Men, du vet att elradiatorer oftast regleras av en termostat på/i själva radiatorn och att radiatorn med andra ord inte "brassar på" tills rummet är varmt, utan styrs av bl.a luftcirkulationen kring radiatorn, precis som radiatorn som värms med vatten.S Sambasunka skrev:
Det betyder i praktiken att bägge radiatorerna värmer rummet lika snabbt om de tillförs samma effekt.
Däremot kommer elradiatorn att ha ett litet försprång under ~1-5min tills elpannan hunnit reglera upp. Detta försprång finns inte om man har en elpanna som shuntar ut vattnet istället för att syras direkt på utekurva.
När vi sedan pratar om ackumulatorer, ingen människa bygger väl ett värmesystem som först måste värma en hel ackumulator för att sedan ge värme till värmesystemet?
Med ett rätt byggt system så går värmen först till systemet, sedan laddas acken med överskottet som systemet inte behöver.
I praktiken använder man MKSA-enheter så det blir lätt att förstå. SI.systemet har inte "slagit".MultiMan skrev:
Om vi antar att det handlar om nån form av oljefyllda elradiatorer (vilket runt 99% är idag) så kan ni fördjupa er i denna avhandling och se att elradiatorerna tom kan vara långsammare än vattenburen värme.
https://www.google.com/url?q=https:...FjAHegQICRAB&usg=AOvVaw3OpW8ACmD_NTAy6M0yPzVg
https://www.google.com/url?q=https:...FjAHegQICRAB&usg=AOvVaw3OpW8ACmD_NTAy6M0yPzVg
Det är ju en reglerfråga, inte en begränsning på grund av att systemet är vattenburet.useless skrev:
Ja, man kan såklart dra upp shunten om man vill. Men det bygger på att man vet hur man gör och förstår att man måste göra det.
Mitt resonemang bygger på att folk i allmänhet utgår ifrån att värmesystemet sköter sig själv med några enkla inställningar. Har jag t ex dragit ner temperaturen 10 grader under semestern och drar upp den igen när jag kommer hem så kommer elradiatorerna att direkt gasa på med full effekt medans det vattenburna systemet shuntar ut den temperatur som behövs baserat på aktuell utetemp och det tar två dagar innan rummen är varma igen.
Lite bättre blir det om man har rumsgivare eller shuntar ut en högre temp än nödvändigt och styr med radiatortermostaterna.
Mitt resonemang bygger på att folk i allmänhet utgår ifrån att värmesystemet sköter sig själv med några enkla inställningar. Har jag t ex dragit ner temperaturen 10 grader under semestern och drar upp den igen när jag kommer hem så kommer elradiatorerna att direkt gasa på med full effekt medans det vattenburna systemet shuntar ut den temperatur som behövs baserat på aktuell utetemp och det tar två dagar innan rummen är varma igen.
Lite bättre blir det om man har rumsgivare eller shuntar ut en högre temp än nödvändigt och styr med radiatortermostaterna.
Det spelar väl ingen roll om jag drar ner på radiatorerna eller ställer ner förskjutningen på styrsystemet? När jag vrider upp termostaten eller ställer tillbaks förskjutningen så kommer radiatorn inte att bli varmare än vad den skulle ha blivit om det varit 20 grader i rummet trots att det kanske bara är 10 grader.
Den som inte förstår styrsystemet läser i manualen och vrider ner förskjutningen när man åker bort och ställer tillbaks den när man kommer hem.
Den som inte förstår styrsystemet läser i manualen och vrider ner förskjutningen när man åker bort och ställer tillbaks den när man kommer hem.
Men det är ändå inte en begränsning för att det finns vatten i systemet. Det är funktionen i olika reglersystem som med för olika förlopp. Det finns inget som säger att reglersystemen måste fungera som det beskrivs här. Mitt gör det inte.
Nja, har reglersystemet bara framledningsgivare & utegivare så kommer systemet att till en början shunta ut mer än vad som krävs för att hålla temperaturen mot inställd kurva, för att när returtemperaturen stiger så kommer shunten att minska framledningen, när framledningen sjunker så kommer returen att sjunka lite å då kommer shunten att öka, osv för att så småningom svänga in sig.
Har reglersystemet framledningsgivare, innergivare & utegivare så kommer systemet att shunta ut betydligt högre temp än vad som krävs för att hålla temperaturen mot inställd innetemperatur för att när innetemperaturen stiger sänka framledningen.
Beroende på vad det är för reglersystem så finns det olika PID-parametrar att ställa in. Det går att ställa in så att systemet överstyr (blir väldigt svajig) eller att systemet nästan understyr (blir väldigt långsam).
Det går att programmera reglersystemet så att shunten maxar när den kallar på värme och stryper ner till minimum när det inte behövs någon värme.
Ett elelement med bimetalltermostat har en ren enkel P-regulator av on/off-typ i sig.
Redigerat:
För att ta en helt annan diskussion istället. Om du har ett värmetrögt hus och tidstariff/effektmätning kan det tvärtom löna sig löna sig att värma på nätterna istället. Eller att bränna på med värmen innan den höfre tariffen slår till.
Tyvärr gör den rätt höga investeringen i styrsystem och den låga skillnaden i pris att det ofta tar lång tid innan det betalar sig.
Tyvärr gör den rätt höga investeringen i styrsystem och den låga skillnaden i pris att det ofta tar lång tid innan det betalar sig.