Förutsättningar: 1-plans hus byggt 1976,112 kvm + 1-bilsgarage beläget i Västerbottens kustland.
Säg att du väljer en shuntventil(shunt) som har 22 mm:s anslutningar(klämkoppling).Har du då
begränsat effektöverföringen i systemet till cirka 5 kW ? En tabell beskrev effektöverföringen genom
rör sålunda :
55/45 framledn. och retur,flöde < 1,5 -2 m/s.
35 mm 16 kW
28 mm 9 kw
22 mm 5 kw
15 mm 1,5 kw

Om du fördelar det som strömmar genom shunten till tre stammar i huset och väljer 22 mm som
stamdiameter får du då 5/3 kW= 1,67 kw i varje stam eller ökar en "intelligent" cirkulationspump
typ Grundfos Alpha 2 flödet och trycker ut 5 kW i varje stam ?
Eller måste du helt enkelt välja en större shunt ex.vis 28 mm anslutningar och efter shunten bygga
ett utlopp(ett rör) på ex.vis 35 mm som förgrenar sig i 3 stammar på 22 mm var ?
Funderar på hur långt 22 mm räcker egentligen. Har tittat på Thermopanel radiatorer med deras
speciella radiatorkoppling(hette den Rak 4 ?).Den tar max 18 mm:s rör med dragningen bakom
radiatorn.
 
peternicklas
Jag har en Esbe shunt och 22 mm rör till min golvvärme. Totalt har jag 9 anslutningar till fördelaren och när det var -18 grader så var framledningen 40 grader. Huset som värms är på 142 kvm och vi hade det varm och gott.
 
Det glädjer mig att du har varmt,för det är väl ingen höjdare att gå och frysa inomhus.Jag är nog inte orolig över att behöva göra det men vid en konvertering från el till vattenburet(vedpanna) så vill man ju göra rätt på en gång.Och på detta forum får man ju mycket goda råd.Dina erfarenheter som du ger mig här tackar jag för.
Att 22 mm med 9 anslutningar räcker för dina 142 kvm kanske låter betryggande. Mätte upp alla rum idag och fick siffran 138 kvm(112 kvm bostadsyta + biutrymmen som toalett,tvättstuga+ dusch och div. förrådsutrymmen.Sådana utrymmen skall ju också värmas upp.) + 26 kvm(garage).Totalt 164 kvm som skall värmas upp.
Häromkring pratar man om 70 W/kvm.Kanske med god marginal ? Det skulle göra 70 W x 164 kvm= 11480 W=12 kW.
I den långa delen av huset så uppgår ytan till 71 kvm x 70 W= 4970 W = 5 kW. Där skall det in 7 st "normala" radiatorer 1200 mm långa + 1 st låg (200 hög)1200 mm lång radiator i ett fönster/dörrparti som är 2500 brett.Övriga fönster är 1200 breda.
En radiator ex.vis C22-6012 eller motsvarande ger ungefär 1000 W vid DT 30 C.Den dimensioneringen kanske ger en viss marginal ? Eller ?
En 22 mm:s stam som smalnar av till 18 mm bakom radiatorn för att sedan utvidgas till 22 mm igen för att sedan bli 18 mm bak radiatorn igen osv.Kan en 22 mm:s stam klara av det ? Om man drar 22 mm rör uppe i taket förbi 2 rum och ner i det senare rummet och genom väggen kan man kanske klara det och endast behöva försörja 5 radiatorer + en liten radiator med en stam på 22 mm.?
Vad tror ni som redan har era system fungerande. ? Blev det rörigt det här ?
 
Konverterade ett 70-tals sutteränghus ca 200kvm från direktel till vattenburet för ett tag sen, bergvärmepump ctc ecoheat 10,5kw installerades från den går det ut 22mm ansl vid shunt.Delade upp husets med två matningar från pannan i undervåningen, det kopplades 13 radiatorer med en matning på 22mm dimmade ner till 15mm till den näst sista och den sista ner till 12mm.Använde mig av 22mm nästan hela husets längd i undervåningen för att de även betjänade övervåningens radiatorer.Andra sidans matning betjänade 2 radiatorer på överväningen med 15mm rör och det funkar klockrent kunden är supernöjd med funktionen och värmen.Installationen gjordes i elförzinkade stålrör/pressdelar kan tilläggas.

mvh
 
Redigerat:
Vad jag förstår så ska TS sätta in radiatorer?
Begränsningen i effekt överförd av slang/rör beror på längden på dessa & är oftast inte relevant i en villa! Hade TS lagt golvvärme så hade det varit en annan sak, eller haft en låååååång kåk!
Om stammar dras med 22mm och avstick till radiatorer med 15mm så är nog detta fullgott.
Jag skulle inte strypa stammen bakom en radiator för att sedan öka den igen, mest av principskäl, man gör inte så.
 
Tack spekerök för att du delar med dig av dina erfarenheter.Mycket tyder på att 22 mm trots allt ger en bra kapacitet i en stamledning.
 
Svar till lat.Mina funderingar på om det var någon fördel på att dra omväxlande 22/18 mm bakom radiator byggde på att 22 mm överför mer energi än 18 mm.Sen kanske det är så att man dimensionerar ledningen rätt från början och håller sig till samma dimension under hela draningen.Det är väl mycket extra jobb för en installatör att växla dimension flera gånger det inser jag.Men ? Skulle en sådan stam överföra mycket mera energi än en 18 mm:s stam? Är jag ute och cyklar när jag är inne på sådana funderingar att dra omväxlande dimensioner ?
 
Effektmässigt spelar det nog ingen roll på dina förhållandevis korta stammar.

Kan du länk till den tabell du hänvisar till i första inlägget? Vore intressant & se vilka förutsättningar de angivit.
 
Har ingen länk till den tabell som jag hänvisar till utan jag skrev ner den i ett kollegieblock för några år sedan när jag läste i något intressant forum.Någon som påstod detta.Kanske VVS Handbok ?Sådana här uppgifter går ju runt som ett slags axiom,"sanningar" ?
Jag får väl välja den grövsta anslutning som Thermopanel har till sina radiatorer(RAK 4 tror jag den hette) 18 mm.Dom har väl sina rutiga och randiga skäl till detta antar jag.Är det ekonomiska skäl ? Har du själv någon "standardlösning" i ditt system eller har du plussat på ?
 
Gör du något liknande det spekerök beskriver, det blir bra och är säkert mycket vanligt. Det fallet du har begränsas inte av valet 22mm rör Shuntens dimension behöver du inte tänka på utan det är bättre att den ligger tex en DN mindre än vald rördim så kan den få ett bättre reglerområde och utnyttjas bättre. Så välj du dragning med 22 eller 18 vid de mer centrala stammarna och gör avstick och inkoppling av respektive rad med 12mm, det blir lätthanterligt och prydligt, snyggt vid elementen.

De begränsningar du hittat i tabeller är ju helt beroende av vilket temperaturfall du har i kretsen, så det vore bättre att de angett en konstant att multiplicera med aktuell difftemp. Det man kan utgå från vid begränsningen är max flödeshastighet som du sett i dina uppgifter och översätta med rördim till ett maxflöde som sen via difftempen ger maxeffekten.
 
Tack GK100,spekerök,lat och peternicklas.
De svar jag fått gör mig lugn.Jag kommer troligen att få ett bra system om jag följer era råd !Tackar !
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.