Hur få fram spikningsmönster?
Vi har ett litet problem.
Min sambo vill ha öppet till nock i en del av vårt hus vi bygger nu. För enkelhetens skull så byggdes taket först med traditionella fackverkstakstolar som nu ska ersättas av limträbalk.
Detta har jag nu fått ritningar på med dimensioneringar, förstärkningar och allt, men en sak dom sade sej inte kunna göra är ta fram spikningsmönster på en sak. Detta gäller sammanfogning av de 170mm som idag sitter snett från hammarbandet till taknocken som på undersidan måste förstärkas med 220mm. Dom säger att det bara går med att pressa ihop med deras plåtar, men det säger sej ju själv att det bara är en ursäkt för att slippa räkna fram det!
Hur gör jag i detta läge? För att få huset godkänt måste jag ju påvisa att konstruktion håller och uppvisa ritningar...
Att beställa dessa ben sammanpressade från nån tillverkare vill jag inte då jag har massa K24 virke liggandes. Att ersätta detta med limträbalk vill jag inte heller av kostnadsskälet.
Sitter jag med skägget i brevlådan nu och måste välja nån av de dyrare vägarna eller finns det någon som kan det här med spikningsmönster? Eller ska jag bara köpa plåtar med samma dimension som deras hullinghistorier och smacka i massa ankarspik sen och låtsas som det regnar?
Min sambo vill ha öppet till nock i en del av vårt hus vi bygger nu. För enkelhetens skull så byggdes taket först med traditionella fackverkstakstolar som nu ska ersättas av limträbalk.
Detta har jag nu fått ritningar på med dimensioneringar, förstärkningar och allt, men en sak dom sade sej inte kunna göra är ta fram spikningsmönster på en sak. Detta gäller sammanfogning av de 170mm som idag sitter snett från hammarbandet till taknocken som på undersidan måste förstärkas med 220mm. Dom säger att det bara går med att pressa ihop med deras plåtar, men det säger sej ju själv att det bara är en ursäkt för att slippa räkna fram det!
Hur gör jag i detta läge? För att få huset godkänt måste jag ju påvisa att konstruktion håller och uppvisa ritningar...
Att beställa dessa ben sammanpressade från nån tillverkare vill jag inte då jag har massa K24 virke liggandes. Att ersätta detta med limträbalk vill jag inte heller av kostnadsskälet.
Sitter jag med skägget i brevlådan nu och måste välja nån av de dyrare vägarna eller finns det någon som kan det här med spikningsmönster? Eller ska jag bara köpa plåtar med samma dimension som deras hullinghistorier och smacka i massa ankarspik sen och låtsas som det regnar?
Nu förstår jag ingenting. Spikningsmönster? Mönstret spikarna skall sitta i genom spikplåten? 
Kan du inte låta dem pressa ihop med deras plåtar då?
Kan du inte låta dem pressa ihop med deras plåtar då?
dogen skrev:Nu förstår jag ingenting. Spikningsmönster? Mönstret spikarna skall sitta i genom spikplåten?
Kan du inte låta dem pressa ihop med deras plåtar då?
Precis. Spikarna måste ju sitta med rätt mönster för att ta upp krafterna rätt, det är inte så enkelt som att bara smacka i spiken tyvärr...
Att låta dom pressa blir nog för dyrt, det går ju inte att skicka ner det K24 virke jag har liggandes, utan dom kommer alltså isf få sälja på mej mer virke osv...
Är det verkligen verkligen så otroligt kritiskt? Jag är ingen ingenjör men det låter som aningen overkill.
Tänker främst på taket jag har ute på verkstan. Det är en rätt stor byggnad och där har man skarvat med 6"'are som man spikat i ett prydligt mönster, helt garanterat utan några allt för ingående beräkningar.
Men det kanske är som du säger att t ex takstolstillverkare tar fram en speciell platta för varje takstol. Det förstår jag, men då är det ju i så stor skala att det vore förkastligt att bortse ifrån det där extra lilla.
För övrigt har jag svårt att tro att någon skall sitta och göra bedömningen på huruvida det är en säker konstruktion eller ej genom att granska så noggrant att de går in på mönstret ni spikat vid skarvblecken. Isådana fall är det ju bara att du frågar en sådan person. Om han kan diskvalificera ditt slumpmässiga mönster måste han kunna säga vad som är rätt mönster för just den lösningen. Men som sagt, jag har svårt att tro att det skulle vara så noggrant i ritningarna. Jag kan mycket väl ha fel, men vem hörde du det av? För övrigt trodde jag att blecken som de pressar på byggde på teorin om ett utspritt mönster som inte bryter isär virket, dvs många mindre piggar utjämnat över en större yta för utjämnad belastning. Limning vs en stor bult-liknelse.
Det hela låter helt enkelt mer som något hokus pokus-påhitt för att de skall få göra alltihopa själva.
Tänker främst på taket jag har ute på verkstan. Det är en rätt stor byggnad och där har man skarvat med 6"'are som man spikat i ett prydligt mönster, helt garanterat utan några allt för ingående beräkningar.
Men det kanske är som du säger att t ex takstolstillverkare tar fram en speciell platta för varje takstol. Det förstår jag, men då är det ju i så stor skala att det vore förkastligt att bortse ifrån det där extra lilla.
För övrigt har jag svårt att tro att någon skall sitta och göra bedömningen på huruvida det är en säker konstruktion eller ej genom att granska så noggrant att de går in på mönstret ni spikat vid skarvblecken. Isådana fall är det ju bara att du frågar en sådan person. Om han kan diskvalificera ditt slumpmässiga mönster måste han kunna säga vad som är rätt mönster för just den lösningen. Men som sagt, jag har svårt att tro att det skulle vara så noggrant i ritningarna. Jag kan mycket väl ha fel, men vem hörde du det av? För övrigt trodde jag att blecken som de pressar på byggde på teorin om ett utspritt mönster som inte bryter isär virket, dvs många mindre piggar utjämnat över en större yta för utjämnad belastning. Limning vs en stor bult-liknelse.
Det hela låter helt enkelt mer som något hokus pokus-påhitt för att de skall få göra alltihopa själva.
Min kvalitetsansvariges uppgift är ju att granska att bärande konstruktion är utförd enligt konstruktionsberäkningar och ritningar.
Som mina vanliga fackverkstakstolar tex, dom är handgjorda med spikningsplåtar och ankarspik.
Där är spikarna spikade exakt enligt mönster framräknat av datorprogram och det sitter alltså bara spikar på sporadiska positioner.
Visst tror jag inte att han kommer granska vareviga spik, men om vi säger som såhär:
OM det blir något fel, taket rasar in och det då framkommer att jag inte byggt enligt konstruktionsritningar, vad kommer hända då?
Troligen massa bekymmer med försäkringar osv...
Kanske blir efterspel för min KA som godkänt allt fast det inte är utfört enligt konstruktionsberäkningar osv.
Men som du säger så håller det med största sannorlikhet om man tar plywoodremsor och både limmar och slår fast med ett gäng spik, men för ordningens skull måste man ha papper på det
Som mina vanliga fackverkstakstolar tex, dom är handgjorda med spikningsplåtar och ankarspik.
Där är spikarna spikade exakt enligt mönster framräknat av datorprogram och det sitter alltså bara spikar på sporadiska positioner.
Visst tror jag inte att han kommer granska vareviga spik, men om vi säger som såhär:
OM det blir något fel, taket rasar in och det då framkommer att jag inte byggt enligt konstruktionsritningar, vad kommer hända då?
Troligen massa bekymmer med försäkringar osv...
Kanske blir efterspel för min KA som godkänt allt fast det inte är utfört enligt konstruktionsberäkningar osv.
Men som du säger så håller det med största sannorlikhet om man tar plywoodremsor och både limmar och slår fast med ett gäng spik, men för ordningens skull måste man ha papper på det
I fabrik brukar dom köra med spikplåt (plåt med utstansade tänder) som pressas in i trät. Sån plåt kan man inte använda själv, då är det spikningsplåt (hålplåt) som gäller tillsammans med ankarspik eller ankarskruv.
När det gäller ankarspik. Normen har krav på hur tätt och hur nära kanten man får spika för att det inte ska spricka. Kör med 1,5 eller 2mm tjocka plåtar tillsammans med 4mm (diameter) ankarspik. Om du har 35mm långa spikar får spikarna möta varandra i virket, dvs samma spikmönster får användas från båda sidorna. En sån spik håller för 0,96kN per skär i skjuvning (säger kanske inte så mycket).
Minst 40mm mellan spikar i fiberriktningen.
Minst 20mm mellan spikar vinkelrätt fiberriktningen.
Minst 40mm mellan spik och virkeskant vinkelrätt fiberriktningen.
Minst 60mm mellan spik och virkeskant parallellt fiberriktningen.
På boverkets hemsida finns BKR (boverkets konstruktionsregler) att ladda hem gratis i pdf-format. Kapitel 5 handlar om träkonstruktion. Man kan oxå beställa litteratur från tex BMF (www.bmf.dk) gratis. Sen är det ju bara att veta hur många spikar som behövs.
Om jag förstår rätt så är det balkar som går mellan nocken och hammarbandet. Att dessa ska vara 170+220 är kanske för att isoleringen ska få plats? Hållfasthetsmässigt kanske det räcker med mindre? Hur vet du att balken håller?
Om 170-virket behöver skarvas virkesände mot virkesände så är det en kritisk skarv som kräver räkning (att balken behöver göras längre). Detsamma gäller 220-virket. Om det enbart handlar om att göra balken högre (170+220) så kan inte det vara så kritiskt. Det spelar ingen roll hur tätt man spikar så kan man ändå inte få det att bli som en balk, som mest kan man få en balk med ofullständig samverkan mellan de två delarna. Jag tror inte att någon ingenjör eller datorprogram räknar på ofullständig samverkan (för krångligt), då räknar man hellre som två separata balkar. Fullständig samverkan kan man få genom limning.
När det gäller ankarspik. Normen har krav på hur tätt och hur nära kanten man får spika för att det inte ska spricka. Kör med 1,5 eller 2mm tjocka plåtar tillsammans med 4mm (diameter) ankarspik. Om du har 35mm långa spikar får spikarna möta varandra i virket, dvs samma spikmönster får användas från båda sidorna. En sån spik håller för 0,96kN per skär i skjuvning (säger kanske inte så mycket).
Minst 40mm mellan spikar i fiberriktningen.
Minst 20mm mellan spikar vinkelrätt fiberriktningen.
Minst 40mm mellan spik och virkeskant vinkelrätt fiberriktningen.
Minst 60mm mellan spik och virkeskant parallellt fiberriktningen.
På boverkets hemsida finns BKR (boverkets konstruktionsregler) att ladda hem gratis i pdf-format. Kapitel 5 handlar om träkonstruktion. Man kan oxå beställa litteratur från tex BMF (www.bmf.dk) gratis. Sen är det ju bara att veta hur många spikar som behövs.
Om jag förstår rätt så är det balkar som går mellan nocken och hammarbandet. Att dessa ska vara 170+220 är kanske för att isoleringen ska få plats? Hållfasthetsmässigt kanske det räcker med mindre? Hur vet du att balken håller?
Om 170-virket behöver skarvas virkesände mot virkesände så är det en kritisk skarv som kräver räkning (att balken behöver göras längre). Detsamma gäller 220-virket. Om det enbart handlar om att göra balken högre (170+220) så kan inte det vara så kritiskt. Det spelar ingen roll hur tätt man spikar så kan man ändå inte få det att bli som en balk, som mest kan man få en balk med ofullständig samverkan mellan de två delarna. Jag tror inte att någon ingenjör eller datorprogram räknar på ofullständig samverkan (för krångligt), då räknar man hellre som två separata balkar. Fullständig samverkan kan man få genom limning.
Nu e det ju så att konstruktionsberäkningarna är beskrivna efter värsta möjliga scenario X1.2.... där 1.2 är säkerhetsfaktor och ursprungshållfastheten är decimerad... Säg att du har en inte Spikplåt för en spikplåt är inget du slår spik i...Konstruktioner är överdimensionerade å det grövsta pga ansvars förhållandet för konstruktioner..Får du ett spik förhållande på en konstruktion att det sakll utföras med säg minimum 20% felmariginal så finns det kanske 50% i bräkning. Då beräkningen utgår utifrån värsta möjliga last förhållande.. Så du behöver bara intyga att " Det är utfört enligt handling" Sen finns det en fel % utförande är ALDRIG 100% så enkelt är det med det
Som konstruktör måste jag bara bemöta mr Z:s inlägg i tråden.
Visst är konstruktionen överdimensionerad i de flesta fall men detta beror inte på "ansvarsförhållanden" utan på att Sveriges lagar föreskriver detta. En "exakt" dimensionering skulle resultera i betydligt fler husras och skador än vi har idag eftersom både laster och materialens hållfasthetsparametrar varierar med en sannolikhetskurva. En regel som sorteras ut på sågverket som K24 har en hållfasthet som varierar inom vissa ramar - det är ju ett levande material och inget träd är det andra likt exakt. Sedan finns motsvarande osäkerhet i ex.vis snö och vindlaster. Vid stormen 1969 var det många tak som blåste av och efter detta har vindlastvärdena justerats upp och förfinats flera gånger. Vid årets stora storm i sydsverige blåste många träd mer men vindskadorna på byggnader blev inte stora. I.o.f.s kan väl detta tolkas som att de är överdimensionerade men så tycker nog inte husägaren som fick behålla sitt tak. För att detta system ska fungera måste alla delar av konstruktionen uppfylla samma lastvärden - alltså även knutpunkterna i en takstol. Det är ju ingen mening med att bygga i K24 om knutarnas hållfasthet bara motsvarar oklassat virke...
Sedan är ju även utförandet aldrig 100%-igt rätt som mrZ helt rätt påpekar. Även detta vägs in i de värden som konstruktören har att hålla sig till vid dimensioneringen.
Heder till moken som vill följa reglerna. Anvisningarna i Stefan_E:s inlägg är utmärkta och om du inte klurar ut det själv kan du väl lägga ut ritning på konstruktionen och de lastuppgifter du har så kan vi nog hjälpa dig.
/Ingenjören
Visst är konstruktionen överdimensionerad i de flesta fall men detta beror inte på "ansvarsförhållanden" utan på att Sveriges lagar föreskriver detta. En "exakt" dimensionering skulle resultera i betydligt fler husras och skador än vi har idag eftersom både laster och materialens hållfasthetsparametrar varierar med en sannolikhetskurva. En regel som sorteras ut på sågverket som K24 har en hållfasthet som varierar inom vissa ramar - det är ju ett levande material och inget träd är det andra likt exakt. Sedan finns motsvarande osäkerhet i ex.vis snö och vindlaster. Vid stormen 1969 var det många tak som blåste av och efter detta har vindlastvärdena justerats upp och förfinats flera gånger. Vid årets stora storm i sydsverige blåste många träd mer men vindskadorna på byggnader blev inte stora. I.o.f.s kan väl detta tolkas som att de är överdimensionerade men så tycker nog inte husägaren som fick behålla sitt tak. För att detta system ska fungera måste alla delar av konstruktionen uppfylla samma lastvärden - alltså även knutpunkterna i en takstol. Det är ju ingen mening med att bygga i K24 om knutarnas hållfasthet bara motsvarar oklassat virke...
Sedan är ju även utförandet aldrig 100%-igt rätt som mrZ helt rätt påpekar. Även detta vägs in i de värden som konstruktören har att hålla sig till vid dimensioneringen.
Heder till moken som vill följa reglerna. Anvisningarna i Stefan_E:s inlägg är utmärkta och om du inte klurar ut det själv kan du väl lägga ut ritning på konstruktionen och de lastuppgifter du har så kan vi nog hjälpa dig.
/Ingenjören
Ja, jag måste hålla med ingenjören om att monken skall ha heder för att han följer reglerna. Jag vet inte ifall det var av ren okunskap (och det faktum att jag ville lära mig mer) eller min förvåning över att det faktiskt finns folk som verkligen följer reglerna, som gjorde att jag intresserade mig för denna tråd.
Det är verkligen roligt att se att det finns folk som är ordentliga och all kunskap som skribenterna har här.
Men, då återstår bara min fundering: om man skall vara ordentlig till 100% så borde man ju aldrig ge sig i kast med något själv, förutsatt att man inte är professionell. Därför borde man i detta fall låta företaget använda eget virke och pressa ihop det själv, även fast det kan kännas onödigt om man har eget k24-klassat. Jag säger inte att jag skulle gjort så, men jag fuskar ganska fritt och överdimensionerar så långt jag har råd.
Det är verkligen roligt att se att det finns folk som är ordentliga och all kunskap som skribenterna har här.
Men, då återstår bara min fundering: om man skall vara ordentlig till 100% så borde man ju aldrig ge sig i kast med något själv, förutsatt att man inte är professionell. Därför borde man i detta fall låta företaget använda eget virke och pressa ihop det själv, även fast det kan kännas onödigt om man har eget k24-klassat. Jag säger inte att jag skulle gjort så, men jag fuskar ganska fritt och överdimensionerar så långt jag har råd.
Hehe, trevligt med lite hjälp
Om jag ska börja såhär:
Stefan E skriver: Om jag förstår rätt så är det balkar som går mellan nocken och hammarbandet. Att dessa ska vara 170+220 är kanske för att isoleringen ska få plats? Hållfasthetsmässigt kanske det räcker med mindre? Hur vet du att balken håller?
Det stämmer att det är de mellan nock och hammarband som beskrivs, och de ritningar jag fått på att bygga om till detta beskriver att jag ska skarva på en 220mm under 170 regeln. Det är detta mönster jag vill få fram.
Anledningen är för att få hållfastheten i det hela, jag kan om jag vill ersätta dessa 170+220 med en limträ som är 360 hög, men kruxen är följande:
Idag sitter det fackverkstakstolar på huset, så jag vill inte behöva riva allt och spika om råspont osv. Där är redan snedsträvorna i 170 K24 virke. Detta förstärks alltså undertill med en 220mm K24.
ingenjören: Heder och heder, jag vill få mitt hus godkänt och vill veta att taket inte kommer farande in
Dogen skriver: Men, då återstår bara min fundering: om man skall vara ordentlig till 100% så borde man ju aldrig ge sig i kast med något själv, förutsatt att man inte är professionell.
Klart man ska ge sej i kast med sakerna själv, fast som du säger kanske man ska strunta i det om man inte är proffesionell, men däremot om man utför arbetet pfoffessionellt! Du kanske inte menade att använda ordet professionell på sådant vis som jag tolkade det till, du menade kanske om man inte är i yrket jag menar att är man bara noggrann och seriös så blir det minst lika bra av en lekman som av en yrkesman, just för att lekmannen inte vågar slarva eller vill slarva om han gör sitt eget hus
Om jag ska börja såhär:
Stefan E skriver: Om jag förstår rätt så är det balkar som går mellan nocken och hammarbandet. Att dessa ska vara 170+220 är kanske för att isoleringen ska få plats? Hållfasthetsmässigt kanske det räcker med mindre? Hur vet du att balken håller?
Det stämmer att det är de mellan nock och hammarband som beskrivs, och de ritningar jag fått på att bygga om till detta beskriver att jag ska skarva på en 220mm under 170 regeln. Det är detta mönster jag vill få fram.
Anledningen är för att få hållfastheten i det hela, jag kan om jag vill ersätta dessa 170+220 med en limträ som är 360 hög, men kruxen är följande:
Idag sitter det fackverkstakstolar på huset, så jag vill inte behöva riva allt och spika om råspont osv. Där är redan snedsträvorna i 170 K24 virke. Detta förstärks alltså undertill med en 220mm K24.
ingenjören: Heder och heder, jag vill få mitt hus godkänt och vill veta att taket inte kommer farande in
Dogen skriver: Men, då återstår bara min fundering: om man skall vara ordentlig till 100% så borde man ju aldrig ge sig i kast med något själv, förutsatt att man inte är professionell.
Klart man ska ge sej i kast med sakerna själv, fast som du säger kanske man ska strunta i det om man inte är proffesionell, men däremot om man utför arbetet pfoffessionellt! Du kanske inte menade att använda ordet professionell på sådant vis som jag tolkade det till, du menade kanske om man inte är i yrket jag menar att är man bara noggrann och seriös så blir det minst lika bra av en lekman som av en yrkesman, just för att lekmannen inte vågar slarva eller vill slarva om han gör sitt eget hus
moken: ok, men då får du två pluspoäng av två möjliga. Det är den typen av männskor jag blir som mest imponerade av. Det är kul med folk som gör allt själv (det är också imponerande), men de som gör själv och dessutom gör rätt tar jag av mig hatten för
Satt igår och tittade lite mer på det här med att ersätta allt med limträ.
45x360 var ingen lagervara hos AKB men dom hade 66x315 istället. Om jag körde med detta istället skulle materialkostnaden bli 9458kr för allt limträ som krävdes.
Bara snedsträvorna skulle kosta 6600kr i limträ vilket säkert får ses som dubbelt mot att köpa K24 klassade 220 och spikningsplåtar till dessa. K24 170 har jag som sagt överflöd av.
Iallafall, laddade även ner dimensioneringsprogrammet för limträ från moelvens sida och gjorde en beräkning på att använda limträ till snedsträvorna och just dimensionen 66x315 kom då upp som ett av de lagerförda alternativen medan 45x360 bara fanns med om man visade alla tänkbara dimensioner.
Samtidigt måste jag ju ta med i beräkningarna att balken jag väljer ska vara tillräckligt hög så den kan vila på hammarbandet och även på limträbalken jag ska sätta i nock så jag måste nog mäta detta lite.
Men detta borde vara det enklaste alternativet om det funkar, dock kastar man bort ca 3000kr.
Frågan är nu bara hur man enklast utför operationen...
takstolen som idag sitter ute i gaveln behöver jag inte bry mej om, det ända som ska göras där är att ställa en pelare från syll till hammarband och sen från hammarband och upp så limträbalken kan vila på denna.
Sen har jag tre fackverkstakstolar som ska tas bort, eller rättare sagt fackverken och den undre regeln som går från vägg till vägg ska bort. Nästa takstol som sitter åt mitten av huset till ska få två lodräta 170reglar i sej med urtag för limträbalken samtidigt som en ny takstol ska tillverkas som står dikt ann mot denna, även den ska ha dessa lodräta reglar med urtag för limträt i sej.
Då jag som sagt har tre takstolar som ska rivas vore det kungligt att använda sej av fackverksvirket och den undre långa regeln samt spikningsplåtarna från någon och smälla ihop den nya takstolen med, det ända som då behöver kompletteras är snedsträvorna i 170virke och som sagt de två nya lodräta grejerna, men detta har jag ju massa virke till.
Sen ska ju 66x315 limträet isf upp på hammarband och mot nock och dessa måste då vara ursågade så limträbalken som sen ska sitta i nocken passar bra mot dom. Dock undrar jag då om 315 på höjden räcker till eftersom det från början är ritat med 170+220 dvs 390mm höjd.
Nåväl, frågan är ju om man helt sonika vågar ta ner underliggande reglen och fackverken för att sedan lyfta upp limträbalken till nock och förankra den eller om taket kommer ge med sej då?
Ligger inga pannor på idag, bara råspont och papp...
170 snedsträvorna kommer ju iaf sitta kvar som dom gör idag, och nya snedsträvorna tänkte jag sätta på sidan om dessa och förankra ihop med 170virket så slipper jag ta bort pappen och spika om råsponten, men dessa kommer ju då även hänga med sin vikt i taket när fackverken tas bort.
Alltså: kortfattad ide´ om utförande.
1: ta bort underliggaren och fackverken från en av takstolarna som ska bort och bygg upp en ny takstol med hjälp av detta där dubbliceringen ska vara
2: fäst upp de nya snedsträvorna av limträ från hammarband upp till nock
3: ta ner resterande fackverk och underliggare
4: lyft upp limträbalken som ska sitta i nocken och för in den i urtagen i dubblerade takstolen
5: ställ dit pelaren i husgaveln som limträbalken ska vila på och förankra ihop allt
6: klart!?
Vad tror ni, går det att göra så, eller kommer taket säcka ihop? Ska jag försöka stadga upp det temporärt med några reglar som går från golvet och upp till snedsträvorna? Dessa kommer ju vara en hel del i vägen när man ska försöka få upp en tung balk på 4 meter osv....
Det är i vilketfall som helst dags att göra denna operation snart, vill få på takpannor innan vintern och kunna börja regla upp innerväggarna som ska vara i denna del av huset.
Om man ska anlita en firma till att göra detta, vad kan man räkna med att dom vill ha tror ni, vad kan tidsåtgången vara ungefär?
45x360 var ingen lagervara hos AKB men dom hade 66x315 istället. Om jag körde med detta istället skulle materialkostnaden bli 9458kr för allt limträ som krävdes.
Bara snedsträvorna skulle kosta 6600kr i limträ vilket säkert får ses som dubbelt mot att köpa K24 klassade 220 och spikningsplåtar till dessa. K24 170 har jag som sagt överflöd av.
Iallafall, laddade även ner dimensioneringsprogrammet för limträ från moelvens sida och gjorde en beräkning på att använda limträ till snedsträvorna och just dimensionen 66x315 kom då upp som ett av de lagerförda alternativen medan 45x360 bara fanns med om man visade alla tänkbara dimensioner.
Samtidigt måste jag ju ta med i beräkningarna att balken jag väljer ska vara tillräckligt hög så den kan vila på hammarbandet och även på limträbalken jag ska sätta i nock så jag måste nog mäta detta lite.
Men detta borde vara det enklaste alternativet om det funkar, dock kastar man bort ca 3000kr.
Frågan är nu bara hur man enklast utför operationen...
takstolen som idag sitter ute i gaveln behöver jag inte bry mej om, det ända som ska göras där är att ställa en pelare från syll till hammarband och sen från hammarband och upp så limträbalken kan vila på denna.
Sen har jag tre fackverkstakstolar som ska tas bort, eller rättare sagt fackverken och den undre regeln som går från vägg till vägg ska bort. Nästa takstol som sitter åt mitten av huset till ska få två lodräta 170reglar i sej med urtag för limträbalken samtidigt som en ny takstol ska tillverkas som står dikt ann mot denna, även den ska ha dessa lodräta reglar med urtag för limträt i sej.
Då jag som sagt har tre takstolar som ska rivas vore det kungligt att använda sej av fackverksvirket och den undre långa regeln samt spikningsplåtarna från någon och smälla ihop den nya takstolen med, det ända som då behöver kompletteras är snedsträvorna i 170virke och som sagt de två nya lodräta grejerna, men detta har jag ju massa virke till.
Sen ska ju 66x315 limträet isf upp på hammarband och mot nock och dessa måste då vara ursågade så limträbalken som sen ska sitta i nocken passar bra mot dom. Dock undrar jag då om 315 på höjden räcker till eftersom det från början är ritat med 170+220 dvs 390mm höjd.
Nåväl, frågan är ju om man helt sonika vågar ta ner underliggande reglen och fackverken för att sedan lyfta upp limträbalken till nock och förankra den eller om taket kommer ge med sej då?
Ligger inga pannor på idag, bara råspont och papp...
170 snedsträvorna kommer ju iaf sitta kvar som dom gör idag, och nya snedsträvorna tänkte jag sätta på sidan om dessa och förankra ihop med 170virket så slipper jag ta bort pappen och spika om råsponten, men dessa kommer ju då även hänga med sin vikt i taket när fackverken tas bort.
Alltså: kortfattad ide´ om utförande.
1: ta bort underliggaren och fackverken från en av takstolarna som ska bort och bygg upp en ny takstol med hjälp av detta där dubbliceringen ska vara
2: fäst upp de nya snedsträvorna av limträ från hammarband upp till nock
3: ta ner resterande fackverk och underliggare
4: lyft upp limträbalken som ska sitta i nocken och för in den i urtagen i dubblerade takstolen
5: ställ dit pelaren i husgaveln som limträbalken ska vila på och förankra ihop allt
6: klart!?
Vad tror ni, går det att göra så, eller kommer taket säcka ihop? Ska jag försöka stadga upp det temporärt med några reglar som går från golvet och upp till snedsträvorna? Dessa kommer ju vara en hel del i vägen när man ska försöka få upp en tung balk på 4 meter osv....
Det är i vilketfall som helst dags att göra denna operation snart, vill få på takpannor innan vintern och kunna börja regla upp innerväggarna som ska vara i denna del av huset.
Om man ska anlita en firma till att göra detta, vad kan man räkna med att dom vill ha tror ni, vad kan tidsåtgången vara ungefär?
Hej, Moken
Intressant läsning som din tråd resulterat i. Har själv, med hjälp av snickare, just rest vårt hus med två pulpettak i vinkel mot varandra i en limträkonstruktion.
Ritningen gjorde en arkitekt men jag kollade upp dimensioneringen av balkar och pelare med Moelven(de hjälper till utan kostnad med enklare dimensioneringar), så där fick jag klartecken för dem.
När det gällde de långa spännvidderna på takbjälkarna från balkskon i limträt till hammarband fick jag även förslag på Kerto-S från Moelven, men här gjorde jag en egen lösning ac kostnadskäl i samråd med min snickare(med lång erfarenhet av lösvirkeshus). Den utfördes så att jag gjorde en påsalning av 45x145 på en 45x220 med hjälp av plåtar och ankarskruv. Jag satte plåtarna(100x200) med 8-10 skruv jämt fördelade i plåten så att bästa anliggning uppnåddes. Plåtarna sattes omväxlande på ena och andra sidan så att ett zickzackmönster uppstod(sett ovanifrån). 70-80 cm mellan plåtarna. Vid skarven av den påsalade 145-regeln så satte jag plåtar på varje sida.
Utgångspunkten var att uppnå tillräcklig isolertjocklek samt att förstärka balken då 220-regeln inte till fullo motsvarade Träguidens lathund för dimensionering av takbalk över två stöd.
Min erfarenhet är att man behöver en tydlighet vad gäller dimensionering. Limträt kunde jag inte beräkna med hjälp av beprövad erfarenhet(snickare) utan det måste en konstruktör ta över ansvaret. Det hade varit alltför riskabelt att hänga upp hela takkonstruktionen på för klena balkar. När det gäller takbjälkarna så hade jag ett mått på hållfastheten på Träguiden och snickaren hjälpte mig med en ytterligare förstärkning som jag litar på är tillräcklig. Vi talar inte om att taket skulle störta in utan om deformationer under lång tid under mesta möjliga snölaster för vår snözon(1,5)
Dina funderingar verkar vara sådana att en konstruktör måste titta på helheten samt att en erfaren yrkesman bedömer din tänkta arbetsgång. Jag bygger också mycket själv, men det är inget självändamål att inte ta hjälp när man behöver det. Man måste vara på plats när man säger något om en konstruktion för att se helheten.
Lycka till !
Intressant läsning som din tråd resulterat i. Har själv, med hjälp av snickare, just rest vårt hus med två pulpettak i vinkel mot varandra i en limträkonstruktion.
Ritningen gjorde en arkitekt men jag kollade upp dimensioneringen av balkar och pelare med Moelven(de hjälper till utan kostnad med enklare dimensioneringar), så där fick jag klartecken för dem.
När det gällde de långa spännvidderna på takbjälkarna från balkskon i limträt till hammarband fick jag även förslag på Kerto-S från Moelven, men här gjorde jag en egen lösning ac kostnadskäl i samråd med min snickare(med lång erfarenhet av lösvirkeshus). Den utfördes så att jag gjorde en påsalning av 45x145 på en 45x220 med hjälp av plåtar och ankarskruv. Jag satte plåtarna(100x200) med 8-10 skruv jämt fördelade i plåten så att bästa anliggning uppnåddes. Plåtarna sattes omväxlande på ena och andra sidan så att ett zickzackmönster uppstod(sett ovanifrån). 70-80 cm mellan plåtarna. Vid skarven av den påsalade 145-regeln så satte jag plåtar på varje sida.
Utgångspunkten var att uppnå tillräcklig isolertjocklek samt att förstärka balken då 220-regeln inte till fullo motsvarade Träguidens lathund för dimensionering av takbalk över två stöd.
Min erfarenhet är att man behöver en tydlighet vad gäller dimensionering. Limträt kunde jag inte beräkna med hjälp av beprövad erfarenhet(snickare) utan det måste en konstruktör ta över ansvaret. Det hade varit alltför riskabelt att hänga upp hela takkonstruktionen på för klena balkar. När det gäller takbjälkarna så hade jag ett mått på hållfastheten på Träguiden och snickaren hjälpte mig med en ytterligare förstärkning som jag litar på är tillräcklig. Vi talar inte om att taket skulle störta in utan om deformationer under lång tid under mesta möjliga snölaster för vår snözon(1,5)
Dina funderingar verkar vara sådana att en konstruktör måste titta på helheten samt att en erfaren yrkesman bedömer din tänkta arbetsgång. Jag bygger också mycket själv, men det är inget självändamål att inte ta hjälp när man behöver det. Man måste vara på plats när man säger något om en konstruktion för att se helheten.
Lycka till !
