Hej,

Jag har vid några tillfällen råkat på fenomenet att använda dubbelisolerade enkelledare för trefasgrupper. Främst inom industrin och med installatörer/leverantörer från andra länder än Sverige. En fundering som jag haft är hur man bäst förlägger dessa rent fysiskt. Vid vanliga flerledarkablar typ FXQJ, EXQJE, AXQJ osv. så är ju fasernas placering i förhållande till varandra och, kanske desto viktigare? längden fixerad (inbördes mellan faserna). Hur ska man egentligen tänka när man använder flera enkelisolerade fasledare?

Min spontana tanke är att dessa ska förläggas med fasledare tillhörande samma grupp i triangel, men var förlägger man noll-ledare? Och blir det inte desto viktigare att hålla reda på längden på alla fasledare då det känns lätt att dessa blir av olika längd och att man därför får oblanas och därmed högre ström i noll-ledaren?

Någon som har erfarenhet av detta?

/Styrman
 
Skillnad i längd kan knappast ha någon betydelse om du inte drar ena fasen 10 varv extra runt en hel industribyggnad. Och förutsatt att vi pratar om vanlig 50 Hz nätspänning.

Men hur man av "god praxis" skulle förlägga den typen av ledning har jag ingen aning om. Men varför skulle du använda dubbelisolerade enkelledare? Jag kan tänka mig att det kanske är användbart inom en apparat eller liknande, men här låter det som du tänker dig lägre sträckor?
 
Det använde vi vid högspänningsmatning till några 900 hk motorer (3 st motorer i serie för ett transportband) .
Orsaken var att kablarna skulle annars varit mycket otympliga att hantera. Ledarna låg sida vid sida på kabelstegar och någon nolla förekom inte
 
A
Man får tänka lite på att belastningsförmågan ändras beroende på hur enkelledarna förläggs. Triangel, med avstånd, utan avstånd etc. Så det är viktigt att följa det sätt som konstruktören tänkt. Se bilaga 52b i elinstallationsreglerna.

De ska förläggas gemensamt i vanlig ordning enligt 521.8.1
Jag kommer inte på om det är något speciellt att tänka på annars om det inte är parallella ledare då finns en speciell bilaga för det, 52h.
 
Mikael_L
Jag är ganska säker på att du inte behöver tänka på något annat än ev problem med uppvärmning pga samförläggning.
Dvs att de kanske inte kan läggas i triangel eller intill varandra ifall det skulle leda till för hög temperatur.

Tja, har man en ledare som är nolla eller skyddsjord skulle man kanske kunna tänka sig att lägga den på den plats som gör att fasledarna får typ bäst skydd.

Och i övrigt, gör så det blir snyggt och överskådligt.


edit
Jag undvek att nämna att de ska gå parallellt jämte varandra utan allt för stort avstånd, för att undvika stora magnetfält, det torde ju vara rätt lätt att inse ändå.
Ström-obalans i nollan bestäms inte av kabelresistanserna, utan av ansluten last (så länge vi inte snackar flera parallella ledare som delar på en ström).
 
Tack för massa bra svar.

Anledningen till att använda dubbelisolerade är, som jag fått förklarat för mig, att det rör sig om grovt kablage och trånga utrymmen. Ofta är det också parallellt kablage t.ex.3x4x(1cx150) + 3cx120.

Så man är ute efter enklare förläggning och tightare böjningsradier.

Spontant så tänker jag att det viktigaste är att dessa är förlagda översiktligt så att man kan identifiera vilken kabel som tillhör vilken krets.
 
Redigerat:
  • Gilla
hempularen
  • Laddar…
A
523.7
Parallellkopplade ledare

Då det i ett system finns två eller flera ledare som kopplas parallellt inom samma system ska antingen:
a) åtgärder vidtas så att belastningsströmmen delas lika mellan ledarna
Denna fordring anses uppfylld om ledarna är av samma material, har samma tvärsnittsarea, har
uppskattningsvis samma längd och inte har några förgreningar utefter längden, samt om:

– de parallellkopplade ledarna består av flerledarkablar eller tvinnade enledarkablar, eller

– de parallellkopplade ledarna inte är tvinnade enledarkablar monterade i triangel eller platt
bredvid varandra och har en area som är mindre än eller lika med motsvarande 50 mm 2 vid
kopparledare eller 70 mm 2 vid aluminiumledare, eller

de parallellkopplade ledarna inte är tvinnade enledarkablar, lagda i triangel eller platt bredvid
varandra, samt har en tvärsnittsarea större än 50 mm 2 koppar eller 70 mm 2 aluminium och att
de särskilda placeringar som är nödvändiga för dessa formationer införs. Dessa placeringar
består av lämpliga grupperingar och avstånd mellan olika linjer eller poler. (Se bilaga 52H).


b)
extra noga beaktas att delningen av lastströmmen uppfyller fordringarna i avsnitt 523.1.
Den tredje satsen under a bör då gälla för dina ledningar. I bilaga 52H finns fina bilder på förläggningen beroende på hur många ledare det är.
 
  • Gilla
Styrman_jansson
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.