41 943 läst ·
402 svar
42k läst
402 svar
Hantverkare som backar när man frågar om materialet
- Status
- Inte öppen för fler kommentarer.
Jag har bättre priser på byggmateriel än kunden i allmänhet kan få. Skillnaden mellan mitt rabatterade pris och byggvaruaffärens ordinarie pris brukar jag lägga till som pålägg. Nu går jag miste om det och måste på något vis kompensera mig för det, annars tjänar jag för dåligt. Höjt timpris mao. Kunden betalar då samma pris för materielet men mer för arbetet. Jag kan ha svårt att kompensera mig fullt ut varför även jag då förlorar. Vinnaren är byggmaterielhandlaren. Men vad gör man, vissa kunder kräver speciallösningar...
Men varför är det dåligt för kunden?wuthering skrev:Jag har bättre priser på byggmateriel än kunden i allmänhet kan få. Skillnaden mellan mitt rabatterade pris och byggvaruaffärens ordinarie pris brukar jag lägga till som pålägg. Nu går jag miste om det och måste på något vis kompensera mig för det, annars tjänar jag för dåligt. Höjt timpris mao. Kunden betalar då samma pris för materielet men mer för arbetet. Jag kan ha svårt att kompensera mig fullt ut varför även jag då förlorar. Vinnaren är byggmaterielhandlaren. Men vad gör man, vissa kunder kräver speciallösningar...
Kunden får betala för din kompetens per timme vilket jag tror är exakt det som de flesta kunder vill. Kontruktionen med materialpåslag istället för timpenning leder till att att kostnaden för hantverkarens kompetens och kunnande varierar med hur mycket och vilket material kunden använder i sitt bygge och det tycker i alla fall jag är orättvist.
Timpriset är ROT-grundande så det är också bra för kunden.
H&M har enligt senaste årsrapporten inte kompenserat sig för för dyrare transporter och dyrare bomullspriser och det har gynnat kunderna, och att hantverkaren inte har kunnat kompensera sig fullt ut som du skriver gynnar också kunden.
Jaha, vi för nu en akademisk debatt med personlig inriktning....och det efter att ett av mina inlägg blev redigerade efter att "någon" tyckte det var personliga påhopp. Nä, behåll dina teoretiska kunskaper för dig själv och applicera dom på verksamhet i stort och ta sen ett djupt andetag, kamma luggen och sätt dig in i byggbranchen specifikt. Hur tror du att så många både små och stora företag klarat sig genom 1-2 kriser ekonomiskt utan att behöva sparka folk i stor omfattning?andersmc skrev:Jag är fortfarande inte riktigt med vad du menar, men jag tolkar det så här:
Jag har presenterat ett referat av en av grundsatserna inom nationalekonomin - Lagen om Utbud och Efterfrågan. (Läs om den till exempel här: [länk] .) Den här ekonomiska modellen har varit känd länge, men definierades i sin moderna form 1860 av Alfred Marshall (som man kanske kan definiera som en "förståsepåare"). Sedan dess har den bearbetats och analyserats av oräkneliga ekonomer. Den har accepterats som er eller mindre ett postulat av i praktiken samtliga ekonomer i världen.
Glufsglufs har nu anfört att denna teori inte stämmer. Som grund för sin ståndpunkt anför han två skäl: Dels den debiteringsmodell som använts i ett par företag han har erfarenhet av (vilket man kan förutsätta att han har god kännedom om) samt mitt yrke (vilket han å andra sidan inte har någon som helst kännedom om).
Lagen om Utbud och Efterfrågan är en teori. Man behöver inte tro på den om man inte vill. Men den finns. Så oavsett vilka argument Glufsgufs kommer med så finns den här teorin. Det går inte att argumentera bort. Även om jag berättar att jag har trettio års erfarenhet av att beräkna priser på kombinerade varor och tjänster så spelar det ingen roll. Teorin finns vare sig mer eller mindre för det.
Att sen lägga orden i munnen på mig och anspela på att jag pratar om nationalekonomi i stort är ju bara ett tecken på att du sitter i ett hörn och inte vet hur du ska ta dig ut då du uppenbarligen inte har koll på exakt det som diskuteras om just byggbranchen, så bara där borde du lägga ner din vilja till att försöka strida. Eftersom du inte ens kan kläcka ur dig vilket ditt yrke är vid förfrågan är ju också ett tecken på att du för en diskution genom teoretiska kunskaper utan verklig förankring i dit personliga liv på just det som diskuteras...byggbranchen. Teori och praktik är inte detsamma i alla situationer och för specifika objekt.
Sen spelar det ingen roll om du räknat i ett eller hundra år för så länge du inte har direkt erfarenhet av branchen så är dina yrkeskunskaper inte ett dugg värda. Jag skulle tex aldrig anställa en kalkylator utan erfarenhet av entrepenad inom branchen.
Antingen det eller minska på företagets kostnader precis som vilket företag som helst som möter upp taskig efterfrågan. Nu har vi ju i dom två senaste kriserna haft så extrem minskning av efterfrågan då privatpersoner av någon anledning verkar mer benägna att anlita hantverkare under en kris (med eller utan ROT) för gällande service och mindre renoveringar/tillbyggnader så behöver ju folk hjälp ändå, året runt. Värre är det ju då för de stora företag som är beroende av stat och kommun i sina anbud, de kanske inte får lika mycket jobb och stora lägenhetskomplex byggs ju inte i lika stor omfattning.mr_bygg skrev:Det låter som ett helt fantastiskt sätt att klara dåliga tider på. Bara sänka timdebiteringen och höja materialpåslaget så tjänar man lika mycket pengar trots sämre tider. Men hur hanterar man i branschen en minskad efterfrågan? Höjer man priserna ytterligare för att kompensera för det om vinsten alltid ska vara X antal kronor oavsett konjunktur? För de kunder som fortfarande köper tjänster i dåliga tider skulle det ju innebära att det i slutänden blir dyrare vilket inte känns logiskt.
I det här forumet så diskuteras det ju av privatpersoner om saker som gäller deras privata och det är i den gengren av byggbranchen jag diskuterar i denna tråd också.
Sen är det inte vinsten som ska vara X antal kronor utan omsättningen för så länge de fasta kostnaderna är densamma så måste det ju in ett visst antal kronor och sen får man nagga på vinsten för att täcka upp innan man måste friställa personal.
Hur länge överlever det lilla företaget om det inte kan kompensera sig för de kostnader de har? Vad händer om alla småföretag försvinner för att det inte är lönsamt och de stora drakarna tar över helt?bra-byggare skrev:Men varför är det dåligt för kunden?
Kunden får betala för din kompetens per timme vilket jag tror är exakt det som de flesta kunder vill. Kontruktionen med materialpåslag istället för timpenning leder till att att kostnaden för hantverkarens kompetens och kunnande varierar med hur mycket och vilket material kunden använder i sitt bygge och det tycker i alla fall jag är orättvist.
Timpriset är ROT-grundande så det är också bra för kunden.
H&M har enligt senaste årsrapporten inte kompenserat sig för för dyrare transporter och dyrare bomullspriser och det har gynnat kunderna, och att hantverkaren inte har kunnat kompensera sig fullt ut som du skriver gynnar också kunden.
Företagaren kan väl ta materialvinsten och slå ut det på timkostnaden istället så behöver det inte innebära någon förlust. Sen skickar man bara orginalfakturan direkt till kunden utan påslag eller så fakturerar brädgården/grossisten kunden direkt. Det sista kan säkert vara lite besvärligare om det rör sig om stora summor eftersom kunden i så fall måste fixa ett konto hos försäljaren innan. Håller i övrigt med bra-byggares argument varför det är bättre och mer transparant för kunden att skippa påslagen och fakturera kunden den faktiska inköpskostnaden.
Fast, som det diskuterats så många gånger förr....privatkunderna stirrar blint på timkostnaderna...så...njä, funkar inte i praktiken så värst bra. Marknaden kommer bli ett kaos för kunderna om det ska blandas in en massa olika sätt att debitera på, kunderna kommer inta fatta något. Ett företag debiterar x kr per timme och x % påslag på material. Nästa debiterar xx kr per timme och 0% påslag på material. En tredje debiterar x kr per timme och xx% på material. En fjärde låter kunden köpa in allt men tar betalt för tiden det gick åt att mängda samt ev tid för väntan och kanske inte alls godkänner kvalliten på materialet och de x kr per timme blir helt plötslig xx kr per timme. Sen kommer den femte varianten där det uttalat ska kosta x kr per timme men att det i efterhand kommer att göras x% i påslag för missad inkomst på försäljning av material eller en ytterligare variant där priset är x kr per timme 0% i påslag men hela projektet får en massa avvikelser och extrajobb för att kontraktet hade reserverat sig mot det mesta och både timpriset och materialpriset blir xx kr.
Vilket ska man förhålla sig till egentligen då? Kunden får ju då kolla upp om dom köper materialet billigare själv än genom hantverkaren och därmed komma överens med hantverkaren om hur dom ska göra och då räkna med att timpriset blir högre kanske eller så är det så pass likvärdiga priser att hantverkaren lika gärna kan få hantera hela skiten. Hur kommer hantverkaren hantera en situation med en hög gipsskivor där 50% är skadade på något sätt och det är kunden som levererat dit dom? En kund som kanske har fullt upp ändå med eget arbete osv, vem batalar och hur mycket för väntetid innan det kommer nya hela skivor?
Jag låter personligen gärna de få privatkunder jag har på ett år köpa materialet själv men jag påpekar då också att vissa grejer arbetar jag inte med pga att jag vill veta att jag monterat material av god kvallité så om dom tvunget ska ha det sämre så får dom vända sig till någon annan och det finns alltid någon som ställer upp. När det gäller elprylar så går mycket av kvallité att få tag på i olika butiker och på nätet men absolut inte allt och när jag jämför priser så ligger jag på mina utpriser väldigt lika/någon krona högre jämfört med både nätet och dessa butiker men betydligt lägre än om dom går som privatperson till grossist (jag kör inte på gnp ut till kund) samt att tar ansvaret mot kund om något är trasigt eller brister i sin funktion och om det är större problem har jag kanske lättare att snabbt och smidigt fixa till det man måste mot fabrikant, jag kan ju oftast gå direkt på dom med grossisten som referens men hur enkelt är det för en privatperson som köpt det på nätet eller genom en butik, grejerna kanske måste in på analys innan nytt material eller återlösen kommer kunden tillgodo. Sen vad det är värt för en kund är väl upp till var och en men med tanke på att folk (om man läser trådarna här) är väldigt noga med fackmannamässiga jobb, höga krav på utföranden osv så är det konstigt att betalningsviljan är totalt i botten.
Men, detta har körts igenom i massor av trådar och har egentligen inget med TS fråga att göra mer än att det är extra info om hur saker och ting kan funka där ute i verkligheten, utanför alla förståsigpåares hypoteser och teorier om branchen.
Vilket ska man förhålla sig till egentligen då? Kunden får ju då kolla upp om dom köper materialet billigare själv än genom hantverkaren och därmed komma överens med hantverkaren om hur dom ska göra och då räkna med att timpriset blir högre kanske eller så är det så pass likvärdiga priser att hantverkaren lika gärna kan få hantera hela skiten. Hur kommer hantverkaren hantera en situation med en hög gipsskivor där 50% är skadade på något sätt och det är kunden som levererat dit dom? En kund som kanske har fullt upp ändå med eget arbete osv, vem batalar och hur mycket för väntetid innan det kommer nya hela skivor?
Jag låter personligen gärna de få privatkunder jag har på ett år köpa materialet själv men jag påpekar då också att vissa grejer arbetar jag inte med pga att jag vill veta att jag monterat material av god kvallité så om dom tvunget ska ha det sämre så får dom vända sig till någon annan och det finns alltid någon som ställer upp. När det gäller elprylar så går mycket av kvallité att få tag på i olika butiker och på nätet men absolut inte allt och när jag jämför priser så ligger jag på mina utpriser väldigt lika/någon krona högre jämfört med både nätet och dessa butiker men betydligt lägre än om dom går som privatperson till grossist (jag kör inte på gnp ut till kund) samt att tar ansvaret mot kund om något är trasigt eller brister i sin funktion och om det är större problem har jag kanske lättare att snabbt och smidigt fixa till det man måste mot fabrikant, jag kan ju oftast gå direkt på dom med grossisten som referens men hur enkelt är det för en privatperson som köpt det på nätet eller genom en butik, grejerna kanske måste in på analys innan nytt material eller återlösen kommer kunden tillgodo. Sen vad det är värt för en kund är väl upp till var och en men med tanke på att folk (om man läser trådarna här) är väldigt noga med fackmannamässiga jobb, höga krav på utföranden osv så är det konstigt att betalningsviljan är totalt i botten.
Men, detta har körts igenom i massor av trådar och har egentligen inget med TS fråga att göra mer än att det är extra info om hur saker och ting kan funka där ute i verkligheten, utanför alla förståsigpåares hypoteser och teorier om branchen.
Dålig idé tydligenGlufsglufs skrev:Fast, som det diskuterats så många gånger förr....privatkunderna stirrar blint på timkostnaderna...så...njä, funkar inte i praktiken så värst bra. Marknaden kommer bli ett kaos för kunderna om det ska blandas in en massa olika sätt att debitera på, kunderna kommer inta fatta något. Ett företag debiterar x kr per timme och x % påslag på material. Nästa debiterar xx kr per timme och 0% påslag på material. En tredje debiterar x kr per timme och xx% på material. En fjärde låter kunden köpa in allt men tar betalt för tiden det gick åt att mängda samt ev tid för väntan och kanske inte alls godkänner kvalliten på materialet och de x kr per timme blir helt plötslig xx kr per timme. Sen kommer den femte varianten där det uttalat ska kosta x kr per timme men att det i efterhand kommer att göras x% i påslag för missad inkomst på försäljning av material eller en ytterligare variant där priset är x kr per timme 0% i påslag men hela projektet får en massa avvikelser och extrajobb för att kontraktet hade reserverat sig mot det mesta och både timpriset och materialpriset blir xx kr.
Vilket ska man förhålla sig till egentligen då? Kunden får ju då kolla upp om dom köper materialet billigare själv än genom hantverkaren och därmed komma överens med hantverkaren om hur dom ska göra och då räkna med att timpriset blir högre kanske eller så är det så pass likvärdiga priser att hantverkaren lika gärna kan få hantera hela skiten. Hur kommer hantverkaren hantera en situation med en hög gipsskivor där 50% är skadade på något sätt och det är kunden som levererat dit dom? En kund som kanske har fullt upp ändå med eget arbete osv, vem batalar och hur mycket för väntetid innan det kommer nya hela skivor?
Jag låter personligen gärna de få privatkunder jag har på ett år köpa materialet själv men jag påpekar då också att vissa grejer arbetar jag inte med pga att jag vill veta att jag monterat material av god kvallité så om dom tvunget ska ha det sämre så får dom vända sig till någon annan och det finns alltid någon som ställer upp. När det gäller elprylar så går mycket av kvallité att få tag på i olika butiker och på nätet men absolut inte allt och när jag jämför priser så ligger jag på mina utpriser väldigt lika/någon krona högre jämfört med både nätet och dessa butiker men betydligt lägre än om dom går som privatperson till grossist (jag kör inte på gnp ut till kund) samt att tar ansvaret mot kund om något är trasigt eller brister i sin funktion och om det är större problem har jag kanske lättare att snabbt och smidigt fixa till det man måste mot fabrikant, jag kan ju oftast gå direkt på dom med grossisten som referens men hur enkelt är det för en privatperson som köpt det på nätet eller genom en butik, grejerna kanske måste in på analys innan nytt material eller återlösen kommer kunden tillgodo. Sen vad det är värt för en kund är väl upp till var och en men med tanke på att folk (om man läser trådarna här) är väldigt noga med fackmannamässiga jobb, höga krav på utföranden osv så är det konstigt att betalningsviljan är totalt i botten.
Men, detta har körts igenom i massor av trådar och har egentligen inget med TS fråga att göra mer än att det är extra info om hur saker och ting kan funka där ute i verkligheten, utanför alla förståsigpåares hypoteser och teorier om branchen.
Argumentet att kunden bara stirrar sig blind på timkostnaden tycker jag är väldigt knepigt. Det du och många andra hantverkare egentligen säger är att ni kan inte redovisa den faktiska timkostnaden dvs. timdebitering + materialpåslag för då får man inga jobb. Det innebär att kunden inte fattar att en mer eller mindre stor del av den faktiska timkostnaden för att anlita en hantverkare ligger i påslag på materialet. Sen blir ni förvånade att kunderna blir upprörda när de går upp för dem att timkostnaden i realiteten är mycket högre pga. av ett påslag som uppenbarligen inte redovisas till kunden innan.
Jag förstår inte problemet att bara debitera kunden den faktiska materialkostnaden. Hantverkaren väljer materialet, köper in det och ser till att det levereras så det är väl i praktiken ingen skillnad om ni lägger på x %? Samma ansvar, samma grossist, samma garantier/ansvar om det är fel på materialet. Det är en helt annan sak om kunden själv ska köpa in materialet, men då spelar det i realiteten ingen roll eftersom hantverkaren inte har något krav på vinst genom materialet utan timkostnaden ligger på utförandet av jobbet. Har kunden köpt in skit så är det kundens problem, är materialet försenat eller skadat så är det kundens problem och orsakar det i sin tur att hantverkaren får lägga fler timmar så är det också kundens problem.
Men en modell där hantverkaren tar ut sin verkliga timkostnad där det så viktiga materialpåslaget som behövs för att få verksamheten att gå runt redan är inräknad så spelar det väl ingen roll att kunden får köpa in materialet utan påslag? För hantverkaren är det samma summa i slutänden. Är materialet försenat, felbeställt eller skadat så ökar man väl inte på påslaget för att täcka det utan den risken ingår väl redan idag i timpenningen eller det materialpåslag man har.
Jag tycker absolut är intressant hur man hanterar påslag på materialet och hur det i slutänden "drabbar" slutkunden. I TS fall så är det dessutom avgörande eftersom endast arbetskostnaden är ROT-grundande.
Du har helt rätt i att de flesta kunder verkar ha noll koll på hur debiteringsmodellen ser ut och med tanke på alla trådar kring ämnet så är inte modellen heller särskilt uppskattad av kunderna. Sen om man väljer att klassa alla kunder som uppenbarligen tycker att upplägget som finns idag är dåligt och missvisande om den slutliga kostnaden som idioter eller förståsigpåare som inte begriper bättre hur branschen fungerar så är det en tråkig inställning.
Jag tycker att det finns en ganska utbredd förståelse för att systemet som finns idag inte är särskilt bra också bland många hantverkare och kunden är väl den som köper tjänsterna så ett inte helt orimligt krav är väl att man försöker anpassa sin modell efter kundens önskemål. Det ger förmodligen fler nöjda kunder och mindre tjafs i efterhand. Att dölja den faktiska timkostnaden i materialpåslag är ingen lyckad modell, vilket vi förhoppningsvis är rätt överens om
Redigerat:
Verkar vara en hantverkare utan erfarenhet som TS råkat ut för Totalpriset helt okej men fördelningen matrial arbete fel Märkligt
Jag håller med GG vad är det som är så svårt att förstå mr bygg ?
Om jag ska sköta matrialet som företagare så vill jag ha betalt för det enkelt
Om kunden klarar att sköta matrial inköpen så behöver han säkert inte mig häller " i el branchen finns det ca 120 000 olika poster på matrialsidan"
Mvh Tille
Jag håller med GG vad är det som är så svårt att förstå mr bygg ?
Om jag ska sköta matrialet som företagare så vill jag ha betalt för det enkelt
Om kunden klarar att sköta matrial inköpen så behöver han säkert inte mig häller " i el branchen finns det ca 120 000 olika poster på matrialsidan"
Mvh Tille
Intressant tanke du har ena stunden är hantverkaren för dyr på timpengen nästa för billig
Du menar att jag ska vara bank åt mina kunder o det ska ingå i tmmarna är det rättvist mot dom kunderna som jag tex felsöker åt alltså bara köper timmar o inge annat ?
Tänk lite längre så fattar du nog hur dumt det blir
Mvh Tille
Du menar att jag ska vara bank åt mina kunder o det ska ingå i tmmarna är det rättvist mot dom kunderna som jag tex felsöker åt alltså bara köper timmar o inge annat ?
Tänk lite längre så fattar du nog hur dumt det blir
Mvh Tille
Var uppenbarligen lite otydlig, men försöker plocka ut lite ur det jag skrivit tidigare så kanske det framgår vad jag menar.tille1 skrev:Jag håller med GG vad är det som är så svårt att förstå mr bygg ?
Om jag ska sköta matrialet som företagare så vill jag ha betalt för det enkelt
Om kunden klarar att sköta matrial inköpen så behöver han säkert inte mig häller " i el branchen finns det ca 120 000 olika poster på matrialsidan"
Mvh Tille
mr_bygg skrev:
mr_bygg skrev:Jag förstår inte problemet att bara debitera kunden den faktiska materialkostnaden. Hantverkaren väljer materialet, köper in det och ser till att det levereras så det är väl i praktiken ingen skillnad om ni lägger på x %? Samma ansvar, samma grossist, samma garantier/ansvar om det är fel på materialet. Det är en helt annan sak om kunden själv ska köpa in materialet, men då spelar det i realiteten ingen roll eftersom hantverkaren inte har något krav på vinst genom materialet utan timkostnaden ligger på utförandet av jobbet. Har kunden köpt in skit så är det kundens problem, är materialet försenat eller skadat så är det kundens problem och orsakar det i sin tur att hantverkaren får lägga fler timmar så är det också kundens problem.
Tydligen så måste jag vara ännu tydligare för att det ska gå hem
Så fort jag hämtar något matrial så genereras en faktura till mig
Det är så gott somm omöjligt att skicka en faktura till kund i samma stund därför måste jag ligga ute med pengar det kostar
Ska alla mina kunder betala det ? även dom som bara köper timmar ?
Tänk en stund herr byggare
Mvh Tille
Så fort jag hämtar något matrial så genereras en faktura till mig
Det är så gott somm omöjligt att skicka en faktura till kund i samma stund därför måste jag ligga ute med pengar det kostar
Ska alla mina kunder betala det ? även dom som bara köper timmar ?
Tänk en stund herr byggare
Mvh Tille
Jag fattar absolut inte vad du menar. En kund anlitar dig för att utföra en tjänst och betalar för det. Att materialet du råkar arbeta med ska styra den faktiska timkostnaden är ologiskt för mig. Är du på plats 4 timmar hos en kund och felsöker eller 3 timmar och installerar en ny central + 1 timmes tid för att åka och handla nödvändigt material så borde kunden i båda fallen debiteras samma totalkostnad för timmarna + den faktiska materialkostnaden i det andra fallet. Knappast orättvist för någon av kunderna, eller?tille1 skrev:Intressant tanke du har ena stunden är hantverkaren för dyr på timpengen nästa för billig
Du menar att jag ska vara bank åt mina kunder o det ska ingå i tmmarna är det rättvist mot dom kunderna som jag tex felsöker åt alltså bara köper timmar o inge annat ?
Tänk lite längre så fattar du nog hur dumt det blir
Mvh Tille
Menar du att materialpåslaget egentligen täcker dina kostnader som bank? Vad är i så fall dessa kostnader och på vilket sätt skulle du som hantverkare lida av att timpenningen var så hög att du inte behöver ta ut några påslag på materialet. Och nu menar jag inte argument att det är din omtanke om kunderna som gör att modellen inte skulle fungera.
Om ditt inlägg var riktat till mig så:tille1 skrev:Intressant tanke du har ena stunden är hantverkaren för dyr på timpengen nästa för billig
Du menar att jag ska vara bank åt mina kunder o det ska ingå i tmmarna är det rättvist mot dom kunderna som jag tex felsöker åt alltså bara köper timmar o inge annat ?
Tänk lite längre så fattar du nog hur dumt det blir
Mvh Tille
Var har jag påstått att hantverkaren är för dyr på timmarna?