Min man och jag har varit bosatta i Spanien i många år och funderar nu på att flytta till Sverige. Det lutar åt att vi i så fall köper en villa, till en inte obetydligt del på grund av det för oss oerhört märkliga bostadsrättssystemet i Sverige. Varför finns detta system? Varför har inte äganderätt blivit populärare? Kan någon förklara vad fördelarna är? Med spanska glasögon på ser jag ett visst pris för bostadsrätten som antagligen medför lån, plus en ofta jättehög månadsavgift, i många fall i paritet med en hyra. Vad jag förstår ingår saker som värme, vatten och fiber, men vad är det mer som kostar? Bostadsrättsföreningens lån och sen då? Vad får man för pengarna? Vidare måste man godkännas av föreningen vid köp, man måste be om lov att hyra ut i andra hand, be om lov för större renoveringar (?) och får inte ändra fasaden. Det måste också vara väldigt svårt att ha en budget när man letar bostad i och med att den faktiska månadskostnaden påverkas så oerhört mycket av avgiften. Det måste skilja miljoner mellan hur mycket man kan betala beroende på avgiften. Hur kan folk gå med på detta? Här i Spanien äger man sin lägenhet eller hus och betalar en samfällighetsavgift. I det radhusområde vi bor i nu betalar vi 80 € i månaden. För det får vi bland annat en 20 meters pool, barnpool, en vaktmästare på halvtid som underhåller gemensamma områden, videoövervakning och automatiserade grindar. Så vad är grejen med bostadsrätter? Jag hoppas verkligen att jag har missat något.
Besserwisser
· östergötland
· 2 769 inlägg
Tja, fördelarna är att större utgifter för renoveringar fördelas på fler personer och därmed blir lägre än om varje person gör sitt eget underhåll.
En till fördel är att hela fastighets sköts om när styrelsen gör sitt jobb. Jämför med att var och en sköter sin lilla del av fasaden.
Det som igår i avgiften till bostadsrättsföreningen är allt som kostar att sköta om fastigheten, marken, underhåll och drift. Till exempel
Snöröjning
Värme
Vatten
Avlopp
Sophämtning
El, troligen individuellt mätning men nätavgifter går på kollektivet
Underhåll
Kommande underhåll
Styrelsearvode
Försäkring
Vad som tillkommer utöver avgiften är din egen kapitalkostnad för köpet samt hemförsäkring. Ibland behöver du ett eget elabonnemang, ibland betalt du bara en kostnad för din förbrukning per kWh. Samt det inre underhållet i bostaden, målning, tapeter, golv, vitvaror.
Jag antar att det tillkommer en massa förutom de €80 i Spanien. Vem betalar till exempel el, sophämtning, vatten, avlopp?
En till fördel är att hela fastighets sköts om när styrelsen gör sitt jobb. Jämför med att var och en sköter sin lilla del av fasaden.
Det som igår i avgiften till bostadsrättsföreningen är allt som kostar att sköta om fastigheten, marken, underhåll och drift. Till exempel
Snöröjning
Värme
Vatten
Avlopp
Sophämtning
El, troligen individuellt mätning men nätavgifter går på kollektivet
Underhåll
Kommande underhåll
Styrelsearvode
Försäkring
Vad som tillkommer utöver avgiften är din egen kapitalkostnad för köpet samt hemförsäkring. Ibland behöver du ett eget elabonnemang, ibland betalt du bara en kostnad för din förbrukning per kWh. Samt det inre underhållet i bostaden, målning, tapeter, golv, vitvaror.
Jag antar att det tillkommer en massa förutom de €80 i Spanien. Vem betalar till exempel el, sophämtning, vatten, avlopp?
Du verkar prata om småhus snarare om flerbostadshus, och då är äganderätt populärare.R RosannaEL skrev:
Enligt SCB finns 1 913 820 småhus med äganderätt och 103 491 med bostadsrätt.
Dvs. endast ca. 5% av småhusen är bostadsrätter.
Däremot är ju den typen av gemensamhetsanläggningar du beskriver ovanliga i Sverige.
Troligen för att efterfrågan på t.ex. pool och bevakning är låg.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/boende-i-sverige/
Redigerat:
Jag kan bara hålla med om att bostadsrätt är ett underligt påfund trots att jag själv är innehavare av ett par stycken…
Det verkar vara ett sätt att få folk att tro att de faktiskt äger något fast att vi i själva verket bara är medlemmar i en förening som upplåter en lägenhet.
Här i Sverige har vi endast på pappret ett starkt äganderättsskydd som ständigt kränks med hänvisning till ”det allmännas bästa” och de flesta har tyvärr lärt sig leva med det. Det i sin tur har skapat tex bostadsrätt och påtvingade gemensamhetsanläggningar.
För egen del hade jag gärna sluppit vara bostadsrättsinnehavare och haft hyresrätter eller ägarlägenhet istället ,men av ideologiska skäl får man inte ha hyresrätt på flera ställen om man som jag även äger ett par fastigheter med bostadshus där jag är folkbokförd.
Så nej . TS du har inte missat något utan gjort en korrekt analys.
Köp en fristående villa om du bara skall ha ett boende är mitt råd.
/ Björkskär
Det verkar vara ett sätt att få folk att tro att de faktiskt äger något fast att vi i själva verket bara är medlemmar i en förening som upplåter en lägenhet.
Här i Sverige har vi endast på pappret ett starkt äganderättsskydd som ständigt kränks med hänvisning till ”det allmännas bästa” och de flesta har tyvärr lärt sig leva med det. Det i sin tur har skapat tex bostadsrätt och påtvingade gemensamhetsanläggningar.
För egen del hade jag gärna sluppit vara bostadsrättsinnehavare och haft hyresrätter eller ägarlägenhet istället ,men av ideologiska skäl får man inte ha hyresrätt på flera ställen om man som jag även äger ett par fastigheter med bostadshus där jag är folkbokförd.
Så nej . TS du har inte missat något utan gjort en korrekt analys.
Köp en fristående villa om du bara skall ha ett boende är mitt råd.
/ Björkskär
Det finns ju två frågor i detta.
1. Vad ingår i den höga avgiften. Tycker @Pjosk75 har gett en ganska uttömmande lista. I vissa föreningar är dock nätavgiften direkt till elbolaget och lite högre men i andra är det gemensam mätning till elbolaget och bara ett abonnemang. Det senare är mycket billigare. I Sverige är ofta uppvärmningen ungefär halva kostnaden. För nya föreningar kan lånen vara en stor del men mer sällan i äldre byggnader.
2. Varför har vi i Sverige valt detta system i stället för ägarlägenheter? Sverige har kanske en lite starkare tradition av kollektivism och definitivt en tradition av många lokala föreningar. Det ursprungliga syftet var att hålla ner kontantinsatsen för en enskilde men ändå ha ett ägandeförhållande och inte värd-hyresgäst.
1. Vad ingår i den höga avgiften. Tycker @Pjosk75 har gett en ganska uttömmande lista. I vissa föreningar är dock nätavgiften direkt till elbolaget och lite högre men i andra är det gemensam mätning till elbolaget och bara ett abonnemang. Det senare är mycket billigare. I Sverige är ofta uppvärmningen ungefär halva kostnaden. För nya föreningar kan lånen vara en stor del men mer sällan i äldre byggnader.
2. Varför har vi i Sverige valt detta system i stället för ägarlägenheter? Sverige har kanske en lite starkare tradition av kollektivism och definitivt en tradition av många lokala föreningar. Det ursprungliga syftet var att hålla ner kontantinsatsen för en enskilde men ändå ha ett ägandeförhållande och inte värd-hyresgäst.
Tack! Den största posten lär väl ändå vara räntekostnader och amorteringar, antar jag. Vet du om det är vanligt att avgiften minskar i takt med att lånen minskar i föreningen?Pjosk75 skrev:
Tja, fördelarna är att större utgifter för renoveringar fördelas på fler personer och därmed blir lägre än om varje person gör sitt eget underhåll.
En till fördel är att hela fastighets sköts om när styrelsen gör sitt jobb. Jämför med att var och en sköter sin lilla del av fasaden.
Det som igår i avgiften till bostadsrättsföreningen är allt som kostar att sköta om fastigheten, marken, underhåll och drift. Till exempel
Snöröjning
Värme
Vatten
Avlopp
Sophämtning
El, troligen individuellt mätning men nätavgifter går på kollektivet
Underhåll
Kommande underhåll
Styrelsearvode
Försäkring
Vad som tillkommer utöver avgiften är din egen kapitalkostnad för köpet samt hemförsäkring. Ibland behöver du ett eget elabonnemang, ibland betalt du bara en kostnad för din förbrukning per kWh. Samt det inre underhållet i bostaden, målning, tapeter, golv, vitvaror.
Jag antar att det tillkommer en massa förutom de €80 i Spanien. Vem betalar till exempel el, sophämtning, vatten, avlopp?
Ska även tillägga,
3. Varför hindras andrahandsuthyrning? De andra medlemmarna vill ha stabila grannar. Inte tillfälliga hyresgäster som inte är delägare, och därför mindre aktsamma, eller kanske otrevliga på andra sätt. Det skyddar inte helt men minskar på (flyttar) problematiken en hel del.
4. Ja, det är viktigt att kontrollera föreningen. Vissa funkar bra, andra mindre bra. Små föreningar kan tex. vara problematiska. De lägger ut årsredovisning och stämmoprotokoll på nätet så bra att läsa igenom "vad bråkas det om i den här föreningen" (alla motioner som styrelsen motsätter sig). Alla bråkar om något men man kan försöka förstå om det är viktigt och infekterat eller om det är småsaker man kan skratta åt.
3. Varför hindras andrahandsuthyrning? De andra medlemmarna vill ha stabila grannar. Inte tillfälliga hyresgäster som inte är delägare, och därför mindre aktsamma, eller kanske otrevliga på andra sätt. Det skyddar inte helt men minskar på (flyttar) problematiken en hel del.
4. Ja, det är viktigt att kontrollera föreningen. Vissa funkar bra, andra mindre bra. Små föreningar kan tex. vara problematiska. De lägger ut årsredovisning och stämmoprotokoll på nätet så bra att läsa igenom "vad bråkas det om i den här föreningen" (alla motioner som styrelsen motsätter sig). Alla bråkar om något men man kan försöka förstå om det är viktigt och infekterat eller om det är småsaker man kan skratta åt.
Jag har själv aldrig förstått vitsen med bostadsrätt. Du köper den många gånger dyrt, ( 2 500000) som du ska låna till. Sen ska du betala en många gånger dyr (10 000)avgift till föreningen. Du får inte göra vad du vill med din bostad utan föreningens godkännande. Går något sönder får du bekosta det själv.
Då förespråkar jag första hand hus. Eller en hyresrätt.
Då förespråkar jag första hand hus. Eller en hyresrätt.
Det är ytterst sällan som avgiften sänks. För det är alltid något annat som blir dyrare.
Nya lån behövs till exempel för att byta taket, göra ny dränering eller byta avloppsstammar.
Eller så avsätts mer pengar till den yttre fonden för renoveringar som ska göras de kommande åren.
Nya lån behövs till exempel för att byta taket, göra ny dränering eller byta avloppsstammar.
Eller så avsätts mer pengar till den yttre fonden för renoveringar som ska göras de kommande åren.
R RosannaEL skrev:
Varför ska ni flytta från extremt billigt boende i vettigt klimat till sverige?R RosannaEL skrev:Här i Spanien äger man sin lägenhet eller hus och betalar en samfällighetsavgift. I det radhusområde vi bor i nu betalar vi 80 € i månaden. För det får vi bland annat en 20 meters pool, barnpool, en vaktmästare på halvtid som underhåller gemensamma områden, videoövervakning och automatiserade grindar.
Okej, ja, den uppenbara anledningen är nog att tredimensionell fastighetsindelning är relativt nytt i Sverige.R RosannaEL skrev:
Dvs. historiskt har det inte funnits någon juridisk grund för att kunna äga en specifik del av ett flerbostadshus.
Sen kan du inte jämföra en lägenhet i ett flerbostadshus med ett radhus.
I ett flerbostadshus finns en avsevärd utmaning med att organisera underhållet av husets gemensamma delar. Inte minst stamledningar och sånt som passerar genom lägenheterna.
Inte får du något löpande underhåll som inkluderar fasad, tak, trapphus, gemensam VVS osv. för 80 € i månaden...
Detta fungerar ofta sisådär i länder där ägarlägenheter är vanligt.
