Visst ser det väl ut som plankvägg som du var inne på justus,
Plankvägg - flera tapetlager - treetex - gipsskiva
Rättså vanlig kombination
Plankvägg - flera tapetlager - treetex - gipsskiva
Rättså vanlig kombination
Tack för alla svar. Var på Bauhaus igår för att försöka köpa längre skruv men det hade 80mm som längst, vilket är det jag redan har. Tror ni 4,5x90mm kommer räcka till dessa konsoller?
https://www.hornbach.se/shop/DURI-Konsol-Hjuvik-furu-180x180/7693006/artikel-detaljer.html
https://www.hornbach.se/shop/DURI-Konsol-Hjuvik-furu-180x180/7693006/artikel-detaljer.html
50 mm plank år 1920? Snarare 3-tumsplank i så fall. Fast det verkar ju inte vara fallet här heller.J justusandersson skrev:
Utan att ha sett själva huset så tycker jag inte att den där planritningen ser helt original ut heller.
Min vilda gissning, baserat enligt på ritningen, är att originalhuset är det som idag är Matrum, Kök, Vardagsrum samt delen med trappan.
Det ser på ritningen ut som att Badrum, Kapprum, Allrum, samt Sovrum har tillkommit i efterhand.
I det fallet så torde den gulmarkerade väggen på ritningen vara en hjärtvägg, och borde vara av plank såvida inte huset i övrigt är tegelhus, för då borde det vara en tegelinnervägg, men det verkar det ju definitivt inte vara med tanke på hur pass tunn väggen är.
Min gissning är att den där väggen har byggts om genom åren och kanske reglats upp och fyllts upp med lättbetong eller någon annan väldigt märklig lösning.
Enklaste är att banka på väggen så brukar man höra åt vilket håll det lutar. Är det riktigt stumt så är det ju någon form av tegel/cementhistoria. Blir det lite resonans i ljudet så är det med största sannolikhet plank det mesta av väggen.
Det är för övrigt helt värdelöst när ägare efter ägare utökar väggar med lager efter lager. Till slut är det nära på och bokstavligen tonvis med extramaterial på väggarna som överhuvudtaget inte hör hemma där.
Skall det bli riktigt gjort så är det bästa att riva ner till planket eller åtminstone till närmsta vettiga underlag, som exempelvis det som kommer direkt efter plank och gammal papp med tapeter, och det brukar vara treetex. Sen på med renoveringstapet och då får man en god ljuddämpning invändigt. Treetex sväljer ljudvågorna istället för att skicka tillbaka de i rummet som exempelvis gips gör, hårt som det är.
Planket bakom treetexten gör sedan att man kan skruva upp vad som helst utan att behöva vara orolig för att det lossnar.
Skall det bli riktigt gjort så är det bästa att riva ner till planket eller åtminstone till närmsta vettiga underlag, som exempelvis det som kommer direkt efter plank och gammal papp med tapeter, och det brukar vara treetex. Sen på med renoveringstapet och då får man en god ljuddämpning invändigt. Treetex sväljer ljudvågorna istället för att skicka tillbaka de i rummet som exempelvis gips gör, hårt som det är.
Planket bakom treetexten gör sedan att man kan skruva upp vad som helst utan att behöva vara orolig för att det lossnar.
Bor i ett hus byggt 1925 och det är som sagt 3-tums plank i väggarna med vassmatta och puts utanpå. Själva putslagret är ett antal centimeter tjock och har man dessutom slagit på gips/tretex utanpå det så blir det ju ännu längre in.
Jag har kört med förfarandet att slå i en spik där jag tänkt hänga upp någonting. Slå tills du möter ordentligt motstånd (träplanken) men slå inte i spiken så hårt att du inte kan dra ut den enkelt med hammaren eller en tång. När den väl nått planket kan du mäta på spiken hur långt in du har till planket.
Jag har kört med förfarandet att slå i en spik där jag tänkt hänga upp någonting. Slå tills du möter ordentligt motstånd (träplanken) men slå inte i spiken så hårt att du inte kan dra ut den enkelt med hammaren eller en tång. När den väl nått planket kan du mäta på spiken hur långt in du har till planket.
Åk till en riktig bygghandel och du kan få skruv upp till 150mm. Med justus utmärkta redogörelse så skulle jag iaf skruva 80mm + konsoltjocklek. Ni har väl knappast tv-fäste som bygger 35mm? Det brukar ju vara stål på 2mm ...
Vad jag vet var de första plankstommehusen uppförda med 3" spontade plank (fram till runt 1940, därefter även där 2") i de bärande ytterväggarna medan innerväggar, hjärtväggar och andra uppstyvande väggar var i 2" dito.
Men jag har haft fel förr,
Men jag har haft fel förr,
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Min erfarenhet är att det är svårt att formulera entydiga regler för förekomste av olika planktjocklekar. Jag tror att byggnadsår, husstorlek och ort (stad eller landsbygd) är viktiga variabler. När det gäller skillnaden mellan inner- och ytterväggars tjocklek har jag också svårt att se någon systematik. Lika vanligt som att innerväggarna är av tvåtums plank och ytterväggarna av tretums, är det att man har använt samma tjocklek hela vägen. I själva verket tror jag att bristen på systematik är det som bäst karaktäriserar plankhus.
Det stämmer ju att det i regel var 3" i både ytter- och innerväggar runt sekelskiftet fram till ca. slutet av 1930-talet. Dessa kunde både vara liggande och stående, men om jag har förstått rätt så var det mest stående i slutet av denna period. Sedan runt 1940-talet så tog 2" plank vid, både som ytter- och innerväggsstomme. Praktiskt taget bara stående om jag har förstått det rätt.Huddingebo skrev:
Sedan finns det så klart undantag.
Varför man för övrigt hade liggande 3" plank förr, istället för enbart stående, det vet jag inte riktigt. Men det finns säkert någon bra förklaring för det också. Liggande plank är ju en mycket mer osäker konstruktion egentligen än stående. Visst, det blir stabilare sidleds, men de krafter som belastar huset i den längden går inte att jämföra med tyngdbelastningen som ju är konstant p.g.a gravitationslagarna.
Av alla hus från 20-40-talet (10-15st) jag har varit i av olika anledningar eller har rivit i har det stämt helt och hållet.
3" i bärande ytterväggar, 2" i alla inneväggar fram till ca 1940.
Alltid stående spontade och ofta blandade bredder, inte sällan skarvade på längden lite pö om pö. Mitt hus tex är från 1946 och har stående spontade 2" väggar i hela huset, i alla orginalväggar.
Min väns hus från 1929 har 3" i ytterväggarna.
Men jag ska påpeka att alla dessa hus är i Uppland med omnejd.
På landsbygden är det mycket mer spridda skurar.
Mina släktingars hus i Dalarna från 20-talet har alla möjliga tänkbara stommar, plankstommar, stolpstommar med sågspån emellan osv.
3" i bärande ytterväggar, 2" i alla inneväggar fram till ca 1940.
Alltid stående spontade och ofta blandade bredder, inte sällan skarvade på längden lite pö om pö. Mitt hus tex är från 1946 och har stående spontade 2" väggar i hela huset, i alla orginalväggar.
Min väns hus från 1929 har 3" i ytterväggarna.
Men jag ska påpeka att alla dessa hus är i Uppland med omnejd.
På landsbygden är det mycket mer spridda skurar.
Mina släktingars hus i Dalarna från 20-talet har alla möjliga tänkbara stommar, plankstommar, stolpstommar med sågspån emellan osv.
Innerväggar av 2"? Oj. Ja det är säkert olika i olika delar av landet då. De flesta hus jag sett från den tiden har haft 3" innerväggar också, precis som ytterväggarna. Även här i blandade bredder, ibland skarvade, samtliga enbart notade och med lösa spont.
2" planken från 1940 och framåt hade både not och spont då juh, så där var det inga lösa spont. Fast det kunde säkert förekomma det med.
2" med endast noter och lösa spont har jag dock sett i äldre 10-talshus och 20-talshus, etc. men då enbart för klenare avskiljning som inbyggda garderober osv. Dvs. som garderobstomme och sådant där. Inget bärande och inget rumsskiljande. Men då fanns det säkert det med på sina ställen i landet då som du skriver.
Oj, ja där tog han nog lite vad som fanns tillhandsE eal skrev:
