Jag håller med med ett tillägg, över tid (decennier) brukar avgiften höjas mindre än inflationen så i äldre föreningar brukar den vara lägre. Men inte alltid.Pjosk75 skrev:
Och inte sällan undviker föreningar att höja tills någon större renovering ska till och då kan det bli en kännbar höjning.
Den största posten i balansräkningen är för övrigt i äldre föreningar drift och underhåll. I nyare föreningar så är det mer troligt att räntor och amorteringar är den största posten.
I den föreningen jag bor i, där husen byggdes 1970, var drift och underhåll 7.500.000 kr medan räntekostnader enbart 90.000 kr år 2022.
I den föreningen jag bor i, där husen byggdes 1970, var drift och underhåll 7.500.000 kr medan räntekostnader enbart 90.000 kr år 2022.
Lagstiftaren valde på 1900-talets början mellan ägarlägenheter och bostadsrättsformen. I förarbetet står det att erfarenheterna från utlandet med ägarlägenheter inte var goda, att det ledde till många grannkonflikter och bristande helhetsansvar för fastigheten. Så man satsade på bostadsrättsformen av bland annat det skälet.
Kanske ännu tyngre vägande: Att det redan fanns ekonomiska föreningar som ägde hus och upplät lägenheter åt medlemmarna. Man kunde före bostadsrätterna infördes i lag vara medlem i en sådan förening (och betala in pengar där) men man hade ju ingen lagskyddad rätt att faktiskt få bo någonstans i föreningens hus. Detta reglerades med bostadsrättsformen, varav namnet bostadsrätt.
Och så det som redan har nämnts, att bostadsrättsföreningen kan ta upp lån så att de boende kan skuldsätta sig indirekt via föreningen. Troligen också den största orsaken till höga avgifter i många fall, att betala de där gemensamma lånen, ränta och amortering. Men om jag inte har missförstått det hela så var det först senare i historien som bostadsrättsföreningar började belåna sig i högre grad och att det var lagändringar som drev fram möjligheten till sådana krediter som också gjorde att vi fick mängder av bostadsrättsföreningar där på 1970-talet. Och efter det har det bara rullat på med kreditmarknadens avreglering på 80-talet och boprisrallyt finansierat av allmogens banklån.
Kanske ännu tyngre vägande: Att det redan fanns ekonomiska föreningar som ägde hus och upplät lägenheter åt medlemmarna. Man kunde före bostadsrätterna infördes i lag vara medlem i en sådan förening (och betala in pengar där) men man hade ju ingen lagskyddad rätt att faktiskt få bo någonstans i föreningens hus. Detta reglerades med bostadsrättsformen, varav namnet bostadsrätt.
Och så det som redan har nämnts, att bostadsrättsföreningen kan ta upp lån så att de boende kan skuldsätta sig indirekt via föreningen. Troligen också den största orsaken till höga avgifter i många fall, att betala de där gemensamma lånen, ränta och amortering. Men om jag inte har missförstått det hela så var det först senare i historien som bostadsrättsföreningar började belåna sig i högre grad och att det var lagändringar som drev fram möjligheten till sådana krediter som också gjorde att vi fick mängder av bostadsrättsföreningar där på 1970-talet. Och efter det har det bara rullat på med kreditmarknadens avreglering på 80-talet och boprisrallyt finansierat av allmogens banklån.
Om jag förstår det rätt har marknaden för den juridiskt mer sentida möjligheten ägarlägenhet inte varit toppen. Jag tror inte det enbart beror på att det är en obekant form av ägande utan att folk typiskt sett inte är kreditvärdiga för att ta hela lånet för sin lägenhet och resten av fastigheten (= gemensamhetsanläggningarna).R RosannaEL skrev:
Annars är ju skillnaderna mellan bostadsrätt och ägarlägenhet i praktiken inte enorma. Det är väl mest tillståndsfrågan som skiljer för vissa underhållsåtgärder. Men man sitter ju fortfarande med en förening med styrelse som kan tvångstaxera varje boende för gemensamhetsanläggningarna. Och som bestämmer över gemensamhetsanläggningarna. Man är i teorin lite mer skyddad mot galna föreningsprojekt att expandera föreningens åtaganden med en ägandelägenhet. I en BRF kan det ju dra iväg rätt snabbt med en motiverad styrelse.
Har hört rövarhistorier från bekanta involverade i en BRF som "styckat av" delar av byggnaden (då förvisso en kommersiell lokal), det blev en segdragen tvist då föreningen skulle byta stammar som passerade lokalen.Claes Sörmland skrev:
Hej
Allt detta kan ju även en hyresvärd leverera och jag kan faktiskt inte förstå hela vitsen med bostadsrätt utom i de sällsynta fall någon köper en brf lägenhet helt kontant för att få en låg fast kostnad.
Insatslägenhet är ju då ett vettigt alternativ där man mot en lägre avgift är med och finansierar hyresvärdens kostnader men får tillbaka satsat belopp när man flyttar.
Sedan har vi som du skriver ”om styrelsen gör sitt jobb” vilket i många fall är en utopi. Då människor knappt kan hålla sams i en familj hur ska då en bostadsrättsförening kunna fungera optimalt?
En förening med medlemmar med olika politiska åsikter , levnadsfilosofier, ekonomiska förutsättningar, religiösa inriktningar och helt olika syn på vad som är ”sunt förnuft ” är dömt att bli en så urvattnad organisation att det kommer kräva ett otroligt stort överseende av allt och av alla medlemmar. Här tappar vi bort det egna initiativet och riskerar en befolkning/medlemmar som tyst accepterar ”allt” för det ändå inte är någon idé att driva frågor då det ändå nästan krävs konsensus för att något ska förändras.
Två självupplevda exempel
Jag själv och många andra medlemmar i en förening där jag är bostadsrättsinnehavare var missnöjda med hur gräsklippningen sköttes av anlitad entreprenör och jag erbjöd mig att på egen bekostnad inköpa en åkgräsklippare som fritt kunde förfogas av föreningen och dess medlemmar för att utöver avtalad grässkötsel kunna utföra klippning när det ansågs nödvändigt. Detta stoppades för att ”då måste alla få utbildning i hur den fungerar och föreningen kan inte ta ansvar om nån gör sig illa”.
Jag fick inte ens köpa och sköta den och klippa föreningens gräs då det skulle vara ”orättvist?” och kunde eventuellt få medlemmar som inte hade ekonomiska möjligheter att göra samma sak känna sig sämre …
I det andra fallet erbjöd sig en nyligen pensionerad plåtslagare att helt kostnadsfritt för föreningen byta ut takplåten på ett par takkupor men det avböjdes av föreningen för att de inte Skulle få garanti på arbetet!!? Nämnde plåtslagare hade fram till sin pension jobbat för det företaget som alltid anlitades av föreningen.
Så ser du några fler fördelar med bostadsrätt får du gärna försöka övertyga mig😉
/ Björkskär
I praktiken är ju skillnaden mellan ägarrättalägenheter och bostadsrätt väldigt liten. Det är väl framförallt reglerna om andrahnadsuthyrning som skiljer. Men om du skall ha en lägenhet för att själv bo i den så är skillnaden marginelll mellan upplåtelseformerna.
Att jämföra samfällighetsavgift mellan ex. Spanien och Sverige blir väldigt missvisande eftersom kostnadsläget för enklare service skiljer enormt. Som jämförelse har jag en kollega med hus i Italien, där han fick badrumnmet helrenoverat för 20 000 kr. Och där kommer kommunen ut och inspekterar tätskiktet innan hantverkaren får sätta kakel (bygglovskostnaden ingick inte i 20 000).
Att jämföra samfällighetsavgift mellan ex. Spanien och Sverige blir väldigt missvisande eftersom kostnadsläget för enklare service skiljer enormt. Som jämförelse har jag en kollega med hus i Italien, där han fick badrumnmet helrenoverat för 20 000 kr. Och där kommer kommunen ut och inspekterar tätskiktet innan hantverkaren får sätta kakel (bygglovskostnaden ingick inte i 20 000).
Redigerat:
Hur länge har ni varit utomlands egentligen?R RosannaEL skrev:
Bostadsrätter har funnits så läge jag kan minnas. Jag köpte en för 40 år sedan, och de fungerade likadant då som de gör nu…
Sätta upp utedel till LLVP? Verkar väldigt vanligt på många ställen.useless skrev: