Vi har ett hus från 1935 med källare. I samband med att vi skulle byta ut det målade betonggolvet i källaren till klinker upptäckte vi bomljud på flera ställen vilket fick oss att stoppa arbetet för att undersöka om det fanns håligheter under bottenplattan. Det vi gjort hittills är att vi har haft ett bolag på plats som gjort sättningsmätningar vilket inte visade på någon sättning alls, därefter har vi sondat avloppsrören för att veta var vi kan borra och nu har jag borrat två 70 mm hål för att få ner en snake-kamera. Det jag noterar är dels att makadamet ligger an mot plattan men jag har svårt att avgöra om det är tillräckligt packat för att vara rätt. MEN, det som får mig att tro att bomljudet inte kommer sig av håligheter under plattan är att det verkar som att plattan är gjuten i två steg. Först den armerade delen och sen en ca 3 cm tjock del ovanpå den första delen. Det som får mig att tro det är:
- tydlig linje i betongen på det djupet
- den första delen var betydligt lättare att borra igenom
- borrkärnorna på det djupet har gått av i ett helt rakt snitt vid borrning
- och kanske det viktigaste. När jag knackar på ytan och i hålet några cm ner så är det tydligt ihåligt ljud men när jag knackar halvvägs ner i hålet är det ett stumt ljud.
Så frågorna,
- kan det vara så att man gjöt i två steg på 30-talet?
- är det troligt att bomljudet orsakas av dålig vidhäftning mellan de olika gjutningarna?
- kan jag låta det vara eller behöver jag bila upp hela det övre lagret?
Nåt annat som kan orsaka problemet och hur ska jag gå vidare?