Hur håller ni koll på förbrukning och material på gård/tomt?

[Alexander Döss]

Jag har bara villa men jag har en regel för mig själv där om jag behöver något som jag inte har så beställer jag det direkt.
Så saknar jag ett verktyg tar jag upp telefonen och beställer hem det jag behövde direkt
...
Har fortfarande inte löst hur jag ska hitta det sen nästa gång jag behöver det dock.... Har några dubletter även fast jag inte varit husägare så värst länge...
Att ha något men inte hitta det är ju i praktiken samma sak som att inte ha något ....🤔

Haha, ja exakt så där blir det här med 😅


“Beställa direkt” funkar ju klockrent för att lösa problemet i stunden, men sen står man där nästa gång och undrar om man äger grejen eller inte. Och då beställer man igen…


Det där du skriver är egentligen kärnan: att ha något men inte hitta det är i praktiken samma sak som att inte ha det alls.


Det är mycket därför jag börjat bygga FarmStock. Inte för att hålla superdetaljerad lagerbokföring, utan för att kunna svara på den enkla frågan: har jag den här grejen, och var ligger den?


Dubletter är ofta billigare än tiden man lägger på att leta – tills man inser hur många dubletter det blivit 😉

 

[Alexander Döss]

Hej!
Härlig tråd, har samma problematik hemma, blev inspirerad av tråden att göra ett enkelt system för förbrukningsvaror hemma. Ej för reservdelshantering. Kanske inte fungerar för allt, men en del saker passar det för. Matvaror kräver fortfarande lista och disciplin att skriva upp när man ser att det är lite kvar.
Jag är inne på att göra ett mekaniskt lagerhantering antingen med lådor och när första lådan är tom gör man beställning eller via signalkort med en rad med artiklar och när den når sitt minimilager där beställningskort ligger så gör man beställning. Detta är simplaste formen av Kan-Ban lagerhantering. Enkelt och effektivt och kräver inte avancerade databas system för lagerhantering.

• Visuella signaler: Använder fysiska kort (kanbans).
• Två-låda-system (2-bin system): Ett vanligt exempel där två behållare används. När den första är tom skickas den tillbaka (eller signalerar) för påfyllning, medan man använder den andra lådan. Detta säkerställer kontinuitet.
• För vätskor i tankar är det en nivåindikering med en vippa och en lampa när det är dags att beställa.

Fördelar

• Minskade lagerkostnader: Minskar mängden bundet kapital och behovet av stora lagerutrymmen.
• Effektivitet: Skapar ett jämnare och mer förutsägbart flöde.
• Flexibilitet: Lätt att anpassa efter förändrad efterfrågan.
• Fungerar med flera personer

Bra tänkt. Kanban/två-låda är ju egentligen svårslaget för förbrukningsgrejer, just för att det inte kräver att någon ska komma ihåg något. Signalen finns där oavsett vem som jobbar.


Det jag själv upplevt när man kör den typen av system är att det löser när man ska beställa väldigt bra, men att man ganska snabbt tappar koll på hur mycket som faktiskt går åt över tid och vad det kostar per år.


Det är egentligen där jag börjat sakna något mer än kort och lådor. Inte för att ersätta dem i vardagen, utan för att ha ett minne i efterhand. Vad köpte jag, hur ofta, och blev det rimligt eller drog det iväg.


För själva driften tycker jag helt ärligt att enkla, visuella lösningar ofta slår digitala system. Ju mindre disciplin som krävs, desto större chans att det faktiskt funkar.

 

[PFO]

Bra tänkt. Kanban/två-låda är ju egentligen svårslaget för förbrukningsgrejer, just för att det inte kräver att någon ska komma ihåg något. Signalen finns där oavsett vem som jobbar.


Det jag själv upplevt när man kör den typen av system är att det löser när man ska beställa väldigt bra, men att man ganska snabbt tappar koll på hur mycket som faktiskt går åt över tid och vad det kostar per år.


Det är egentligen där jag börjat sakna något mer än kort och lådor. Inte för att ersätta dem i vardagen, utan för att ha ett minne i efterhand. Vad köpte jag, hur ofta, och blev det rimligt eller drog det iväg.


För själva driften tycker jag helt ärligt att enkla, visuella lösningar ofta slår digitala system. Ju mindre disciplin som krävs, desto större chans att det faktiskt funkar.

Frågan om årsförbrukning och kostnad är mera knutet till ekonomisystem, som i industrin är ihopkopplat med logistiksystemet. Privat är dessa skilda. Detta löser jag via bankens app där jag definierat olika former av kostnader och har löpande uppföljning 3, 6 och 12 månader, leverantörer är definierade och hamnar automatiskt på olika kostnader. Vissa kostnader som energi har jag brutit ned med hjälp av Excel och flera elmätare för att arbeta med min energieffektivisering. Men det är separat förbättringsprojekt som nu efter ett antal år är i mål, men gillar den löpande kollen om något förändras kraftigt.

 

[Alexander Döss]

Frågan om årsförbrukning och kostnad är mera knutet till ekonomisystem, som i industrin är ihopkopplat med logistiksystemet. Privat är dessa skilda. Detta löser jag via bankens app där jag definierat olika former av kostnader och har löpande uppföljning 3, 6 och 12 månader, leverantörer är definierade och hamnar automatiskt på olika kostnader. Vissa kostnader som energi har jag brutit ned med hjälp av Excel och flera elmätare för att arbeta med min energieffektivisering. Men det är separat förbättringsprojekt som nu efter ett antal år är i mål, men gillar den löpande kollen om något förändras kraftigt.

Ja, det där är ju egentligen ett rätt rimligt sätt att lösa det privat.


Bankappen ger koll på pengarna och Excel får ta hand om specialgrejerna när man vill gräva djupare. Funkar så länge man orkar hålla isär spåren.


Det jag själv snubblar på ibland är att man ser att kostnaden ändrats, men inte alltid exakt vad som drev det utan att börja leta bakåt. Men det är väl priset man betalar för att inte bygga ett helt system runt det.


Kul att du faktiskt tagit ett förbättringsprojekt i mål också, det är fan ovanligt 😄

 

[PFO]

Ja, det där är ju egentligen ett rätt rimligt sätt att lösa det privat.


Bankappen ger koll på pengarna och Excel får ta hand om specialgrejerna när man vill gräva djupare. Funkar så länge man orkar hålla isär spåren.


Det jag själv snubblar på ibland är att man ser att kostnaden ändrats, men inte alltid exakt vad som drev det utan att börja leta bakåt. Men det är väl priset man betalar för att inte bygga ett helt system runt det.


Kul att du faktiskt tagit ett förbättringsprojekt i mål också, det är fan ovanligt 😄

Ursäkta för skrytet att man avslutat projekt, det är inte alltid så jag lovar 😉

 

[Suvi5700]

Jag är nyfiken på hur ni som har gård, större tomt eller mark löser vardagslogistiken i praktiken.


Jag tänker på sånt som:
– diesel/bensin
– pellets, ved, foder eller strö
– reservdelar, slitdelar, material
– saker man inte köper ofta, men som alltid behövs när det är bråttom


För mig har det ofta blivit någon kombination av minne, lappar och “jag köper när jag ändå är iväg”, vilket funkar tills något tar slut vid fel tillfälle – eller tills man inser att man redan hade tre hemma.


Hur gör ni för att:
– veta vad som faktiskt finns
– slippa onödiga resor
– ha lagom nivå över tid


Kör ni helt på rutin/erfarenhet eller har ni något system som funkar i längden?

Hur gördu med annat i hushållet. Tvål, shampoo, torrvaror mat mm. Är väl vara att göra samma.

 

[Tomtom79]

Bra tänkt. Kanban/två-låda är ju egentligen svårslaget för förbrukningsgrejer, just för att det inte kräver att någon ska komma ihåg något. Signalen finns där oavsett vem som jobbar.


Det jag själv upplevt när man kör den typen av system är att det löser när man ska beställa väldigt bra, men att man ganska snabbt tappar koll på hur mycket som faktiskt går åt över tid och vad det kostar per år.


Det är egentligen där jag börjat sakna något mer än kort och lådor. Inte för att ersätta dem i vardagen, utan för att ha ett minne i efterhand. Vad köpte jag, hur ofta, och blev det rimligt eller drog det iväg.


För själva driften tycker jag helt ärligt att enkla, visuella lösningar ofta slår digitala system. Ju mindre disciplin som krävs, desto större chans att det faktiskt funkar.

Håller med om att ex kanban är bra för att se till så det hålls fyllt.

Ett tips är att beställa allt istället för att köpa då och då när du är iväg. Lägg i varukorgen och skicka beställningen när det behövs. Leverans är oftast billigare än att lägga sin tid och resa på det.

Sen kan du enkelt få ut historik från mm som eller köpstället!

 

[Alexander Döss]

Hur gördu med annat i hushållet. Tvål, shampoo, torrvaror mat mm. Är väl vara att göra samma.

Jo, i grunden är det samma sak.


Skillnaden för mig är mest konsekvensen när det tar slut. Tvål eller pasta är mest irriterande, men diesel, pellets eller en reservdel som behövs akut kan stoppa hela dagen.


I hushållet funkar det oftare med rutin och “köp när det börjar ta slut”. För grejer som är dyra, tar plats eller kräver en resa så märker jag att minnet inte räcker lika bra i längden.


Så ja, samma princip – men lite olika tolerans för att det blir fel 🙂

 

[Alexander Döss]

Håller med om att ex kanban är bra för att se till så det hålls fyllt.

Ett tips är att beställa allt istället för att köpa då och då när du är iväg. Lägg i varukorgen och skicka beställningen när det behövs. Leverans är oftast billigare än att lägga sin tid och resa på det.

Sen kan du enkelt få ut historik från mm som eller köpstället!

Ja, det där är ett bra tips faktiskt.

För mig har det funkat bra för vissa grejer, mindre bra för andra som man köper från flera håll eller delar med andra. Men som grundprincip är det helt rimligt.

 

[Lovan83]

Jo, i grunden är det samma sak.


Skillnaden för mig är mest konsekvensen när det tar slut. Tvål eller pasta är mest irriterande, men diesel, pellets eller en reservdel som behövs akut kan stoppa hela dagen.


I hushållet funkar det oftare med rutin och “köp när det börjar ta slut”. För grejer som är dyra, tar plats eller kräver en resa så märker jag att minnet inte räcker lika bra i längden.


Så ja, samma princip – men lite olika tolerans för att det blir fel 🙂

Nästa puck att ta upp är riskbedömning och -hantering.
Saker som inte får ta slut måste kanske inventeras rutinmässigt(dagligen, veckovis, etc) medan andra saker kanske är mer ”okej” att de tar slut. Här är det en avvägning mellan hur mycket resurser man vill lägga på detta och konsekvenserna av eventuell brist. Du kan aldrig få 100% säkerhet men du kanske kan leva med 99% istället för 99,99% och det sparar enorma resurser. Det är som en försäkring, det kanske inte alltid är rimligt att betala för högsta skyddet.

Logistik är inget problem som går att lösa utan det bästa man kan göra är att optimera utifrån sina förutsättningar och riskerna man är villig att stå ut med.

 

[Alexander Döss]

Nästa puck att ta upp är riskbedömning och -hantering.
Saker som inte får ta slut måste kanske inventeras rutinmässigt(dagligen, veckovis, etc) medan andra saker kanske är mer ”okej” att de tar slut. Här är det en avvägning mellan hur mycket resurser man vill lägga på detta och konsekvenserna av eventuell brist. Du kan aldrig få 100% säkerhet men du kanske kan leva med 99% istället för 99,99% och det sparar enorma resurser. Det är som en försäkring, det kanske inte alltid är rimligt att betala för högsta skyddet.

Logistik är inget problem som går att lösa utan det bästa man kan göra är att optimera utifrån sina förutsättningar och riskerna man är villig att stå ut med.

exakt.


Alla gör ju den där avvägningen mer eller mindre medvetet. Vissa saker vill man aldrig stå utan och då accepterar man mer lager, mer rutin eller mer jobb. Andra grejer får ta slut ibland utan att världen rasar.


För mig har insikten mest varit att det inte finns ett “rätt” system, utan bara olika kompromisser beroende på hur mycket konsekvens man är beredd att ta när något skiter sig.