Hur åtgärda bristfälligt isolering i vinden/snedtak.
Hej ni med erfarenhet av fukt i vinden och bristfälligt isolering vind/snedtak. Huset är från 1890 talet med bergvärme. Gjorde inspektion på vinden idag och märkte fukt i samtliga gavel. (kolla bilder.) Det är typ 40 cm kutterspån på vinden förutom snedtak där har jag 16 cm. Huset har koppar tak som är tät. Våning två har invändigt tak höjd 2600 cm och vid snedtak 2000 cm från golv till tag. Troligtvis k-märkthus. Som bilderna talar så förra ägaren av huset har tryggt in spån i snedtak så att det finns ingen luftspalt därför går värmen igenom mot råspont och yttertak som resulterar att det bildas en massa is på taket under vinter. Det som jag har funderat att åtgärda är att suga bort spån, torka upp vinden och fixa bort svartmögel åtgärda luftspalt , tilläggs isolera snedtaket in i från med kooltherm k17 isolergipsskiva eller motsvarande (100 mm). Och på vinden lösull.
Vad skulle ni göra, tacksam för tips.
Vad skulle ni göra, tacksam för tips.
Jag skulle inte tagit bort spånen. Det är det bästa när det gäller att balansera fukten.
Hade valt att jobba med treetex på insidan av snedtaket, men då det ser ut att vara en bit norrut från Skåne så kan jag förstå om det känns lite klent även i flera lager.
Hur är det med ventilationen inomhus?
Det är ett gammalt hus och har antagligen (förhoppningsvis) ingen plast i väggar och tak. Samt att gamla hus inte brukar vara supertäta. Sammantaget gör det att fuktig luft från bostaden lätt letar sig upp på vinden och då ger problem med mögel. Med en bra ventilation av bostaden hålls fuktnivåerna inomhus på lägre nivåer i allmänhet jämfört med självdrag.
Hade valt att jobba med treetex på insidan av snedtaket, men då det ser ut att vara en bit norrut från Skåne så kan jag förstå om det känns lite klent även i flera lager.
Hur är det med ventilationen inomhus?
Det är ett gammalt hus och har antagligen (förhoppningsvis) ingen plast i väggar och tak. Samt att gamla hus inte brukar vara supertäta. Sammantaget gör det att fuktig luft från bostaden lätt letar sig upp på vinden och då ger problem med mögel. Med en bra ventilation av bostaden hålls fuktnivåerna inomhus på lägre nivåer i allmänhet jämfört med självdrag.
Resan till detta 'helvete' var nog när man slängde ut oljepannan och ersatte med bergvärme utan att samtidigt säkra att undertrycksventilationen bibehölls...
Detta är ett typfall när man inte ersatte av värmen drivna draget i skorstenens ventilation när den blev kall med tex. konstant gående PAX-fläktar på skorstenens ventilationspipor vid badrum/toalett och det börja stiga fuktig rumsluft genom taktiljorna i övervåningens rum upp på vinden.
Ni måste jobba på att återupprätta undertrycksventilation i huset igen och det kan också innebära jakt på luftinsläpp på golvnivå på nedervåningen, täta fönster, dörrar etc. så att fläktarna som suger ut har en chans att upprätthålla undertryck även i taknivå på översta rummen i huset.
Gör ni inte det kommer det aldrig bli någon ordning på fukten på vinden då sådana hus har ingen ångspärrslager mellan övervåningens tak och vinden utan det pyser upp varm fuktig luft från bostadsdelen lite var stans. Lägger ni dessutom tilläggsisolering på vinden utan att åtgärda ventilationen innan så kan mögelangreppen bli mycket värre på vinden och det kan sluta med att riva tak och överdelen av vinden pga. omfattande mögel och rötangrepp.
Att man inte hade ångspärrslager mot vind på gamla hus var helt enkelt att det inte behövdes så länge murstocken var varm av eldning och skötte ventilationen i bodelen med självdrag (av värmen i stocken) och inte minst - också ger ut liten men välbehövlig dos med värme även på vinden och höjde den enstaka grader varmare än utomhusluften när det passerar utrymmet mot taket.
Detta är ett typfall när man inte ersatte av värmen drivna draget i skorstenens ventilation när den blev kall med tex. konstant gående PAX-fläktar på skorstenens ventilationspipor vid badrum/toalett och det börja stiga fuktig rumsluft genom taktiljorna i övervåningens rum upp på vinden.
Ni måste jobba på att återupprätta undertrycksventilation i huset igen och det kan också innebära jakt på luftinsläpp på golvnivå på nedervåningen, täta fönster, dörrar etc. så att fläktarna som suger ut har en chans att upprätthålla undertryck även i taknivå på översta rummen i huset.
Gör ni inte det kommer det aldrig bli någon ordning på fukten på vinden då sådana hus har ingen ångspärrslager mellan övervåningens tak och vinden utan det pyser upp varm fuktig luft från bostadsdelen lite var stans. Lägger ni dessutom tilläggsisolering på vinden utan att åtgärda ventilationen innan så kan mögelangreppen bli mycket värre på vinden och det kan sluta med att riva tak och överdelen av vinden pga. omfattande mögel och rötangrepp.
Att man inte hade ångspärrslager mot vind på gamla hus var helt enkelt att det inte behövdes så länge murstocken var varm av eldning och skötte ventilationen i bodelen med självdrag (av värmen i stocken) och inte minst - också ger ut liten men välbehövlig dos med värme även på vinden och höjde den enstaka grader varmare än utomhusluften när det passerar utrymmet mot taket.
Tack för ett bra svar. Att börja med alltså pax fläktar i bad/vc. Kolla tätning fönster/dörrar.
Vad tror du om jag plastas golvet i vinden. Snedtak går inte att plasta uppe men om jag isolerar inne med ångtät skiva.
Är jag helt ute och cyklar?
Eller ska jag riva inner tak i övervåningen och sätta dit ångspärr/plast. Vad kan vara bäst val i detta fall.
Vad tror du om jag plastas golvet i vinden. Snedtak går inte att plasta uppe men om jag isolerar inne med ångtät skiva.
Är jag helt ute och cyklar?
Eller ska jag riva inner tak i övervåningen och sätta dit ångspärr/plast. Vad kan vara bäst val i detta fall.
Att tillägga till xxargs beskrivning är väl att generellt hade man också mindre spån som vindsisolering och fick därmed ett större värmeläckage som också hjälpte till att värma vinden och därmed sänka RH.
Min farfar berättade om deras hus när han levde. Byggt 1913, tvåvånings/tvålägenhets som det var på den tiden. Dvs pappas familj bodde på 1:a vån och så hyrde de ut 2 vån till en annan familj. Hur som, familjen som bodde på ovanvåningen klagade på att det var kallt inne, och farfar tyckte han eldade i pannan så skorstenen var röd, vilket ändå inte räckte. Då införskaffade han en massa säckar med spån som han bar upp och spred ut på vinden. Det hjälpte.
Ett hus som jag hyrde några år hade endast 10-15 cm spån/halm/mossa/torv som isolering upp till kallvinden.
Min farfar berättade om deras hus när han levde. Byggt 1913, tvåvånings/tvålägenhets som det var på den tiden. Dvs pappas familj bodde på 1:a vån och så hyrde de ut 2 vån till en annan familj. Hur som, familjen som bodde på ovanvåningen klagade på att det var kallt inne, och farfar tyckte han eldade i pannan så skorstenen var röd, vilket ändå inte räckte. Då införskaffade han en massa säckar med spån som han bar upp och spred ut på vinden. Det hjälpte.
Ett hus som jag hyrde några år hade endast 10-15 cm spån/halm/mossa/torv som isolering upp till kallvinden.
Det är två olika problem här som behöver hållas isär för att förstå orsakerna till resp problem, och därmed kunna sätta in rätt åtgärd för resp problem.
1) Värmeläckage i snedtak som orsakar isvallning.
2) Fuktig vind som ger mögel.
För värmeläckaget är det precis som TS är inne på lämpligt att öka isoleringen i snedtaket. Huruvida ngn fuktspärr behövs beror på. Framförallt hur tätt det går att bygga i alla skivskarvar och övergångar mellan golv/tak/vägg samt i hörn mm. Med färg eller moderna plastade tapeter, (även moderna papperstapeter har ofta ett plastlager på ytan), så bör det dämpa fuktvandringen tillräckligt kan jag tycka. Vill man helgardera så sätter man ångbroms/spärr. Det hänger också samman med vilken princip man har med gamla hus. De är byggda utan tätskikt så att fuktvandring och uttorkning kan ske både inåt och utåt. Med täta skikt sätter man den funktionen ur spel. Det är också en fråga om vilka material och byggprinciper man vill ha. För min del är gamla hus byggda med miljövänliga mtrl och jag har som princip att så bör man fortsätta. Dvs plast och moderna byggmtröl av alla former undviks så långt det går. Trä är alltid att föredra. Det är dock upp till var och en så länge inte huset är q-märkt. Det viktigaste är att veta vad man gör, och dokumentera för minnet. Ifall ngn lösning man valt inte fungerar som avsett så kan man själv eller efterkommande ägare behöva göra om. Då har man iaf genererat kunskap om ett case som inte fungerar.
Fukten på vinden får hanteras separat. Där finns ju redan en del förslag. Vill bara tillägga att det är bra att dokumentera utbredningen på möglet med foton och blyertspenna så det går att avgöra från år till år om insatta åtgärder har effekt eller inte. Det är också bra att ha i åtanke att det är ett maratonprojekt för lång tid framåt.
1) Värmeläckage i snedtak som orsakar isvallning.
2) Fuktig vind som ger mögel.
För värmeläckaget är det precis som TS är inne på lämpligt att öka isoleringen i snedtaket. Huruvida ngn fuktspärr behövs beror på. Framförallt hur tätt det går att bygga i alla skivskarvar och övergångar mellan golv/tak/vägg samt i hörn mm. Med färg eller moderna plastade tapeter, (även moderna papperstapeter har ofta ett plastlager på ytan), så bör det dämpa fuktvandringen tillräckligt kan jag tycka. Vill man helgardera så sätter man ångbroms/spärr. Det hänger också samman med vilken princip man har med gamla hus. De är byggda utan tätskikt så att fuktvandring och uttorkning kan ske både inåt och utåt. Med täta skikt sätter man den funktionen ur spel. Det är också en fråga om vilka material och byggprinciper man vill ha. För min del är gamla hus byggda med miljövänliga mtrl och jag har som princip att så bör man fortsätta. Dvs plast och moderna byggmtröl av alla former undviks så långt det går. Trä är alltid att föredra. Det är dock upp till var och en så länge inte huset är q-märkt. Det viktigaste är att veta vad man gör, och dokumentera för minnet. Ifall ngn lösning man valt inte fungerar som avsett så kan man själv eller efterkommande ägare behöva göra om. Då har man iaf genererat kunskap om ett case som inte fungerar.
Fukten på vinden får hanteras separat. Där finns ju redan en del förslag. Vill bara tillägga att det är bra att dokumentera utbredningen på möglet med foton och blyertspenna så det går att avgöra från år till år om insatta åtgärder har effekt eller inte. Det är också bra att ha i åtanke att det är ett maratonprojekt för lång tid framåt.
Om du vill ha upprutten trossbotten på vinden så kan du plasta från vindsidan... - Allvarligt, nej, tänk inte ens tanken...S Skansnäs skrev:
Ångspärr måste sättas på den varma sidan - i princip under tapeten eller bakom bara en tunt lager med board/renoveringsgips framför plastlagret på ytbeläggningen inne i bodelen och det måste göras tätt med tejpade skarvar och svep långt ned efter väggarna om du inte vill få fasaden uppruttnad av luftläckor efter ytterväggen och fukt avsätts där. - har under sommaren förra året åkt förbi ett jättehus som fått byta fasad pga. detta och de hade nästan en meter med tilläggsisolering på vinden - allt uppöppnat och synligt ut mot gatan under bytet...
Det är svårt att få redan byggd hus med en ny lager ångspärr då det skall helst göras innan mellanväggar och annat sätts upp - annars kan man få drag i själva mellanväggen upp mot vinden och efter insidan av ytterväggar som man inte kommer åt att täta
Det räcker med en hål/springa som har arean av diametern av en blyertspenna där varma fuktiga rumsluften pyser igenom till vinden för att det skall bli fuktproblem i närheten av genomsläppet på vinden. Det fins de som har råkat ut för att tomma PVC-rör för eldragning mellan bodelen och vind och luften som pyst genom där för att man skall få fuktproblem på vinden.
---
Det du som husägare skall fokusera på är att ordna så att du får tillbaka den tidigare undertrycksventilationen som fanns när pannan i huset värmde huset, då kan du strunta i alla ambitioner med att sätta ångspärrar då undertrycket ser till att luft sugs utifrån och in i huset, värms upp på vägen av väggarnas värme och blir allt torrare medans det tar sig in till boytan, och det också från vinden.
Om det är svårt att känna om luft pyser ut eller in i fönsterskarvar i övervåningen (undervåningen är det alltid mycket mer drag) så prova mobilens altitudmätar-app (om den har barometer i sig) - helst mätt vid takhöjd. Att den skall visa i alla fall någon eller ett par meter högre altitud när alla fönster är stängda än när man öppnar en större fönster eller (balkong)dörr mot utomhus. Och detta på övervåningen då det är övervåningens lufttryck av skorstensverkan av värmda rumsluften från både övervåningen själv och undervåningen via trapp som pressas sig mot vinden om man inte har tillräckligt med undertryck i huset.
Får du inte upp undertrycket så måste du dels se till att utsugen fungerar med den kapacitet som är tänkt och sedan börja jaga läckor var luften pyser in - främst på undervåningen i avseende läckage i fönster, dörrar och även vid genomgångar av rör och avlopp oftast genom golvet då undertrycket är störst där, att det tätas upp då fläktar och ev. självdrag har begränsad luftkapacitet i antal liter/s luft och inflödet måste strypas till så att de läcker in lite mindre med luft än vad fläktarna vill blåsa ut för att få en undertryck. Det kan vara så mycket att du behöver över 1 mBar lägre tryck på bottenvåningen gentemot utsidan mätt på samma höjd för att ha 0.2 mBar undertryck vid takhöjd på övervåningen vid samma höjd på utsidan pga. varma rumsluftens skorstensverkan.
Obs. angivna mBar-värden¹ är bara en tumme och pekfinger-antag utan att ha verifierat - för dig är att säkra att undertrycket är tillräcklig hög på övervåningen, dvs. vid glipor i takhöjd (som vindsluckan) som läcker luft på övervåningen, att det blåser in luft in i bostaden - inte tvärt om.
---
¹ Tumregel 1 mBar motsvarar ca 8 meter i höjdändring när man är hyfsat nära havsnivå - dock mäter man differenstryck mellan inne och ute så skall det alltid mätas vid samma höjd över marken.