt på TS fastighet så är det kommunens miljökontor och möjligtvis kronofogde. Det kan vara en god idé att om tre månader proaktivt kontakta miljökontoret och meddela att grannens avlopp är uppsagt och att de bör tala med honom så det inte blir problem.
TS granne hävdar en rättighet (avlopp) utan vederlag enligt muntligt avtal som TS ej känner till.
TS fick ingen information om detta i samband med köpet.
Enligt JB 7:11
"
Rättighetens ställning vid fastighetens övergång till ny ägare
11 § Överlåtes fastighet, som besväras av nyttjanderätt eller servitut, åligger det överlåtaren i förhållande till rättighetshavaren att vid överlåtelsen göra förbehåll om upplåtelsen, om ej inskrivning av rättigheten är beviljad. Sådant förbehåll medför att upplåtelsen gäller mot den till vilken fastigheten överlåtes.
Överlåtes fastighet, som besväras av rätt till elektrisk kraft, gäller upplåtelsen mot den nye ägaren oberoende av förbehåll.
"
Rättigheten har nu upphört och TS har ingen anledning att stämma säljaren för något dolt fel. Grannen får i stället stämma säljaren för att rättigheten tappats bort.
TS har anmodat grannen att betala enligt antaget avtal och grannen har vägrat. Detta är utmärkt. Påminn inte grannen igen. Om ett avtal faktiskt föreligger stärker det TS ställning att grannen är en idiot som inte betalar.
TS bör faktiskt i grunden påstå att ingen rättighet eller avtal finns och det är upp till grannen att bevisa att något skulle finnas. TS kanske förlorar detta men grannens arbete för att bevisa avtalets existens har god chans att försätta TS i en starkare position. Ett helt benefikt avtal (avtal som är gratis) som inte skrivits in och inte meddelats TS i samband med köp är inte helt lätt att bevisa.
Om avtalet då skulle innehållit vederlag (betalning) och grannen inte fullgjort detta är det skäl att säga upp i alla avtal, även sådana med extra rättsligt skydd.
Skicka därför ungefär den föreslagna uppsägningen och skicka den igen som en påminnelse varje månad. Den bör hävda att inget avtal finns och om något avtal skulle finnas är det uppsagt från datumet för första uppsägningen. Ange inga skäl.
Om ett halvår står TS helst i positionen att
1. grannen mottagit uppsägningen och påminnelser
2. grannen har inte visat något avtal
3. grannen har inte betalat något vederlag
4. grannen har varit otrevlig i sin kommunikation kring avloppet (ja detta är inte oviktigt)
Bomma då ledningen.
Tömmer grannen då avloppet på annat sätt på TS fastighet så är det kommunens miljökontor och möjligtvis kronofogde. Det kan vara en god idé att om tre månader proaktivt kontakta miljökontoret och meddela att grannens avlopp är uppsagt och att de bör tala med honom så det inte blir problem.
TS svarade inte på vilken information som gavs. Bara vad som finns skriftligt.
Juridiskt har du rätt. Men det är inte vettigt att utnyttja juridiska kryphål även om man får det. Med tanke på att grannens fastighet finns med i tillståndet är det ju inget som bara har hänt. Det resulterar ju i allmänhet i en dyrare anläggning.
Juridiskt har du rätt. Men det är inte vettigt att utnyttja juridiska kryphål även om man får det. Med tanke på att grannens fastighet finns med i tillståndet är det ju inget som bara har hänt. Det resulterar ju i allmänhet i en dyrare anläggning.
Avtalsservitut måste vara skriftliga så servitut är uteslutet. Det tycks röra som om ett avtal om en avloppslösning med föregående ägare som ej är ett servitut.D Daniel 109 skrev:Det är med andra ord ingen ny anläggning som jag uppfattade det. Det tycks ju handla om ett avtalsservitut är om det inte finns skriftligt. Vilken information fick du i samband med köpet. Delade de på kostnaden när det byggdes? Vad avtalades i samband med att avloppet anlades?
Nu låter det nästan mer som att du vill utnyttja ett formalia fel.
I väntan på lösning hade jag börjat ”samla kostnader”. Höj avgiften, lägg på dröjesmålsränta, driv inkostnaden via kronofogden och lägg på kronkalles avgifter.
Samla ihop allt så det blir en ordentlig summa. Du kommer eventuellt att ha nytta av det om det av nån anledning hamnar i Tingsrätten.
Samla ihop allt så det blir en ordentlig summa. Du kommer eventuellt att ha nytta av det om det av nån anledning hamnar i Tingsrätten.
Höja kostnaden är nog ingen bra ide. Men att summera skulden och med jämna mellanrum fakturera den och dokumentera att det är gjort kan vara lämpligt.
De löpande kostnaderna borde väl inte vara särskit betydande.
De löpande kostnaderna borde väl inte vara särskit betydande.
Man har rätt att ta betalt för eventuella investeringar som behöver göras och det är ofta inte taget hänsyn till det. Många sitter på otroliga välgörenhetskontrakt, både på vatten och avlopp.D Daniel 109 skrev:
Det normala är att man delar på de kostnaderna när de dyker upp, inte att man debiterar för dem på spekulation. Om du gör det ska du snällt ta kostnaden oavsett storlek utan extradebitering.