Här är Havs- och vattenmyndighetens vägledning till kommuner som beskriver hur tillsynen kan gå till:
https://www.havochvatten.se/hav/vag...ma-avlopp/effektiv-tillsyn-av-sma-avlopp.html
I min kommun så har man gått igenom avloppen i område för område och kan började med de känsligaste vattenområdena. Sedan har man prioriterat avlopp med toalett ansluten.
Ett problem med din avloppsanläggning är just att den inte är tekniskt dokumenterad. Därmed så måste kommunen med dagens lagstiftning utgå från att den inte fungerar. Det enda sättet att då undersöka hur anläggningen är konstruerad och därmed om den fungerar är att gräva. Att gräva upp en avloppsanläggning är i lagens mening en ändring av avloppsanläggningen. För att ändra i anläggningen så behöver du tillstånd från kommunen.
Det troliga scenariot är således att du får ett brev från kommunen efter tillsynsbesöket där det konstateras att dokumentation av din anläggnings konstruktion saknas och att du därmed inte kan visa att den renar vatten längre än slamavskiljning. Troligen kommer du uppmanas att innan ett visst datum inkomma med en ansökan om att anlägga en fungerande avloppanläggning.
Om du kan presentera ritningar och dokumentation från anläggandet så ändras hela scenariot. Kontakta föregående ägare?!
https://www.havochvatten.se/hav/vag...ma-avlopp/effektiv-tillsyn-av-sma-avlopp.html
I min kommun så har man gått igenom avloppen i område för område och kan började med de känsligaste vattenområdena. Sedan har man prioriterat avlopp med toalett ansluten.
Ett problem med din avloppsanläggning är just att den inte är tekniskt dokumenterad. Därmed så måste kommunen med dagens lagstiftning utgå från att den inte fungerar. Det enda sättet att då undersöka hur anläggningen är konstruerad och därmed om den fungerar är att gräva. Att gräva upp en avloppsanläggning är i lagens mening en ändring av avloppsanläggningen. För att ändra i anläggningen så behöver du tillstånd från kommunen.
Det troliga scenariot är således att du får ett brev från kommunen efter tillsynsbesöket där det konstateras att dokumentation av din anläggnings konstruktion saknas och att du därmed inte kan visa att den renar vatten längre än slamavskiljning. Troligen kommer du uppmanas att innan ett visst datum inkomma med en ansökan om att anlägga en fungerande avloppanläggning.
Om du kan presentera ritningar och dokumentation från anläggandet så ändras hela scenariot. Kontakta föregående ägare?!
precis så som du beskriver claes tror jag att det kommer gå till...
kan tyvärr inte kontakta tidigare ägare som är avliden.
det var därför jag tänkte man kunde hitta lämplig bild och sagt att man fått det av tidigare ägaren när man köpte huset?
kan tyvärr inte kontakta tidigare ägare som är avliden.
det var därför jag tänkte man kunde hitta lämplig bild och sagt att man fått det av tidigare ägaren när man köpte huset?
Jag vet inte vad de juridiska konsekvenserna är av att med uppsåt ge felaktig information till en myndighet.
Några saker kan du ju göra för att sammanställa dokumentationen.
1. Ta reda på vilken slamavskiljare du har (modell) samt kolla upp om den är typgodkänd. Dessutom kan du undersöka om den har ett t-rör på utloppet vilket har varit ett krav under lång tid. Utan t-rör så flyter slam ut och sabbar nästan garanterat anläggningen.
2. Du kan skaffa en billig USB-rörkamera med lampa och kolla ned i rören från två håll - dels från slamavskiljarens utlopp och dels från luftningsröret. Då får du också reda på om rören fungerar (är de vattenfyllda så fungerar inte infiltrationen) och om de grenar sig. Med lite mätande så kan du rita upp rörens läggning i skala. Det borde finnas minst kring 20 m spridarrör för ett vanligt hushåll om det är en infiltration.
3. Du kan gräva nära men inte i avloppsanläggningen (kanske går det att se på marken vart man har grävt för anläggningen?) Därigenom så kan du se hur stor infiltrationen är och vad den är uppbyggd av. Två standardalternativ passar din beskrivning så här långt:
- Infiltration (dvs ett spridargruslager med spridarrör ovanför.)
- Förstärkt infiltration. (Ett spridargruslager med en underliggande sandlager.)
Med några provhål så kan du nog skrapa ihop underlag till att rita upp anläggningen.
4. Genom att gräva djupt (2 m) vid sidan av anläggningen så kan du säkerställa att grundvattenytan ligger på rätt djupt (grävning ska helst ske i november när vattenytan är högst, men denna regnsommar så kanske grundvattnet ligger högt i alla fall) samt att underliggande marklager är lämpliga för infiltration. Detta har redan gjorts en gång om denna anläggning anlagts enligt konstens alla regler.
Om du kan presentera dessa underlag (ta foton, filma och mät) för kommunen så borde du kunna ge kommunen tillräckligt underlag för att de ska kunna bedöma anläggningen och eventuellt godkänna den. Nu förutsätter jag att det faktiskt är en fungerande anläggning som är byggd efter svensk standard. Kanske behövs fosforflockningsmedel tillsättas till avloppet för att den ska rena tillräckligt bra?
Några saker kan du ju göra för att sammanställa dokumentationen.
1. Ta reda på vilken slamavskiljare du har (modell) samt kolla upp om den är typgodkänd. Dessutom kan du undersöka om den har ett t-rör på utloppet vilket har varit ett krav under lång tid. Utan t-rör så flyter slam ut och sabbar nästan garanterat anläggningen.
2. Du kan skaffa en billig USB-rörkamera med lampa och kolla ned i rören från två håll - dels från slamavskiljarens utlopp och dels från luftningsröret. Då får du också reda på om rören fungerar (är de vattenfyllda så fungerar inte infiltrationen) och om de grenar sig. Med lite mätande så kan du rita upp rörens läggning i skala. Det borde finnas minst kring 20 m spridarrör för ett vanligt hushåll om det är en infiltration.
3. Du kan gräva nära men inte i avloppsanläggningen (kanske går det att se på marken vart man har grävt för anläggningen?) Därigenom så kan du se hur stor infiltrationen är och vad den är uppbyggd av. Två standardalternativ passar din beskrivning så här långt:
- Infiltration (dvs ett spridargruslager med spridarrör ovanför.)
- Förstärkt infiltration. (Ett spridargruslager med en underliggande sandlager.)
Med några provhål så kan du nog skrapa ihop underlag till att rita upp anläggningen.
4. Genom att gräva djupt (2 m) vid sidan av anläggningen så kan du säkerställa att grundvattenytan ligger på rätt djupt (grävning ska helst ske i november när vattenytan är högst, men denna regnsommar så kanske grundvattnet ligger högt i alla fall) samt att underliggande marklager är lämpliga för infiltration. Detta har redan gjorts en gång om denna anläggning anlagts enligt konstens alla regler.
Om du kan presentera dessa underlag (ta foton, filma och mät) för kommunen så borde du kunna ge kommunen tillräckligt underlag för att de ska kunna bedöma anläggningen och eventuellt godkänna den. Nu förutsätter jag att det faktiskt är en fungerande anläggning som är byggd efter svensk standard. Kanske behövs fosforflockningsmedel tillsättas till avloppet för att den ska rena tillräckligt bra?
tack för det utförliga svaret!
om de gör nerslag på min anläggning borde man kunna börja med dessa metoder..
vilken marktyp är lämplig?
jag har bara sand/grus ner till en 6-7 meter iaf....
fosformedel har iaf inte jag tillsatt..
om de gör nerslag på min anläggning borde man kunna börja med dessa metoder..
vilken marktyp är lämplig?
jag har bara sand/grus ner till en 6-7 meter iaf....
fosformedel har iaf inte jag tillsatt..
Sand/grus är en bra mark för infiltration med reservationen att marken inte får vara för genomsläpplig (för grovkornig) så att avloppsvattnet för snabbt rinner ner till grundvattnet.
Vanligen testas marken genom ett perkulationstest (en test hur snabbt vattnet rinner genom marken) på infiltrationens schaktbotten. Ett annat sätt är att gräva upp lite av schaktbotten och skicka den på sållning/siktning så att man får veta hur kornstorleken fördelar sig. Återigen så kan du testa detta genom att gräva alldeles bredvid den misstänka infiltrationsanläggningen. Ofta är kommunen behjälplig med analys om man gräver provgropen åt dem.
Vanligen testas marken genom ett perkulationstest (en test hur snabbt vattnet rinner genom marken) på infiltrationens schaktbotten. Ett annat sätt är att gräva upp lite av schaktbotten och skicka den på sållning/siktning så att man får veta hur kornstorleken fördelar sig. Återigen så kan du testa detta genom att gräva alldeles bredvid den misstänka infiltrationsanläggningen. Ofta är kommunen behjälplig med analys om man gräver provgropen åt dem.
En fundering som förlängning på Claes' utförliga genomgång:
Finns där ingen fördelningsbrunn efter trekammarbrunnen?
(Vid fördelningsbrunnen delas vätskeflödet upp på t.ex. tre spridarrör för att man skall få tillräcklig spridning.)
Finns där ingen fördelningsbrunn efter trekammarbrunnen?
(Vid fördelningsbrunnen delas vätskeflödet upp på t.ex. tre spridarrör för att man skall få tillräcklig spridning.)
är det verkligen så noggrannt med analyser osv?
jag bor mitt ute i skogen, finns kanske 3 hushåll inom en radie av 1 km..
KOW, nä jag har ingen fördelningsbrunn... skulle tro att det endast är 1 spridarrör eller va man ska kalla det...
regnet öste ju ner igår så jag var inte så sugen på att undersöka avluftningen eller vad det nu är
jag bor mitt ute i skogen, finns kanske 3 hushåll inom en radie av 1 km..
KOW, nä jag har ingen fördelningsbrunn... skulle tro att det endast är 1 spridarrör eller va man ska kalla det...
regnet öste ju ner igår så jag var inte så sugen på att undersöka avluftningen eller vad det nu är
Standard sedan länge är en provgrop för att undersöka grundvattennivån och markens beskaffenhet (siktning eller perkulationstest) vid och under schaktbottnen när infiltration anläggs. Detta förfarande kan sägas ingå i svensk standard för anläggning av infiltrationsanläggningar och kom till på 80-talet när Naturvårdsverkets föreskrev hur en avloppsanläggning skulle se ut i detalj. Nu har vi en annan lagstiftning men har man följt Naturvårdsverkets skrifter så anses man ha visat att man har en fungerande avloppsanläggning enligt vissa normer för rening. Ibland så ställer kommunen krav på ytterligare fosforreduktion om vattenmiljön är känslig och då räcker det inte att ha följt Naturvårdsverkets gamla regler för infiltration utan man måste ha ytterligare fosforrening (upptag eller fällning).thestrut skrev:
Här beskriver Naturvårdsverket hur marken testas för infiltration (provgrop et c):
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-9165-4.pdf
Här finns Naturvårdsverkets faktablad som översiktligt introducerar hur infiltrationsanläggningar konstrueras:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-9575-7.pdf
Att du bor ute i skogen med få grannar är till din fördel - det minskar oftast kravet på fosforreduktion. Det är upp till kommunen att göra denna bedömning. Vissa kommuner är mer nitiska än andra - det beror nog på vilka politiker/politiska partier som sitter i Miljönämnden samt vilka miljöinspektörer som har rekryterats.
Är det bara en spridarledning och en lång cirka 1,2 m bred infiltrationsbädd så behövs ingen fördelningsbrunn. Ofta så anläggs flera parallella ledningar för att spara plats (längd) men detta är inget konstruktionskrav. Dock ska enligt Naturvårdsverkets gamla konstruktionsritningar spridarledningen inte vara mer än 15 m.KnockOnWood skrev:
tack för bra svar claes, jag avvaktar nog på domen... så får man ta tag i saken då
uppdatering...
tydligen var de snabba att komma ut och hade varit förbi hos oss igår...
grannen hade pratat med dom... hans anläggning som är odokumenterad, och även saknar avluftning efter infiltrationen hade det inte varit något problem med...
men jag var ju inte hemma men grannen hade följt med dem när de kollade min brunn... de hade sagt nå att de saknade T-rör, och även att utloppet gick åt "fel" håll, så de hittade inte vart utloppet går, och heller inte min avluftning... så de lär väl kanske höra av sig..
vad är det för T-rör de saknade i trekammarbrunnen?
tydligen var de snabba att komma ut och hade varit förbi hos oss igår...
grannen hade pratat med dom... hans anläggning som är odokumenterad, och även saknar avluftning efter infiltrationen hade det inte varit något problem med...
men jag var ju inte hemma men grannen hade följt med dem när de kollade min brunn... de hade sagt nå att de saknade T-rör, och även att utloppet gick åt "fel" håll, så de hittade inte vart utloppet går, och heller inte min avluftning... så de lär väl kanske höra av sig..
vad är det för T-rör de saknade i trekammarbrunnen?
T-rör på utgående från slamavskiljaren, förhindrar att mindre partiklar följer med ut o täpper igen infiltrationen.
hmm... hur ska ett sådant T-rör vara monterat?
sticket på T delen ska sitta mot utloppsröret, så blir det som ett vattenlås i den.
http://www.krokom.se/byggaboochmiljo/arkivfaq/faqslam/hurfungerarentrekammarbrunn.7267.html
http://www.krokom.se/byggaboochmiljo/arkivfaq/faqslam/hurfungerarentrekammarbrunn.7267.html
aaaha
fick inte till det i min hjärna.. men nu så funkar det=)
fick inte till det i min hjärna.. men nu så funkar det=)