16 943 läst ·
88 svar
17k läst
88 svar
Grupptalan: Nyproduktion BRF +30-50% höjda avgifter [Praxis?]
För att slippa bli "tvångsanslutna" till denna Brf så processar köparna mot just denna Brf.P Pin skrev:Men köparna kommer ju att tillsammans vara framtida BRF så i någon mening processar de med sig själva?
Det är väl tyvärr så här det fungerar med nya BRF, det är alltid en risk. Föreningarna brukar ha stora lån för att hålla nere avgiften. När räntan mångdubblas på kort tid blir det problem. Alternativet är väl högre avgifter och/eller insats så hela risken ligger tydligt på köparen från första början.
"Köparna" vill ju hoppa av köpet av sina borätter.
Det verkar som att privatpersonerna fick rätt till grupptalan i Hovrätten och JM nu överklagat till HD för att få grupptalan hävd. Det kan tyckas lite fånigt av JM att försöka få HD att pröva huruvida de får göra en grupptalan.
https://borattforum.se/jm-forhalar-grupptalan-om-kraftigt-hojda-avgifter/
https://borattforum.se/jm-forhalar-grupptalan-om-kraftigt-hojda-avgifter/
Tydligt i alla fall att bostadsrätter som JM bygger är en riskabel affär för konsumenten. Företaget agerar inte som en seriös aktör. Tyvärr tycks det ju fungera, av 33 köpare har man ju nu skrämt bort eller tröttat alla utom tolv som är kvar i processen.
Verkar gå trögt. Sammanfattning av tre mål som är i rätten nu:
https://www.goeta.se/bostadskopare-i-panik-havda-forhandsavtal-i-rattstvister/
Målnumren är:
Sjöbris 1: T5689-22 (Västmanlands tingsrätt)
Jakobsbergsskogen 2: T4606-23 (Värmlands tingsrätt)
Sundsta Torg: T3854-24 (Värmlands tingsrätt)
https://www.goeta.se/bostadskopare-i-panik-havda-forhandsavtal-i-rattstvister/
Målnumren är:
Sjöbris 1: T5689-22 (Västmanlands tingsrätt)
Jakobsbergsskogen 2: T4606-23 (Värmlands tingsrätt)
Sundsta Torg: T3854-24 (Värmlands tingsrätt)
Det finns ett par fall där liknande tvister gått upp i tingsrätt. I båda de fallen har köparna förlorat. Domstolarna anser att man ska ta hänsyn till både avgiften och insatsen när man utvärderar huruvida den totala avgiften ökat markant. Eftersom insatsen är så mycket större och inte förändrats är det ingen väsentlig höjning av den totala avgiften.
(betalvägg)
https://www.di.se/nyheter/trots-chockhojningen-ny-koparsmall-i-ratten/
(betalvägg)
https://www.di.se/nyheter/trots-chockhojningen-ny-koparsmall-i-ratten/
Märkligt att vi har denna lagreglering men att lagstiftaren har lämnat det helt vind för våg i proposition efter proposition om ändringar i bostadsrättslagen att förklara vad syftet med den är. D v s den går inte att tolka och leder bara till en massa dyra och långdragna tvister.
Har lagstiftaren inte förstått att det är hänsynslösa byggföretag som skapar bostadsrättsföreningar för att tjäna pengar?
Har lagstiftaren inte förstått att det är hänsynslösa byggföretag som skapar bostadsrättsföreningar för att tjäna pengar?
Redigerat:
Problemet är väl att föreningen är dina lika okunniga grannar. Den som står för räknefel och elände är ju ett byggföretaget men det har ju redan checkat ut med vinsten när det är dags för upplåtelse.A adron skrev:
Och det är inte lätt att skydda sig mot detta. Begär staten t ex panter så blir det inget byggt i landet. Ekonomiskt ansvar för byggföretaget kringgås med skalbolag som offras efter varje eller några projekt. Så jobbar man redan i branschen för att undvika ekonomisk risk. Jag har vän som köpte bostadsrätt i Stockholm och när jag kollade upplägget så var det just skalbolagslösningen bakom.
Det handlar ju inte om att byggbolaget lämpat över sina ökade kostnader på köparna. Det handlade om att räntan gick upp så att samma lån som man räknade med fån början blir dyrare. Vem annan skulle ta den risken tycker ni?
Hur fungerade det när räntan gick ner, vem tog då vinsten?D Daniel 109 skrev:
Byggbolaget och därmed dess ägare borde ta risken rent principiellt. De är bolagets ägare som investerar pengar i projektet för att göra vinst. Möjlighet till vinst med en risk, som vanligt inom finans.D Daniel 109 skrev:
Men att få detta att rulla juridiskt är lättare sagt än gjort. Vrider lagstiftaren åt kranarna så dör bostadsrättsformen för nyproduktion. Vinst-risk hamnar lätt i obalans så att kapitalet drar sig ur. Spå var det ju länge historiskt, vi har haft en bostadsrättslag sen 1900-talets början men det blev inga volymer av det förrän finansieringen liberaliserades och folk såg ett rejält vinstintresse i det.