3 499 läst ·
11 svar
3k läst
11 svar
Hur fördela fastigheter i framtida arv rättvist?
Hej,
Mina båda föräldrar är fortfarande i livet och vid god hälsa, men de börjar bli till åren komna och har mer fastigheter med tillhörande underhållsbehov än vad de behöver och kommer klara av framöver. Jag tycker därför det är ett bra tillfälle att klara ut arvet redan nu för att undvika framtida tvister och avlasta mina föräldrar. Läget ser ut som följer:
Vi är tre syskon: jag, syster 1 och syster 2.
Fastigheterna mina föräldrar har kan vi kalla A, B, C och D.
A är en liten skogsgård, värderat till en bit över miljonen.
B är en något större gård med ett hus i renoveringsbehov. Värderat till knappa 2 miljoner.
C är en sommarstuga. Inte värderad, men gissar på 2-3 miljoner nånstans
D är mina föräldrars boningshus, som jag gissar har ett värde på 800k-1 miljon
Ingen av fastigheterna är belånade.
Jag använder idag A som sommarstuga och vill ta över stället så snart som möjligt. Jag är inte inte intresserad av B eller D och tycker det är en bra lösning att ha en 1/3 av C.
Syster 1 vill ha en 1/3 av C, varken mer eller mindre, och är inte intresserad av någon av de andra ställena.
Syster 2 kan möjligtvis tänka sig att ta över B i framtiden, men tycker det känns som ett för stort projekt nu, och tycker också att vi delar C på tre är bra.
Mina föräldrar är inte intresserad av att få ut några pengar, utan vill bara att alla blir nöjda med uppdelningen.
En lösning vi diskuterat är att jag "byter" min arvsdel i B mot mina systrars andel i A, och sedan antingen får ett förskott på arv på mellanskillnaden eller skriver någon slags skuld till dem.
En annan lösning är att jag helt enkelt får A rakt av som förskott på arv nu, och vi gör upp resten när syster 2 har bestämt sig hur hon vill göra, eller när föräldrarna gått bort om inte tidigare. Eftersom värdet på B och D (plus lösöre) kommer överstiga värdet på A med mer än det dubbla så kommer det ju gå att täcka den dagen det blir bouppteckning. Problemet med den lösningen är väl att det kan dröja 2-5-10-20 år innan det sker, och det kan väl anses vara orättvist då förskott på arv normalt inte räknas upp med inflationen, dvs att jag får en fördel av det jämfört med mina systrar.
Vad säger ni? Har ni några andra lösningar? Eller vad är brukligt? Att jag tar ett lån och helt enkelt köper A från mina föräldrar till marknadspris är varken önskvärt eller ens ekonomiskt möjligt tror jag.
Mina båda föräldrar är fortfarande i livet och vid god hälsa, men de börjar bli till åren komna och har mer fastigheter med tillhörande underhållsbehov än vad de behöver och kommer klara av framöver. Jag tycker därför det är ett bra tillfälle att klara ut arvet redan nu för att undvika framtida tvister och avlasta mina föräldrar. Läget ser ut som följer:
Vi är tre syskon: jag, syster 1 och syster 2.
Fastigheterna mina föräldrar har kan vi kalla A, B, C och D.
A är en liten skogsgård, värderat till en bit över miljonen.
B är en något större gård med ett hus i renoveringsbehov. Värderat till knappa 2 miljoner.
C är en sommarstuga. Inte värderad, men gissar på 2-3 miljoner nånstans
D är mina föräldrars boningshus, som jag gissar har ett värde på 800k-1 miljon
Ingen av fastigheterna är belånade.
Jag använder idag A som sommarstuga och vill ta över stället så snart som möjligt. Jag är inte inte intresserad av B eller D och tycker det är en bra lösning att ha en 1/3 av C.
Syster 1 vill ha en 1/3 av C, varken mer eller mindre, och är inte intresserad av någon av de andra ställena.
Syster 2 kan möjligtvis tänka sig att ta över B i framtiden, men tycker det känns som ett för stort projekt nu, och tycker också att vi delar C på tre är bra.
Mina föräldrar är inte intresserad av att få ut några pengar, utan vill bara att alla blir nöjda med uppdelningen.
En lösning vi diskuterat är att jag "byter" min arvsdel i B mot mina systrars andel i A, och sedan antingen får ett förskott på arv på mellanskillnaden eller skriver någon slags skuld till dem.
En annan lösning är att jag helt enkelt får A rakt av som förskott på arv nu, och vi gör upp resten när syster 2 har bestämt sig hur hon vill göra, eller när föräldrarna gått bort om inte tidigare. Eftersom värdet på B och D (plus lösöre) kommer överstiga värdet på A med mer än det dubbla så kommer det ju gå att täcka den dagen det blir bouppteckning. Problemet med den lösningen är väl att det kan dröja 2-5-10-20 år innan det sker, och det kan väl anses vara orättvist då förskott på arv normalt inte räknas upp med inflationen, dvs att jag får en fördel av det jämfört med mina systrar.
Vad säger ni? Har ni några andra lösningar? Eller vad är brukligt? Att jag tar ett lån och helt enkelt köper A från mina föräldrar till marknadspris är varken önskvärt eller ens ekonomiskt möjligt tror jag.
Såna här saker är alltid svåra och det är inte ovanligt att syskon blir ovänner för livet vid just arvskiften. Jag förstår att din avsikt är att vara rättvis men vad du anser vara rättvist kan någon annan tycka är orättvist.
Förutom fastigheterna i sig så kan saker som ingående möbler, porslin etc. röra upp känslor. Forumet kan komma med logiska resonemang likt ditt eget men det du behöver göra är att komma överens med dina syskon och era föräldrar.
Har ni en god relation idag samt inte är småsinta och missunnsamma mot varandra har ni goda förutsättningar att lösa detta. En viss svårighet uppstår när du vill ”köpa” ett hus i förtid. Ett råd jag har är att ni värderar med 2-3 olika besiktningsmän och tar snittpriset. Du köper sedan huset av dina föräldrar. Dina föräldrar kan då välja att ge syster 1 och syster 2 1/3 var av köpeskillingen mot att du bara betalar 2/3.
Förutom fastigheterna i sig så kan saker som ingående möbler, porslin etc. röra upp känslor. Forumet kan komma med logiska resonemang likt ditt eget men det du behöver göra är att komma överens med dina syskon och era föräldrar.
Har ni en god relation idag samt inte är småsinta och missunnsamma mot varandra har ni goda förutsättningar att lösa detta. En viss svårighet uppstår när du vill ”köpa” ett hus i förtid. Ett råd jag har är att ni värderar med 2-3 olika besiktningsmän och tar snittpriset. Du köper sedan huset av dina föräldrar. Dina föräldrar kan då välja att ge syster 1 och syster 2 1/3 var av köpeskillingen mot att du bara betalar 2/3.
Tack för resonemanget Johan. Vi har pratat en hel del om det i familjen och tror vi ska kunna komma överens. Det är just för att undvika att någon känner sig förfördelad som jag försöker utröna alla möjliga alternativ.
Jag har hört med några banker, men grejen är att jag är utflyttad från Sverige och det är ingen som vill ens räkna på ett lån när jag inte har någon inkomst i Sverige. De vill heller inte använda vårt hus i Österrike som säkerhet.
Jag har hört med några banker, men grejen är att jag är utflyttad från Sverige och det är ingen som vill ens räkna på ett lån när jag inte har någon inkomst i Sverige. De vill heller inte använda vårt hus i Österrike som säkerhet.
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 2 514 inlägg
Om du har låneutrymme på ett hus i Österrike samt arbetet där kan du inte ta ett Österrikiskt bolån på det huset och betala för huset i Sverige kontant med de lånade pengarna då?K klash skrev:
Om du bor i Österrike och framförallt om du i nuläget inte är skattepliktig i Sverige, ska du vara försiktig med att köpa en fastighet i Sverige. Risken finns att skatteverket tycker att du då även blir skatteskyldig i Sverige och att du kommer att betala mer skatt i framtiden pga detta.
Vi har bolån med typ 70% belåning på vårt hus här och har precis gjort en omförhandling av lånet, så där finns det inte mycket att hämta.
Gällande skattskyldigheten i Sverige så är jag redan skattskyldig då jag driver en enskild firma vid sidan av. Tanken har slagit mig på att avveckla allt och göra en skattemässig exit, men jag vill ju samtidigt ta över stället förr eller senare. Och eftersom det i skattehänseende är ett "jordbruk", dvs blir som en enskild firma, så kommer jag väl behöva skatta för det i framtiden i alla fall? Då tänker jag det är bättre att kunna kvitta vinster i min verksamhet mot utgifter på gården, vilket ska vara möjligt om jag förstått det hela rätt.
Gällande skattskyldigheten i Sverige så är jag redan skattskyldig då jag driver en enskild firma vid sidan av. Tanken har slagit mig på att avveckla allt och göra en skattemässig exit, men jag vill ju samtidigt ta över stället förr eller senare. Och eftersom det i skattehänseende är ett "jordbruk", dvs blir som en enskild firma, så kommer jag väl behöva skatta för det i framtiden i alla fall? Då tänker jag det är bättre att kunna kvitta vinster i min verksamhet mot utgifter på gården, vilket ska vara möjligt om jag förstått det hela rätt.
harry73 skrev:
Harry 73
Så tex alla Tyskar och Danskar som köpt sommarstugor i Sverige, alla Finnar och Norrmän som köpt stuga i Sverige.... riskerar att få betala skatt ?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 520 inlägg
Dock är det som Harry skriver så att den som har väsentlig anknytning till Sverige lättare blir betraktad som obegränsat skattskyldig här.
Så om man är svensk, eller har bott i Sverige och varit skattskyldig här faller man lättare in i den kategorin. Detta för att man inte bara ska kunna skriva sig i Monaco (exempelvis), men ha kvar en eller ett par bostäder här och själv välja att bara betala den lägre monegaskiska skatten trots att man kanske bor lika mycket här som där.
Så om man är svensk, eller har bott i Sverige och varit skattskyldig här faller man lättare in i den kategorin. Detta för att man inte bara ska kunna skriva sig i Monaco (exempelvis), men ha kvar en eller ett par bostäder här och själv välja att bara betala den lägre monegaskiska skatten trots att man kanske bor lika mycket här som där.
Mitt tips är att köpa fastigheten av dina föräldrar, och vill de sedan ge er barn en gåva så är det deras beslut. Det finns en stor risk att den dagen som det verkligen är ett dödsbo är era liv väldigt olika mot idag. Ni kanske inte ens är i livet alla tre barn. Kanske har den ene av dina föräldrar gått bort tidigt och den andre gift om sig. Därför gör man allt klart från början när man är överens, så ökar sannolikheten för att man är överens även senare eftersom det inte finns något att bråka om.
Klicka här för att svara