Tack - din tolkning tilltalar mig mycket.Claes Sörmland skrev:
Det faktum att jag enligt ovan är närmare tomtgräns än 4.5 meter eller något i ärendet förändrar ingenting i sak?
Sen är ju frågan om den är rätt. Jag har ännu inte hittat något som direkt talar emot den i propositionen. Men det är ju några hundra sidor...N Ny_husägare skrev:
Det trista med att ligga först på bollen är ju att någon måste ta striden. Först när Boverket förtydligar en tolkning på sin hemsida blir majoriteten av byggnadsnämnderna säkra. Och en MÖD-dom klargör ju hur det fungerar. Men en sån ligger några år in i framtiden.
Egentligen skulle man crowdfunda en tydliga ansökning och driva den till MÖD så fort som möjligt.
Det kan jag inte se. Det som krävs är ju då grannes skriftliga medgivande för den bygglovsfria åtgärden. Kommunen kommer att höra grannen vid bygglovsprövningen.N Ny_husägare skrev:
Toppen! Nu känner jag genast litet mer positiv till våra lagstiftare.
Absolut, det är et sine qua non. Min trevliga grannes skriftliga medgivande står på min lista ungefär mellan ritningar och bygglovsritningar. Grannen ska ju ha möjlighet att bilda sig en god uppfattning om slutresultatet innan de säger ja eller nej.
Det är nog inte din byggnadsnämnd som du har emot dig utan det tycks vara Boverket. I sin handledning för kommunerna skriver Boverket:
"Det finns inga motsvarande bestämmelser som rör andra situationer, som exempelvis vid en lovpliktig tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus. Det är därmed till exempel inte möjligt att genom en frivillig ansökan få bygglov för att bygga till ett en- eller tvåbostadshus med en byggnadsdel som är dels lovpliktig och dels lovfri, och inte heller att uppföra en lovfri komplementbyggnad samtidigt som nybyggnad sker av en- eller tvåbostadshus."
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/frivilligt-lov/
D v s Boverket har valt en strikt tolkningen av lagstiftningen. Kanske har de stöd i utredningen som ligger till grund för propositionen? Jag har i alla fall inte hittat något i propositionen som tyder på att denna tolkning är korrekt. D v s var i PBL det förbjuds att genomföra en bygglovsprövning av en åtgärd som omfattar delåtgärder som är bygglovspliktiga och bygglovsbefriade.
"Det finns inga motsvarande bestämmelser som rör andra situationer, som exempelvis vid en lovpliktig tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus. Det är därmed till exempel inte möjligt att genom en frivillig ansökan få bygglov för att bygga till ett en- eller tvåbostadshus med en byggnadsdel som är dels lovpliktig och dels lovfri, och inte heller att uppföra en lovfri komplementbyggnad samtidigt som nybyggnad sker av en- eller tvåbostadshus."
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/frivilligt-lov/
D v s Boverket har valt en strikt tolkningen av lagstiftningen. Kanske har de stöd i utredningen som ligger till grund för propositionen? Jag har i alla fall inte hittat något i propositionen som tyder på att denna tolkning är korrekt. D v s var i PBL det förbjuds att genomföra en bygglovsprövning av en åtgärd som omfattar delåtgärder som är bygglovspliktiga och bygglovsbefriade.
Redigerat:
Strikt tolkning eller inte, legalitetsprincipen eller inte. Ja, då är vi ju tyvärr tillbaka vid ruta 1. Vilket är lättast för mig: att överklaga ett sannolikt nekat lov till högre instans med den tid det tar, eller att bygga och riva en vägg och ett tak.
Min gissning är definitivt att det senare är lättare.
Men jag kanske kan göra bägge delar om jag har tid över...
God Fortsätting!
Nu börjar det bli dags att bestämma sig.
Vad tror ni, kan vi ansöka om frivilligt bygglov för "hela" utbyggnaden och samtidigt ansöka om bygglov för "halva" utbyggnaden (den tillståndspliktiga delen).
Sannolikt får vi nej på den första ansökan, som vi då får överklaga, och ja på den andra ansökan som vi kan börja med att bygga. Sedan kan vi bedöma hur långt processen har kommit när "halva" utbyggnaden börjar bli klar.
Nu börjar det bli dags att bestämma sig.
Vad tror ni, kan vi ansöka om frivilligt bygglov för "hela" utbyggnaden och samtidigt ansöka om bygglov för "halva" utbyggnaden (den tillståndspliktiga delen).
Sannolikt får vi nej på den första ansökan, som vi då får överklaga, och ja på den andra ansökan som vi kan börja med att bygga. Sedan kan vi bedöma hur långt processen har kommit när "halva" utbyggnaden börjar bli klar.
I princip finns inget som hindrar att du ansöker om flera olika bygglov för olika liknande eller delvis överlappande åtgärder. Bara för att du söker bygglov betyder inte att du faktiskt ämnar genomföra åtgärden, alltså ansöker om startbesked för den, genomför den och sedan ansöker om slutbesked. Formellt är det bara ett tillstånd som lyfter det allmänna förbudet mot byggnation som finns i PBL.N Ny_husägare skrev:
Men jag tänker att det är trist med avgifterna som kommer med varje extra bygglovsansökan. De brukar ju vara rätt saftiga.
Prislistan har 30 sidor..
Gissar att det är något av detta som gäller.
Tillbyggnad, med tekniskt samråd
A 1.13 Planenligt 23 368 kr
A 1.14 Liten avvikelse 30 378 kr
Tillbyggnad, utan tekniskt samråd
A 1.16 Planenligt 15 578 kr
A 1.17 Liten avvikelse 22 589 kr
30 sidor... Någon hade för mycket tid över inom förvaltningen. Beklagar.
Något ny info i ärendet?
Vi gör nu en en omfattande tillbyggnad med bygglov men skall också använde de nya lovfria reglerna för att dessutom bygga skärmtak och glasveranda. Vi undrar om vi behöver färdigställa och invänta slutbesked i bygglovs-tillbygnaden innan vi påbörjar de lovfria tillbygnaderna.
Vi gör nu en en omfattande tillbyggnad med bygglov men skall också använde de nya lovfria reglerna för att dessutom bygga skärmtak och glasveranda. Vi undrar om vi behöver färdigställa och invänta slutbesked i bygglovs-tillbygnaden innan vi påbörjar de lovfria tillbygnaderna.
Boverket har inte ändrat sin tolkning av lagstiftningen så gissningsvis finns bara överklaganden och en sannolikt förlust i MÖD om 1,5 år om du går den vägen:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/frivilligt-lov/
Det som ställer till det är två domar i MÖD, MÖD 2019:28 och MÖD 2021:16. Här är resonemanget från MÖD 2019:28:
"Mot bakgrund av PBL:s definitioner av tillbyggnad och ändring av byggnad samt bestämmelsen om slutbesked är en förutsättning för att en tillbyggnad enligt 9 kap. 4 b § PBL ska vara befriad från kravet på bygglov, att den utförs på en färdigställd byggnad som godkänts med ett slutbesked. Om den anmälda åtgärden ska utföras på en tillbyggnad innebär det att även den tillbyggda byggnadsdelen ska vara färdigställd och godkänd på motsvarande sätt."
Det är alltså en tolkning av MÖD att de gamla attefallstillbyggnadsundantaget i PBL före 1 dec 2026 enbart kunde anmälas för att utföras på en byggnad som var färdigställd, vilket i MÖDs mening innebar att slutbesked hade meddelats för t ex en tillbyggnad. Regeringen undanröjer denna praxis i propositionen genom att uttryckligen bemöta den:
"Om byggnadsnämnden ges en uttrycklig möjlighet att ge såväl ett startbesked som slutbesked för åtgärderna samtidigt bedömer regeringen att plan- och bygglagens definitioner av tillbyggnad och ändring av byggnad samt bestämmelserna om slutbesked inte hindrar att den lovfria åtgärden genomförs samtidigt som bostadshuset. Eftersom lov för åtgärderna söks samtidigt kan byggnadsnämnden pröva åtgärderna samtidigt."
Men sen inför regeringen okommenterat en lydelse i lagen som uttryckligen nämner "nybyggnad" men inte "tillbyggnad". Det är oklart om regeringen gör de för att de inte önskar att det ska vara möjligt med kombinerade frivilliga bygglov och vanliga bygglov i samband med med tillbyggnader (det tycks vara Boverkets tolkning) eller för att de inte ser behov av uttrycklig lagtext i samband med en till byggnad (det är min tolkning). Regeringen ger ingen förklaring till sin lagtekniska konstruktion.
Det enda regeringen gör klart är att lovfri tillbyggnad på lovfri komplementbyggnader inte är möjligt: "Till skillnad från utredningen bedömer regeringen däremot att tillbyggnad av en komplementbyggnad inte ska omfattas av förslaget. Mot bakgrund av hur undantagen från krav på bygglov för nybyggnad och tillbyggnad av en komplementbyggnad föreslås bli konstruerade är det inte är möjligt att genomföra en lovfri tillbyggnad på en lovpliktig komplementbyggnad." Men det har ju inte med saken att göra.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/frivilligt-lov/
Det som ställer till det är två domar i MÖD, MÖD 2019:28 och MÖD 2021:16. Här är resonemanget från MÖD 2019:28:
"Mot bakgrund av PBL:s definitioner av tillbyggnad och ändring av byggnad samt bestämmelsen om slutbesked är en förutsättning för att en tillbyggnad enligt 9 kap. 4 b § PBL ska vara befriad från kravet på bygglov, att den utförs på en färdigställd byggnad som godkänts med ett slutbesked. Om den anmälda åtgärden ska utföras på en tillbyggnad innebär det att även den tillbyggda byggnadsdelen ska vara färdigställd och godkänd på motsvarande sätt."
Det är alltså en tolkning av MÖD att de gamla attefallstillbyggnadsundantaget i PBL före 1 dec 2026 enbart kunde anmälas för att utföras på en byggnad som var färdigställd, vilket i MÖDs mening innebar att slutbesked hade meddelats för t ex en tillbyggnad. Regeringen undanröjer denna praxis i propositionen genom att uttryckligen bemöta den:
"Om byggnadsnämnden ges en uttrycklig möjlighet att ge såväl ett startbesked som slutbesked för åtgärderna samtidigt bedömer regeringen att plan- och bygglagens definitioner av tillbyggnad och ändring av byggnad samt bestämmelserna om slutbesked inte hindrar att den lovfria åtgärden genomförs samtidigt som bostadshuset. Eftersom lov för åtgärderna söks samtidigt kan byggnadsnämnden pröva åtgärderna samtidigt."
Men sen inför regeringen okommenterat en lydelse i lagen som uttryckligen nämner "nybyggnad" men inte "tillbyggnad". Det är oklart om regeringen gör de för att de inte önskar att det ska vara möjligt med kombinerade frivilliga bygglov och vanliga bygglov i samband med med tillbyggnader (det tycks vara Boverkets tolkning) eller för att de inte ser behov av uttrycklig lagtext i samband med en till byggnad (det är min tolkning). Regeringen ger ingen förklaring till sin lagtekniska konstruktion.
Det enda regeringen gör klart är att lovfri tillbyggnad på lovfri komplementbyggnader inte är möjligt: "Till skillnad från utredningen bedömer regeringen däremot att tillbyggnad av en komplementbyggnad inte ska omfattas av förslaget. Mot bakgrund av hur undantagen från krav på bygglov för nybyggnad och tillbyggnad av en komplementbyggnad föreslås bli konstruerade är det inte är möjligt att genomföra en lovfri tillbyggnad på en lovpliktig komplementbyggnad." Men det har ju inte med saken att göra.
Jag är också intresserad hur det gick @Ny_husägare
Hej - nej inget nytt.P plan-g skrev:
Situationen (rättsläget) är väl beskriven av Claes Sörmland ovan.
Vi tvekar mellan att gå till byggnadsnämnden och därmed betala 25.000 för vad som sannolikt är ett nej (livet är för kort för MÖD) och att bygga / få slutbesked / riva ytterväggen / bygga till med ny yttervägg, vilket bör vara lagligt.
Du slipper väl riva utan försenas bara?
OM vi bygger den ena delen först, så måste i alla fall delar av den första delen rivas för att bygga den andra delen. Särskilt taket blir en utmaning att inte riva. Det är ju detta som är helt galet i tolkningen. Dvs slutresultatet blir detsamma, men tillvägagångsättet är inte tillåtet. Ren kapitalförstöring.N Ny_husägare skrev: