Det är förstås lätt för mig att i efterhand tala om vad du borde ha svarat ("Nej, min man är mycket lydig"), men vad du behöver göra är att förbereda dig på att du kommer att få spydiga, plumpa och oförskämda svar. Det är inte lätt att tampas med en tölp när man är normalt uppfostrad och brukar bete sig enligt normala umgängesregler.L LisaMa skrev:
Försök att strunta i ovidkommande kommentarer som inte har med saken att göra (som "du är så styrd av din man") och fortsätt på ditt inslagna spår. Det är förstås lättare sagt än gjort, men jag tror att det är det enda sättet att få din granne att fatta att han inte kan tysta dig med förolämpningar.
Bra! Det är inte den som är mobbad som ska flytta. Det är mobbaren det är fel på och som måste åtgärdas.L LisaMa skrev:
Det skulle inte förvåna mig om TS fick ett föreläggande om att städa bort skräpet.Purre skrev:
"Kommunen gör sällan något åt enbart skräpiga tomter" står det i en underrubrik.
Ja, kanske, men jag får intrycket att han aldrig har blivit ifrågasatt. Några motgångar skulle förmodligen göra honom gott.L LantbrukarN skrev:
Om servitutet är inskrivet hos Lantmäteriet så ska det finnas under "Min Fastighet" på lantmateriet.seL LisaMa skrev:
Logga in med BankID.
You wish!BG.s skrev:
Vad hände sedan med er granne? Hur tog ni det vidare? Fick ni stop på det?
Vi har friköpt tomten, jag gissar utan att veta att han tyckte han gjorde något väldigt smart när han sålde av. Han styckade av men gav sig själv sedan servitut på mycket vilket gör att han tycker sig fortfarande äga marken men ville slippa allt underhåll etc. Vet inte om han kanske missuppfattat ordet ”härskande”.
Det finns både avlopp och dagvatten vilket vi inte säger ngt om. Men det är som du säger jätte konstigt att han ska parkera på våran tomt då han har en lika stor tomt själv samt dubbelgarage men parkering framför.
Vi har friköpt tomten, jag gissar utan att veta att han tyckte han gjorde något väldigt smart när han sålde av. Han styckade av men gav sig själv sedan servitut på mycket vilket gör att han tycker sig fortfarande äga marken men ville slippa allt underhåll etc. Vet inte om han kanske missuppfattat ordet ”härskande”.
Det finns både avlopp och dagvatten vilket vi inte säger ngt om. Men det är som du säger jätte konstigt att han ska parkera på våran tomt då han har en lika stor tomt själv samt dubbelgarage men parkering framför.
P xxxscrabblexxx skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 217 inlägg
Om det sker en prövning som ändå släpper igen många felaktiga servitut (och historiskt läckt som ett såll) vet jag ärligt talat inte om det är bättre eller sämre än ingen granskning alls.SarB skrev:
Om gemene man får bilden av att ett inskrivet servitut är bättre än ett oinskrivet för att det då är ”kontrollerat” så kan ju det faktiskt lura parterna att tro på något som inte är sant.
Nu verkar ju servitutet i det här fallet vara relativt gammalt och inte ens digitaliserat, så dagens inskrivning ska kanske inte dömas för gårdagens brister, men det vore förstås bra om det fanns en transparens i systemet som exempelvis sa att ”från 2006 utförs alltid en formgranskning innan avtalsservitut skrivs in, innan dess gjordes inte alltid en sådan kontroll; Lantmäteriet tar generellt inget ansvar för att inskrivna avtalsservitut är korrekta”.
Jag förstår att en sådan skrivning kanske skulle skapa ny osäkerhet till ingen eller liten nytta, och att den kanske redan finns någonstans på något sätt, men lite diskussion kan den ju ändå förtjäna såhär när vi ändå snubblar på frågan.
Jag skulle påstå att dagens prövning är så långtgående den kan vara utan att IM ska behöva utreda, rekvisit och formkrav prövas som sagt och det måste vara nog.
Hur det gjordes förr är jag faktiskt inte insatt i, men är det faktiskt så att de inte prövades alls så har du absolut rätt i det. Det ska jag undersöka och lägga fram förslag om i sådana fall!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 217 inlägg
Ok, jag tolkade diskussionen i inlägg 95–98 som att det var en etablerad kunskap att det var sämre med granskningen förr. Jag utgick bara från det som skrevs där, har själv ingen kännedom i sak.
Andemeningen med ett avtalsservitut är också att den tjänande fastigheten inte skall drabbas eller få besvär av tjänsten ni tillhandahåller. Gå med i Villaägarna om du inte redan är det. Då får du juridisk hjälp.
Håller nog inte riktigt med..kanske är det olika vid olika IM runt om i landet. Men jag har aldrig varit med om att IM återkopplar och vägrar skriva in ett servitut som de anser är inte uppfyller rekvisitet gällande ändamålet med upplåtelsen, trots uppenbart ogiltigt servitut. Visst kollar de säkert de mer basic grejerna, som fastigheter, ägare, underskrifter mm, men jag har aldrig varit med om att de kollar och prövar syftet och ändamålet med servitutet. Kanske finns stickprovskontroller vad vet jag. Och kanske har det blivit bättre som du säger, att de gör en mer djupgående prövning nu än för 2-3 år sen. Poängen är att det de facto finns en oändlig mängd inskrivna avtalsservitut som är ogiltiga, många gånger just pga av att man önskar upplåta mark med totalt ianspråkstaganfe. Det är inte ovanligt där jag bor att man ”säljer” markremsor med avtalsservitut som lantmäteriet inte kan reglera, inte helt sällan gäller det strandremsor. De går finfint att skriva in.
Jo dom gör en prövning men som jag förstått det så nekar dom endast självklara fall och tveksamma släpar man igenom. Dom ska inte gå in och göra någon grundlig utredning eller bedömning av avtalet. @SarB får rätta mig om jag har fel här.B Bällstabygget skrev:
Siktservitut och servitut som begränsar höjd på en byggnad är ett alldeles utmärkt exempel på sånt som IM inte alltid skriver in. Dom går då in och titta i gällande detaljplan mm. för att se om servitut strider mot planen och då avslår dom.
Gällande typ väg så tror jag det alltid godkänns oavsett härskandes behov, vilket man såklart kan ifrågasätta.
Medlem
· västra götaland
· 92 inlägg
Lite lagtext, se om ni kan hitta något som kan häva servitutet:L LisaMa skrev:
14 kap. Servitut
1 § Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut).
Servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet.
Bestämmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv.
2 § Servitut får upplåtas till förmån även för gruvegendom. I fråga om sådan upplåtelse äger bestämmelserna i detta kapitel om servitut till förmån för fastighet motsvarande tillämpning.
3 § Servitut är förenat med äganderätten till den härskande fastigheten och får ej överlåtas särskilt.
4 § Servitut får ej avse rätt till skogsfång eller bete.
5 § Servitut upplåtes skriftligen av den tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen skall anges den härskande och den tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen. Upplåtelse som icke uppfyller dessa föreskrifter har ej verkan som upplåtelse av servitut.
6 § Ägaren av den härskande fastigheten skall vid servitutets utövning förfara så, att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nödvändigt.
Har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg, byggnad eller annan anläggning, åligger det honom att hålla den i sådant skick att skada eller olägenhet icke vållas onödigtvis.
7 § Har den härskande fastighetens ägare överskridit sin rätt eller ägaren av någondera fastigheten åsidosatt sin skyldighet, åligger det honom att återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta skada.
8 § Är i fall som avses i 7 § vad den ene fastighetsägaren låtit komma sig till last av väsentlig betydelse för den andre och sker ej rättelse inom skälig tid efter anmaning, har denne rätt att häva servitutet och att erhålla ersättning för skada.
9 § Skall vederlag utgå för servitut och betalas ej vederlaget inom en månad efter förfallodagen, har den tjänande fastighetens ägare rätt att häva servitutet och att erhålla ersättning för skada, om försummelsen icke är av ringa betydelse.
10 § Fastighetsägare som vill häva servitutet enligt 8 eller 9 § skall underrätta den andre fastighetsägaren därom utan oskäligt dröjsmål. Sker det ej, är rätten att häva förlorad.
Servitut får ej hävas, sedan vederlag betalats eller annan rättelse skett.
11 § Den fasta egendom som servitutet avser får ej belastas utöver vad som följer av upplåtelsen till följd av ändring i fastighetsindelningen eller annan ändring i förhållandena.
12 § Sammanlägges den härskande fastigheten med den tjänande, upphör servitutet att gälla.
13 § Bortför den härskande fastighetens ägare byggnad eller annan anläggning som är avsedd för servitutet och som tillhör honom men finns på den tjänande fastigheten, åligger det honom att återställa marken i tjänligt skick. Upphör servitutet, är han skyldig att föra bort sådan anläggning inom ett år därefter. Sker det ej, tillfaller anläggningen den tjänande fastighetens ägare utan lösen.
14 § Om ändring och upphävande av servitut i fastighet genom fastighetsreglering finns bestämmelser i fastighetsbildningslagen (1970:988). De äger motsvarande tillämpning i fråga om ändring och upphävande av servitut i tomträtt.