46 882 läst ·
93 svar
47k läst
93 svar
Hur lång tid är rimligt att ge grannen att fixa eget avlopp?
Alfredo skrev: "Att agera så att behovet av framtida samarbete med den man betecknar som ett psykfall minskar, inte ökar."
Nu ligger avloppsanläggningen där, vare sig du vill eller ej, och grannen är tillsluten under förhållanden som TS inte fullt ut redovisat än. Föreligger att grannen har nyttjanderätt mot förra ägaren kan denna inte lätt sägas upp med inte mindre än att grannfastigheten byter ägare. Än svårare om vederlag erlagts vid anslutningen. Det kanske finns ett servitut som inte är registrerat av grannen än och som denna finner det fiffigt att ha i rockärmen.
Gemensamhetsanläggningar är till för sådana här situationer.
Nu ligger avloppsanläggningen där, vare sig du vill eller ej, och grannen är tillsluten under förhållanden som TS inte fullt ut redovisat än. Föreligger att grannen har nyttjanderätt mot förra ägaren kan denna inte lätt sägas upp med inte mindre än att grannfastigheten byter ägare. Än svårare om vederlag erlagts vid anslutningen. Det kanske finns ett servitut som inte är registrerat av grannen än och som denna finner det fiffigt att ha i rockärmen.
Gemensamhetsanläggningar är till för sådana här situationer.
En anslutning till en GA är tvingande om fastigheten i utredningen anses måste vara med. Har inte grannen eget avlopp så tvingas han med. Han får dessutom betala halva förrättningskostnaden samtidigt som han blir i samfällighet (andel eller förening) med sin granne. Funkar inte upplägget kan en part ringa länsstyrelsen som utser en syssloman, Det är oftast en advokat som blir mycket dyr. Det är omöjligt att smita från skulder till GA:n. Som nämnts tidigare så är skulden direkt indrivningsbar utan tjafs i domstol där denna skuld hamnar föst. Till och med före skatteskulder.
Om TS förklarar detta för grannen, helst med en kopia av ansökan (som inte behöver ha lämnats in än) och med utdrag ur lagen om gemensamhetsanläggningar, samfällighetslagen och utsökningsbalken så kanske grannen tänker om. Alternativet från att bekosta sin del blir extremt betydligt billigare än att bråka med en GA.
Om TS förklarar detta för grannen, helst med en kopia av ansökan (som inte behöver ha lämnats in än) och med utdrag ur lagen om gemensamhetsanläggningar, samfällighetslagen och utsökningsbalken så kanske grannen tänker om. Alternativet från att bekosta sin del blir extremt betydligt billigare än att bråka med en GA.
Något som, för att det ska gälla fastigheter, ska vara reglerat skriftligt i form av ett servitut.. vilket i detta fall inte ska existera (ts säger att det inte finns servitut, och då behöver diskussionen inte röra scenarior där servitut existerar)A Ahuran skrev:
Fast ts vill inte ha mer med sin granne att göra i framtiden, han vill således inte dela avloppsanläggning med honom.. varken sin egen eller en ga:s..A Ahuran skrev:En anslutning till en GA är tvingande om fastigheten i utredningen anses måste vara med. Har inte grannen eget avlopp så tvingas han med. Han får dessutom betala halva förrättningskostnaden samtidigt som han blir i samfällighet (andel eller förening) med sin granne. Funkar inte upplägget kan en part ringa länsstyrelsen som utser en syssloman, Det är oftast en advokat som blir mycket dyr. Det är omöjligt att smita från skulder till GA:n. Som nämnts tidigare så är skulden direkt indrivningsbar utan tjafs i domstol där denna skuld hamnar föst. Till och med före skatteskulder.
Om TS förklarar detta för grannen, helst med en kopia av ansökan (som inte behöver ha lämnats in än) och med utdrag ur lagen om gemensamhetsanläggningar, samfällighetslagen och utsökningsbalken så kanske grannen tänker om. Alternativet från att bekosta sin del blir extremt betydligt billigare än att bråka med en GA.
Håller inte med.A Ahuran skrev:Alfredo skrev: "Att agera så att behovet av framtida samarbete med den man betecknar som ett psykfall minskar, inte ökar."
Nu ligger avloppsanläggningen där, vare sig du vill eller ej, och grannen är tillsluten under förhållanden som TS inte fullt ut redovisat än. Föreligger att grannen har nyttjanderätt mot förra ägaren kan denna inte lätt sägas upp med inte mindre än att grannfastigheten byter ägare. Än svårare om vederlag erlagts vid anslutningen. Det kanske finns ett servitut som inte är registrerat av grannen än och som denna finner det fiffigt att ha i rockärmen.
Gemensamhetsanläggningar är till för sådana här situationer.
Man tar till GA för att det inte ska uppkomma tjafs (vilket det gör iallafall) i framtiden, speciellt om fastigheten säljs av någon anledning.
I TS fall, där man inte vill ha något med grannen att göra öht, är det som att be om problem till stor kostnad.
Jag skulle nog kolla med Fastighetsjurist i detta fall, kan vara väl spenderade pengar, speciellt då det ev kan föreligga avtal (även om det i mitt tyckte inte borde finnas det).
Nyttjanderätt och servitut är olika saker. Fåris skriver att avtal upprättats med förra ägaren. Med andra ord känner Fåris till ett avtal. Är det muntligt så är det fortfarande uppförsbacke eftersom förra husägaren kan vittna till grannens fördel. Vet vet inget om Fåris och grannen mer än påstående att grannen är ett psykfall. Märkligt hur många tar denna första utsaga till sig utan betänkligheter och agerar, ja till och med dömer efter det. Detta "psykfall" till granne lyckades uppenbarligen vara kompis med säljaren så allt vi kan säga nu är att grannen har vänner men inte Fåris.
En nyttjanderätt i fastighet gäller vidare till ny fastighetsägare.
Jag kan inte se hur Fåris kan bli av med grannens anslutning.
En GA kan man ta till med som hot eftersom det går att realisera till 100%.
En nyttjanderätt i fastighet gäller vidare till ny fastighetsägare.
Jag kan inte se hur Fåris kan bli av med grannens anslutning.
En GA kan man ta till med som hot eftersom det går att realisera till 100%.
Det handlar inte om att ta till sig, agera eller döma. Jag tror inte någon här funderar ett smack på hur grannen är eller varför denne är som han är för det är helt enkelt inte relevant.A Ahuran skrev:
Det är tämligen uppenbart att TS önskar en lösning där grannen inte längre nyttjar TS avloppsanläggning. Då är det väl ganska rimligt om råden i första hand handlar om hur TS ska uppnå detta?
Det finns kan jag meddela. En bekant jobbade på kontrakt i Bryssel och fick bo med familjen i en hyrd villa i ett välbärgat område med tämligen stora tomter. Där stod häckarna, som gärna var uppemot 3m höga, nån meter innanför resp tomtgräns. Man hade alltså sin egen häck, så mellan tomterna fanns en "neutral zon". Väldigt kul för ungarna att leka kurragömma på... Det var nog få villägare där som skötte tomterna själva utan allt sånt lejdes ut på företag som även klippte mellanrummet.blackarrow skrev:
Ska man ha ett ingenmansland typ demilitariserad zon mellan tomterna? Varje fastighet har egna vägar fram till kommunal eller statlig väg?
Detta skulle ju ta mer mark i anspråk och den demilitariserade zonen mellan tomterna som kan användas för att sköta underhåll av det egna staketet eller den egna häcken kräver ju också viss skötsel för att inte växa igen. Vem skall sköta den?
Det kan, kommer, och har så klart funnits de TS som försökt få hjälp med omoraliska saker.A Ahuran skrev:Nyttjanderätt och servitut är olika saker. Fåris skriver att avtal upprättats med förra ägaren. Med andra ord känner Fåris till ett avtal. Är det muntligt så är det fortfarande uppförsbacke eftersom förra husägaren kan vittna till grannens fördel. Vet vet inget om Fåris och grannen mer än påstående att grannen är ett psykfall. Märkligt hur många tar denna första utsaga till sig utan betänkligheter och agerar, ja till och med dömer efter det. Detta "psykfall" till granne lyckades uppenbarligen vara kompis med säljaren så allt vi kan säga nu är att grannen har vänner men inte Fåris.
En nyttjanderätt i fastighet gäller vidare till ny fastighetsägare.
Jag kan inte se hur Fåris kan bli av med grannens anslutning.
En GA kan man ta till med som hot eftersom det går att realisera till 100%.
I det här fallet föreligger ett påstått eller antaget muntligt avtal mellan säljaren och grannen.
Det var inte som ordningsamma invånare gör nedtecknat eller inskrivet eller upptaget i TS köpekontrakt eller köpebrev.
Från min erfarenhet av att söka och köpa hus är jag då villig att ta gift på att säljaren och mäklaren inte var särskilt tydliga med att lasten fanns där under köpeprocessen. Om det nämndes var det med stor sannolikhet precis på slutet när det är svårt att backa, även om många borde.
Därav antar jag att TS utsatts för en omoralisk handling av säljaren eller grannen eller båda.
Därför hjälper jag TS.
Det ska sägas att detta med gemensamma enskilda avloppsanläggningar uppmuntras från myndigheterna. Läser du skrifter från Naturvårdsverket och senare HaV som ger rådgivning till kommunernas miljöenheter så skissas det i positiva ordalag på att grannar kan dela på en enskild avloppsanläggning.S Stefan1972 skrev:hur i hela friden sätter man sig som husägare ens i en dylik situation nuförtiden? På vilka grunder gjorde man ens den här lösningen och vad vann ts på saken? Är det nåt som skapar osämja är det just delade dylika anläggningar och kan man så ska man ju undvika det till varje pris. Det är bättre att alla har sitt eget och att nån kanske vill komma billigare undan ska ju inte drabba andra......
Här är ett exempel hur det kan se ut:
https://avloppsguiden.se/informationssidor/gemensam-anlaggning-for-flera-hushall/
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
Ja absolut, jag förstår ju grejen varför man gör det. Men vad hjälper det om det har bytts ägare nå ggr och de nya inte alls har satt sig in i vad saken innebär. Kanske inte ens har en aning.......
Vad gör man inte för att uppmuntra installation av (mini)reningsverk.Claes Sörmland skrev:
Nästa steg blir att förbjuda kissande utomhus.
Först män, sedan hundar.
Förbudet kommer förstås att gälla jämlikt oavsett kön och även i glesbyggd.