Hur gömma undan pengarna för blivande 18-åring?
Kanske helt fel ställa att ta upp frågan, men förlåt i så fall...
Min grabb fyller 18 om en månad och han har ca 150 000 på ett konto på banken. Jag vill inte att han - när han kan logga in på sin internetbank tänker Porsche!!! (eller jorden-runt-resa) utan att pengarna kan få vara kvar till framtida studier eller lägenhetsköp. Eller kanske en Porsche därefter. Eller resa.
Han har idag även en del aktier (ej i depå).
Jag är inte sådär jätteorolig för att han ska slarva bort allt på nolltid, men man vet ju inte vad som händer de närmsta åren.
Jag vill så klart inte konfiskera pengarna utan bara göra det lite svårare för honom att komma åt dem.
Pratat med banken om att öppna ett investeringssparkonto och de förslår att köpa fonder och aktieindexobligation i det.
ISK tycker jag kan vara intressant men jag är så allergisk mot fonder. Tycker vi har blivit påtvingade fonder från alla håll nuförtiden (ITPK, PPM osv) och jag tror att de enda som tjänar på dem är bankerna. Och jag gillar inte riktigt att överlåta beslut till någon okänd förvaltare. Men det är bara min egen noja.
Fördelen med det i min situation är att det inte bara blir att ta ut pengarna för grabben - det måste först till en försäljning av värdepappret först och det ger tid för besinning...
Samtidigt ska investeringen vara trygg på några års sikt och ge en avkastning som överstiger skatten...
Att verkligen låsa in pengarna i, säg, tre eller fem år är inte heller bra - det måste gå att få loss dem om han exv ska plugga utomlands eller måste köpa ett boende.
Har någon haft liknande funderingar eller några idéer på hur jag gör detta bäst?
Tacksam för råd och nya infallsvinklar och idéer...
Min grabb fyller 18 om en månad och han har ca 150 000 på ett konto på banken. Jag vill inte att han - när han kan logga in på sin internetbank tänker Porsche!!! (eller jorden-runt-resa) utan att pengarna kan få vara kvar till framtida studier eller lägenhetsköp. Eller kanske en Porsche därefter. Eller resa.
Han har idag även en del aktier (ej i depå).
Jag är inte sådär jätteorolig för att han ska slarva bort allt på nolltid, men man vet ju inte vad som händer de närmsta åren.
Jag vill så klart inte konfiskera pengarna utan bara göra det lite svårare för honom att komma åt dem.
Pratat med banken om att öppna ett investeringssparkonto och de förslår att köpa fonder och aktieindexobligation i det.
ISK tycker jag kan vara intressant men jag är så allergisk mot fonder. Tycker vi har blivit påtvingade fonder från alla håll nuförtiden (ITPK, PPM osv) och jag tror att de enda som tjänar på dem är bankerna. Och jag gillar inte riktigt att överlåta beslut till någon okänd förvaltare. Men det är bara min egen noja.
Fördelen med det i min situation är att det inte bara blir att ta ut pengarna för grabben - det måste först till en försäljning av värdepappret först och det ger tid för besinning...
Samtidigt ska investeringen vara trygg på några års sikt och ge en avkastning som överstiger skatten...
Att verkligen låsa in pengarna i, säg, tre eller fem år är inte heller bra - det måste gå att få loss dem om han exv ska plugga utomlands eller måste köpa ett boende.
Har någon haft liknande funderingar eller några idéer på hur jag gör detta bäst?
Tacksam för råd och nya infallsvinklar och idéer...
Lite sent påtänkt men... Uppfostra ungen bättre!
Om du inte lyckats lära honom värdet av sparade pengar på 18år, är det bara att gilla läget. Han blir myndig och få alltså bestämma själv. Det du hade kunnat göra för 18 år sedan, var att öppna en kapitalförsäkring med grabben som förmånstagare... då hade du hagt kontrollen till den dag du överlåter den på honom 
Vi har lite samma fundering, men då det mesta inte är bundet så flyttade vi helt enkelt över pengarna på ett annat konto i mammans namn. Kommer att ta av de pengarna till körkort och ev bil, blir det nåt kvar så får man väl pytsa ut i lagom takt eller helt enkelt sitta på dom tills man tycker det är dax.
vet han om pengarna idag?
Även om man uppfostrat och prova lära barnen om pengar så kan dom ju brinna i fickan speciellt om kompisarna ska ut å resa eller köper en ny bil eller så
vet han om pengarna idag?
Även om man uppfostrat och prova lära barnen om pengar så kan dom ju brinna i fickan speciellt om kompisarna ska ut å resa eller köper en ny bil eller så
Ta ut pengarna om möjligt och ge dom vid behov?
Vi har sparat till våra barn i alla år. Och gudskelov så verkar båda (nu 21 och 23 år) kunna sköta pengar. Vi har gjort klart att syftet med de pengar vi sparat, är att det skall kunna bli till första bostaden, eller liknande. Båda har arbetat ihop ett skapligt sparande också. Där har vi sagt att så länge de bor hemma och sparar någorlunda stor del av sin lön, så behöver de inte betala något hemma.
Det sparandet som de själva jobbat ihop har vi dock uppmuntrat dem till att använda lite mer kortsiktigt. Så båda har bränt en del pengar på högskolestudier utomlands. Helt med vårt gillande.
Men vi blev lite nervösa för några år sedna när en bekant råkade ut för att deras 18 åring brände hela sitt sparkapital på mindre än ett år.
Det sparandet som de själva jobbat ihop har vi dock uppmuntrat dem till att använda lite mer kortsiktigt. Så båda har bränt en del pengar på högskolestudier utomlands. Helt med vårt gillande.
Men vi blev lite nervösa för några år sedna när en bekant råkade ut för att deras 18 åring brände hela sitt sparkapital på mindre än ett år.
Jo, han vet nog om pengars värde. Och han slösar absolut inte med de pengar han har tillgång till idag på sitt kort-konto. Och han vet om vad han har på banken och på börsen.
Om han skulle få för sig att göra något dyrt så är jag säker på att han diskuterar saken med mig innan.
Men är man 18 år så har man rätt att själv bestämma över sina tillgångar. Skulle det bli fel så får det väl bli det.
Å andra sidan så tror jag att konsekvenstänkandet inte är fullt utvecklat på en 18-åring. Jag tror att det är bra att göra det lite svårt att komma åt pengarna just för att man ska hinna tänka efter en gång till innan.
Det gäller inte bara honom för den delen... Jag har ett eget motstånd mot att sälja värdepapper för att konsumera, då ska det vara något viktigt - inte alls samma motstånd mot att flytta från sparkonto till slösakontot.
Om han skulle få för sig att göra något dyrt så är jag säker på att han diskuterar saken med mig innan.
Men är man 18 år så har man rätt att själv bestämma över sina tillgångar. Skulle det bli fel så får det väl bli det.
Å andra sidan så tror jag att konsekvenstänkandet inte är fullt utvecklat på en 18-åring. Jag tror att det är bra att göra det lite svårt att komma åt pengarna just för att man ska hinna tänka efter en gång till innan.
Det gäller inte bara honom för den delen... Jag har ett eget motstånd mot att sälja värdepapper för att konsumera, då ska det vara något viktigt - inte alls samma motstånd mot att flytta från sparkonto till slösakontot.
Sätt in pengarna på något ställe med bra sparränta och där det tar några bankdagar att få ut dom då...
Låt grabben få pengarna, de är ju mest värda i just den åldern, Det är då det betyder mest att åka jorden runt eller skaffa en Porsche om det nu är det han vill göra. 150 loppor är ju ingen jättesumma att förlora, liknande pengar kan han ju spara ihop på ett par år med riktigt jobb. Det är endast då han på riktigt lär sig pengars värde, istället för att få dem som gåva.
Visst är det viktigt att lära ungarna värdet av pengar, men vad är pengar värt om de inte får omsättas?
Jag själv tog ett par år mellan skolan och universitetet och levde luffarliv och det ångrar jag inte en sekund! De äventyren, människorna och kulturerna jag mötte formade mig något enormt som människa och fick mig att inse vad jag faktiskt ville plugga/jobba med. Hade jag hoppat på universitetet direkt efter skolan hade det nog inte slutat lika bra, utan blivit "brända pengar" i form av "bortkastade" studielån i åtminstone ett par terminer.
Så inställningen att en jordenruntresa är att kasta bort pengarna tycker jag är helt horribel!!
Dessutom tror jag att ungdomar får betydligt sämre förståelse för "värdet av pengar" om det konstant pytsas ut lite då och då från föräldrahåll när det kommer lite större inköp.
Jag själv tog ett par år mellan skolan och universitetet och levde luffarliv och det ångrar jag inte en sekund! De äventyren, människorna och kulturerna jag mötte formade mig något enormt som människa och fick mig att inse vad jag faktiskt ville plugga/jobba med. Hade jag hoppat på universitetet direkt efter skolan hade det nog inte slutat lika bra, utan blivit "brända pengar" i form av "bortkastade" studielån i åtminstone ett par terminer.
Så inställningen att en jordenruntresa är att kasta bort pengarna tycker jag är helt horribel!!
Dessutom tror jag att ungdomar får betydligt sämre förståelse för "värdet av pengar" om det konstant pytsas ut lite då och då från föräldrahåll när det kommer lite större inköp.
Tror inte det kommer uppskattas om han i efterhand fått reda på att ni snott hans pengar.
Var istället öppen och ärlig och ge teoretiskt stöd om han får för sig att använda pengarna. Att resa, se världen och få livserfarenhet är i mitt tycke inte att slösa bort pengarna. 150000 är t.ex. tre säsonger i alperna och tre säsonger i alperna kan man inte värdera i pengar
Var istället öppen och ärlig och ge teoretiskt stöd om han får för sig att använda pengarna. Att resa, se världen och få livserfarenhet är i mitt tycke inte att slösa bort pengarna. 150000 är t.ex. tre säsonger i alperna och tre säsonger i alperna kan man inte värdera i pengar
Tack för feedbacken.
Tanken var inte att sopa rent på kontot heller, utan att plocka, typ, 100 kkr till framtiden och låta 50 kkr vara kvar att stärka karaktären med. Eller sätta sprätt på.
Känns investeringssparkonto som något vettigt för så pass liten investering och med låg vilja att ta risk? Det kostar skatt vare sig det går upp eller ner och det är säkert en massa bankavgifter och courtage längs vägen...
Annat? Premieobligationer? Argentinska statspapper, kanske?
Mitt förtroende för bankernas råd är sisådär. Rådgivare är hemskt likt säljare.
Tanken var inte att sopa rent på kontot heller, utan att plocka, typ, 100 kkr till framtiden och låta 50 kkr vara kvar att stärka karaktären med. Eller sätta sprätt på.
Känns investeringssparkonto som något vettigt för så pass liten investering och med låg vilja att ta risk? Det kostar skatt vare sig det går upp eller ner och det är säkert en massa bankavgifter och courtage längs vägen...
Annat? Premieobligationer? Argentinska statspapper, kanske?
Mitt förtroende för bankernas råd är sisådär. Rådgivare är hemskt likt säljare.
Vår bankman rekommenderade faktist oss att inte öppna konton till våra döttrar (10 år nu) utan ha en ISK i våra namn. Det är tydligen väldigt svårt (om inte omöjligt) att gömma kontot annat än att i så fall inte berätta om att det finns.
Om du kan bevisa för banken att pengarna fortfarande är i syfte för ditt barn kan du, fram tills barnet är 18 år, flytta eller ändra sparform, man kan även t.ex. få använda det till handpenning för BRF eller hus i barnets namn.
Det är ltie från bank till bank att avgöra vad de tillåter så börja med att diskutera med din bankman.
Om du kan bevisa för banken att pengarna fortfarande är i syfte för ditt barn kan du, fram tills barnet är 18 år, flytta eller ändra sparform, man kan även t.ex. få använda det till handpenning för BRF eller hus i barnets namn.
Det är ltie från bank till bank att avgöra vad de tillåter så börja med att diskutera med din bankman.
Han ska veta att han har kontot och att det är pengar han kan använda när han behöver.
Det jag vill ha är den där lilla uppförsbacken som gör att inte de försvinner på första bästa infall.
Utan att han får jobba lite för att komma åt dem.
Så det är inte pengar som ska investeras för att växa, direkt, men jag vill inte de ska förlora i värde heller (genom avgifter, skatter, börsfall).
Det jag vill ha är den där lilla uppförsbacken som gör att inte de försvinner på första bästa infall.
Utan att han får jobba lite för att komma åt dem.
Så det är inte pengar som ska investeras för att växa, direkt, men jag vill inte de ska förlora i värde heller (genom avgifter, skatter, börsfall).