Hur håller ni koll på förbrukning och material på gård/tomt?
Jag är nyfiken på hur ni som har gård, större tomt eller mark löser vardagslogistiken i praktiken.
Jag tänker på sånt som:
– diesel/bensin
– pellets, ved, foder eller strö
– reservdelar, slitdelar, material
– saker man inte köper ofta, men som alltid behövs när det är bråttom
För mig har det ofta blivit någon kombination av minne, lappar och “jag köper när jag ändå är iväg”, vilket funkar tills något tar slut vid fel tillfälle – eller tills man inser att man redan hade tre hemma.
Hur gör ni för att:
– veta vad som faktiskt finns
– slippa onödiga resor
– ha lagom nivå över tid
Kör ni helt på rutin/erfarenhet eller har ni något system som funkar i längden?
Jag tänker på sånt som:
– diesel/bensin
– pellets, ved, foder eller strö
– reservdelar, slitdelar, material
– saker man inte köper ofta, men som alltid behövs när det är bråttom
För mig har det ofta blivit någon kombination av minne, lappar och “jag köper när jag ändå är iväg”, vilket funkar tills något tar slut vid fel tillfälle – eller tills man inser att man redan hade tre hemma.
Hur gör ni för att:
– veta vad som faktiskt finns
– slippa onödiga resor
– ha lagom nivå över tid
Kör ni helt på rutin/erfarenhet eller har ni något system som funkar i längden?
Jag har ingen gård, bara en vanlig mindre villa, men ett trick som borde fungera även i större skala är att förvara sista reserverna av något som inte får ta slut på ett "krångligt" ställe. T ex ha inte allt toapapper i badrumsskåpet utan göm några rullar längst in städskåpet. Senast när det är tomt på vanliga stället så är det dags att köpa nytt, men det finns en reserv om det absolut behövs.
Smart lösning – det där är egentligen ett väldigt analogt min-/triggersystem.Magnus E K skrev:
Jag kör själv liknande på vissa saker, just för att slippa stå helt tom.
Det som jag upplever blir svårare när det skalar lite är när:
– det är flera olika saker som inte får ta slut
– man inte är den enda som använder grejerna
– förbrukningen varierar kraftigt (säsong, extra jobb, snö, djur etc)
Hur gör du om något plötsligt går åt mycket snabbare än normalt – eller om det är flera som tar från samma lager?
Jag brukar skriva upp på kom ihåg lappar och köpa hem vartefter jag ser att det är på väg att ta slut.
Sällangrejjor som man absolut inte vill stå utan finns en extra uppsättning hemma. Till exempel keramik rökgasfläkt cirkulationspump till panna och värmesystem. Eller drivremmar och slitdelar osv till div maskiner.
Eftersom man har sådana grejor förberett så kommer de “aldrig” att behövas…Men om jag inte hade förberett och haft hemma så skulle det naturligtvis “alltid” behövas.
Sällangrejjor som man absolut inte vill stå utan finns en extra uppsättning hemma. Till exempel keramik rökgasfläkt cirkulationspump till panna och värmesystem. Eller drivremmar och slitdelar osv till div maskiner.
Eftersom man har sådana grejor förberett så kommer de “aldrig” att behövas…Men om jag inte hade förberett och haft hemma så skulle det naturligtvis “alltid” behövas.
Redigerat:
Vi försöker att alltid ha en 25 liters dunk med diesel hemma förutom det vi har i farmartanken så att vi alltid kan göra det viktigaste med djur/gård oavsett nivå i tanken. Den som tar av reserven ansvarar för att fylla på vid nästa resa till civilisationen.A Alexander Döss skrev:
Ved klyver vi på vintern och ser till att det finns åtminstone en årsförbrukning + ett år extra, den förbrukningen vet vi sen länge hur mycket det är.
Foder till djuren inventerar jag lite då och då för att se så att beräkningen fortfarande gäller eller om jag måste prata med grannarna för att se om jag kan köpa extra av dom alternativt sälja om de behöver mer.
Kraftfoder tar jag hem när det börjar sina i lagret eftersom det går så fort att få hem.
Reservdelar brukar jag inte ha extra hemma eftersom det finns gott om ställen i närheten som har delar på lager så jag åker dit när något går sönder och hämtar upp det jag behöver.
Förbrukningsmaterial som pinnar till svetsen, slitdelar till plog, fett och olja köper den som ser att det börjar ta slut och den gör det direkt.
För oss fungerar det utmärkt att göra så men det är för att det är litet och begränsat, vi är två som bor på gården och har relativt få djur och maskiner.
Det där känner jag igen väldigt väl – särskilt resonemanget kring “sällangrejer som absolut inte får saknas”.R roke skrev:
Att ha kritiska slitdelar, pumpar och remmar hemma är ju egentligen riskhantering snarare än lager i vardagsbemärkelse. Och som du säger: när man väl har förberett sig så behövs det nästan aldrig.
Det jag själv har märkt blir knepigare över tid är inte just att ha reservdelar, utan att:
– komma ihåg vad man faktiskt har lagt undan
– veta om något redan är köpt eller om det bara känns så
– hålla koll när saker används väldigt sällan, ibland av flera personer
Har du något sätt att hålla koll på just de där sällangrejerna, eller sitter det mest i huvudet?
Det där är ett väldigt genomtänkt upplägg, och jag gillar särskilt att ni har tydligt ansvar kopplat till reserven – den som tar, fyller på.V Villinte skrev:
Det du beskriver låter som ett system som sitter just för att det är:
– litet och överblickbart
– få personer
– ganska stabil förbrukning över tid
Det är intressant att du själv sätter fingret på att det funkar för att det är begränsat.
Av nyfikenhet: tror du att samma arbetssätt hade hållit om det var fler byggnader, fler maskiner eller om någon utanför hushållet också använde grejerna – eller är det just överblicken som gör att det funkar i ert fall?
Grejorna måste förvaras så att det inte går att missa. Vem som helst ska kunna komma in och se och förstå hur det står till.A Alexander Döss skrev:
Annars hittar man garanterat inte något när det kommer behövas fast man vet att det finns hemma någonstans. Fruktansvärt irriterande. Fråga mig inte hur jag vet det..
Det där du beskriver är egentligen kärnan i problemet – inte att saker finns, utan att läget är självförklarande, även för någon som inte är du.R roke skrev:
Skyltar, synlig placering och ”går inte att missa”-lösningar funkar bra, men jag har själv upplevt att det börjar bli svårt när:
– grejerna inte står på samma plats
– det är flera byggnader
– eller när fler än en person behöver kunna förstå läget direkt
Jag håller på att bygga ett enkelt verktyg som i första hand är tänkt för små gårdar och markägare, just för att få överblick över sånt här utan att behöva hålla allt i huvudet.
Samtidigt är det egentligen samma typ av problem oavsett om det gäller gård, skog eller större fastighet.
Jag kör det i liten skala just nu och letar efter ärlig feedback från folk som redan har fungerande lösningar i vardagen.
Om du – eller någon annan – är nyfiken på att kika och säga om det tillför något eller är helt onödigt, så visar jag gärna.
Nej, samma sätt fungerar inte när det är större. Jag jobbar på några gårdar som är betydligt större och där blir det mer likt ett 'vanligt' företag. En person är ansvarig för att se till så att det finns allt vi behöver för att kunna köra verksamheten, oftast är det samma person som har det ekonomiska ansvaret (bonden).A Alexander Döss skrev:
Men, det är den som upptäcker att något är på väg att ta slut som berättar det för den ansvarige som sen ser till att få hem det som behövs. På vissa ställen säger man till, på andra skriver vi på tavla vad som behövs. Båda sätten fungerar bra tycker jag men ju fler man är ju viktigare blir det att det är ordentlig struktur. Framförallt i verkstaden behövs ordentlig ordning så att man vet vad som gjorts på maskinen och vad som är kvar att göra.
Men på sätt och vis så är det ändå samma princip som vi kör hemma, alla har ansvar för att berätta om något är på väg att ta slut.
Det där är en väldigt bra och nykter beskrivning av hur det faktiskt ser ut när det skalar upp.V Villinte skrev:
Det du beskriver liknar ju precis ett “enkelt företagstänk”:
– tydligt ansvar
– alla rapporterar när något är på väg att ta slut
– informationen samlas på ett ställe (person, tavla, lista)
Och som du säger – principen är egentligen densamma som hemma, men kravet på struktur blir mycket högre när man är fler, har fler maskiner och fler byggnader.
Det är exakt den här övergången – från huvud/minne/lappar till gemensam överblick – som gjorde att jag började bygga FarmStock.
I första hand för små och medelstora gårdar som inte vill ha ett tungt affärssystem, men som ändå behöver att informationen är samlad, tydlig och inte personberoende.
Det är inte tänkt att ersätta rutiner eller ansvar, utan snarare fungera som en digital “tavla/lista” som alla ser samma version av.
Jag kör det i liten skala just nu och letar efter ärlig feedback från folk som jobbar i precis den verklighet du beskriver.
Tycker det är intressant att du håller på att ta fram något. Nu har jag inte gård men väl ett hus, ett eget landställe och ett delat sommarhus, på alla ställen ska man komma ihåg både vanlig handling och "sällan" handling. Vår lösning just nu är att jag, frugan och våra vuxna barn har gemensamma handlingslistor. Vi använder appen Bring! (finns säkert flera liknande), där har vi minst en lista per ställe döpt till något lämpligt där alla har ansvar för att skriva upp om något behöver fyllas på. Vissa saker typ toapapper har ett bestämt ställe som "lager" tar man det sista där måste man skriva upp i listan.A Alexander Döss skrev:
Just att det finns en app med ett smidigt gränssnitt som enkelt kan delas mellan alla intressenter tror jag är nyckeln. Sen borde man kunna bygga på med t.ex. lagringsplats och inköpsställe för den aktuella varan (något som vår app inte stöder).
Det där är ett väldigt bra exempel på när det faktiskt fungerar bra – och jag håller helt med dig om att delbarhet + låg tröskel är nyckeln.D Dublin skrev:
Bring! (och liknande appar) löser ju precis det grundläggande behovet:
– alla ser samma lista
– alla kan skriva upp när något tar slut
– inget är personberoende
Där jag själv upplevt att listappar börjar nå sin gräns är när:
– samma sak både är “lager” och inköp
– man vill veta om något finns hemma innan man ens skriver upp det
– eller när det blir många platser, byggnader och kategorier samtidigt
Det är just där jag försöker positionera det jag bygger – mer som ett överblicksstöd för vad som finns och var, som sedan kan leda till inköp, snarare än en ren inköpslista.
Men helt ärligt: för många hushåll och enklare upplägg är listappar en väldigt vettig lösning, och det är bra att du lyfter det perspektivet.
Om någon är nyfiken och vill kika så kan ni säga till, så skickar jag gärna.
Till din önskelista ska du även lägga historik. Att kunna se hur mycket och när man köpt av samma vara tidigare kan ofta hjälpa till när man ska beställa igen. Jag beställer 4 pallar pellets i september varje år så för mig är det enkelt men har man ett mer komplicerat förbrukningsmönster lär historiken komma till nytta. Även för att se pris, inköpsställe och leveranstid tänker jag,A Alexander Döss skrev:
Fixa utdata på inköpen till redovisningen för de som är egna företagare så har du snart byggt ett komplett logistiksystem 🙂
Det där är ett väldigt klokt resonemang, och historiken är ofta det som gör att man slipper börja om varje gång man ska beställa igen.D Dublin skrev:
Just möjligheten att se vad man köpt tidigare, när, till vilket pris och från vem är ofta mer värdefull än själva inköpsögonblicket – särskilt när förbrukningen inte är helt regelbunden.
Samtidigt är jag ganska medveten om var gränsen går mellan praktiskt stöd och att det börjar bli ett komplett affärs-/logistiksystem. För många små gårdar och verksamheter finns det redan bra lösningar för redovisning och bokföring, men de saknar ofta kopplingen till den faktiska förbrukningen i vardagen.
Min tanke har därför varit att låta historik och data växa fram ur det som ändå händer i praktiken, och i så fall göra det möjligt att ta ut underlag till redovisning – snarare än att bygga ett nytt ekonomisystem från början.
Men du sätter fingret på något viktigt: när historiken finns på plats blir planering och återbeställning betydligt enklare.