Den som läser det på det här forumet kan knappast ha undgått att Oggler skissar på att fixa iordning en inredd källare i ett 70-talshus.

Nu när jag börjat riva i konstruktionen så tycker jag att allt virke och isolering mår prima så länge det inte varit diffusionstätt inåt. Tex så så har väggarna plast mellan väggskivor och isolering/regerverk. Väggarna verkar ha klarat sig väl. Men syllen längst ner har spår av fukt. Medan golvreglar i samma region som inte varit inplastade inte bär ett enda spår av fukt.

En enkel åtgärd om man inte är så petig är väl att ta ner väggskivorna och ta bort plasten och sätta upp tex gips. Dvs att låta den gamla isoleringen och regelverket vara kvar.

Men nu till frågeställningen. Hur väl andas en vanlig gipsskiva? Finns det andra väggskivor som andas bättre? Spånskiva tex? Min intuitiva känsla är att spånskiva skulle andas bättre. Men det kanske inte stämmer? Eller ska man använda riktigt virke. Det kanske är det bästa. Att panela väggen?
 
Gips har högre ånggenomsläpplighet än trä och spånskiva men lägre än mineralull. Ska man jämföra olika material måste man ta hänsyn även till materialets tjocklek i den aktuella konstruktionen. Hygroskopiska material, trä och träbaserade sådana liksom betong har lägre ånggenomsläpplighet.

I en källare där ytterväggen består av någon sorts sten, betong, betonghålsten och lecasten, bör man aldrig använda ett helt diffusionstätt material som t.ex.plastfolie. Trä och träliknande material som plywood tycker jag fungerar bäst i källare över tiden.
 
Tack för ett bra inlägg. Men om nu gips har högre ånggenomsläpp än träbaserade skivor. Varför rekommenderar du inte gips? Eller missförstod jag kanske?

Så här ser väggarna ut. Här har jag tagit ner spånskivorna och plasten i ett hörn. Jag har även tagit ut lite isolering för att se hur det ser ut bakom. Det är totalt kruttorrt. Inte ett spår av fukt. Och då har det alltså varit inplastat i snart 50 år. De här reglarna är ju i bättre skick än när de kom från brädgården. Men syllen längst ner har lite spår av fukt. Även om de är torra nu.
Vägg med exponerade träreglar och mineralullsisolering bredvid en betongvägg utan fuktskador.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Om jag tar bort gamla spånskivor och plast. Samt byter ut syllen mot en stålsyll. Är det klokt att sedan sätta ny gips på det här? Ingen plast bakom alltså?

Så här ser golven ut.
Avtäckt golv med synliga träreglar, isoleringsmaterial och rörledningar som visar tecken på renoveringsarbete.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Även de helt torra. Det finns spår av fukt på de träklossar som pallar upp reglarna. De träklossarna har stått med ändträ mot betongplattan. Man kan se att det finns fuktmärken ca 1cm upp i på träet. Golvet tänkte jag regla om. Nivell eller granab eller motsvarande. Förhoppningsvis behöver jag inte ventilera.

Jag är tacksam för synpunkter och kommentarer.
 
Men om det funkat bra med plast, varför vill du då bygga öppet nu?

När det gäller gipsen så påverkar nog eventuell färg eller tapet en hel del.
 
Om utrymmet är ständigt uppvärmt funkar gips alldeles utmärkt. Lecastenen är bättre än betonghålsten eller betong som källarväggmaterial. Där gör plasten ingen skada men heller ingen nytta. Det är typiskt att syllen nära betongen är det som tagit mest skada.
 
D Daniel 109 skrev:
Men om det funkat bra med plast, varför vill du då bygga öppet nu?

När det gäller gipsen så påverkar nog eventuell färg eller tapet en hel del.
Den plasten som sitter där går ända ner på golvet och ligger utvikt på betongplattan. Med andra ord så har alltså syllen legat inplastad mot betong och vägg. Det känns ju inte bra. Så jag tänkte att jag som minst ska ta bort plasten längst ner i alla fall. Och då känns det ju som att det är lika bra att ta bort den helt. Eller? Jag sätter ju ventilerade socklar sedan. Så min tanke är att även nedersta delen av väggen ventileras via socklarna.
 
justusandersson: Det beror ju på temperatur och fuktbelastning.
 
Det är ju en typisk riskkonstruktion, om man säger så. Men det kan funka.
 
D Daniel 109 skrev:
Det är ju en typisk riskkonstruktion, om man säger så. Men det kan funka.
Med tanke på hur fräscht allt ser ut att vara efter snart 50 år så vore det väl konstigt om det inte skulle kunna hålla några årtionden till om jag nu förbättrar ventilationen i konstruktionen. Vi har nyligen dränerat om och isolerat utsidan av muren också.

Jag tycker det nästan råder en hysteri runt sådana här riskkonstruktioner. Bara för att en del hus har stora problem så innebär det ju inte att alla hus har stora problem. Så jag tycker att man kanske i större utsträckning borde anpassa åtgärderna efter rådande förhållanden snarare än att rätta in sig i en nationell standard.
 
Har ni dränerat och isolerat har ni ju helt klart förbättrat förutsättningarna. Jag är bara lite frågande till dina slutsatser att det skulle vara bättre utan en fuktspärr, när det uppenbarligen funkar bra med fuktspärr, men du vet inte om det skulle funkat utan.

Jag kan inte säga att det inte kommer att funka, men jag förstår inte resonemanget.
 
D Daniel 109 skrev:
Har ni dränerat och isolerat har ni ju helt klart förbättrat förutsättningarna. Jag är bara lite frågande till dina slutsatser att det skulle vara bättre utan en fuktspärr, när det uppenbarligen funkar bra med fuktspärr, men du vet inte om det skulle funkat utan.

Jag kan inte säga att det inte kommer att funka, men jag förstår inte resonemanget.
Det är väl det där med att syllen legat inplastad. kanske räcker det med att kapa plasten ca 20cm upp från betongplattan och behålla resten?
 
Men syllen är ju mer utsatt. Det är den kallaste och fuktigaste positionen.
 
Skälet till att man använder ångspärrar är att man vill förhindra att vattenångan i inomhusluften ska kondensera i väggen. Framför allt när man använder mineralull som isoleringsmaterial, som då förlorar mycket av sin isoleringsförmåga. När det yttre skiktet i väggen består av någon sorts mursten eller massivt trä är risken för kondens i innanförliggande mineralull liten. Plasten i detta fall gör ingen nytta men representerar en potentiell risk.
 
Menar du att det är en fuktbelastning utifrån? Eller vad består risken i?
 
D Daniel 109 skrev:
Men syllen är ju mer utsatt. Det är den kallaste och fuktigaste positionen.
Det är väl just därför jag inte vill ha syllen inplastad. Nu tänkte jag ju ta bort träsyllen. Men jag täntke att det är lika bra att öka luftomväxlingen där betongplattan möter lecamuren.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.