Föreslår streck i debatten!
Tack för allt jobb du lägger ned på att gräva i detta.Claes Sörmland skrev:
Jag misstänkte att det här kunde vara komplicerat, och så verkar det ju också vara.
Jag har inte hunnit lusläsa, värdera och "processa" all information i tråden än - sånt tar lite tid för mig, och tråden rör sig ju snabbt framåt.
Så jag ber om ursäkt om jag frågar om sådant som redan diskuterats. Jag ber också om ursäkt om jag framstår som lite trög - jag behöver lite övertydlighet, för att förstå.
Men jag lyckas inte få något grepp om detta med "underlåtenhet att sköta växtlighet".
Vad innebär det, egentligen?
Jag tänker mig, att det har att göra med framkomlighet, säkerhet och synlighet. Att man t ex inte kan låta växtligheten bli så vildvuxen, att sopgubbarna inte på ett enkelt sätt kan tömma soptunnan, att brevlådan inte syns, att ett gigantiskt träd våxer snett över ett hustak och hotar att krossa taket vid en storm, att någon av grannarna inte kan ta sig in i sitt hus, att husets fönster inte kan öppnas för att trädgrenar är i vägen, etc.
Har jag förstått det hela rätt? Finns det andra aspekter att ta hänsyn till, än dom rent praktiska? T ex estetiska? Vem ska i sådana fall bestämma vad som är "snyggt"?
Finns det generella regler för hur högt ett träd får bli på en hustomt? Eller beror det på hur tomten ser ut, t ex om det finns hus i närheten av trädet?
Jag tänker också, att förutsatt att mamma och grannen samägde tallen, så borde väl båda ha haft ett slags gemensam vårdplikt.
Och således ett gemensamt ansvar, för att den ifrågavarande tallen fått växa sig stor.
Är det korrekt?
Hur stor roll spelar mammas respektive grannens inflyttningsår i det här sammanhanget?
Jag funderar på din formulering "låta träd växa sig stora på tomtgränsen mot sin grannes vilja".
Kanske missförstår jag, eller feltolkar, men i mina öron låter det som om grannen under lång tid tydligt har påpekat för mamma att tallen bör tas bort, medan mamma har vägrat att gå med på det.
Och i några inlägg här i tråden har det påpekats, att mamma har åsidosatt vårdplikten, genom att låta tallen växa sig (för) stor, och därför inte ska "kasta sten i glashus".
Och nånstans här blir det liksom "Error 404" för mig. Tallen har ju aldrig diskuterats - när mamma anlände till sitt fritidshus nyligen, så var den plötsligt bara borta.
Hur kan det vara enbart mammas fel, att tallen blivit "för stor" (hur hög är är en lagom stor tall?), om hon och grannen gemensamt äger den? Vad är det jag missar här?
En annan sak som jag funderar på är begreppet "olägenhet". D v s att grannen (eller mamma, antar jag) kan hävda att tallen är till besvär.
På vilket sätt ska man "hävda olägenhet", för att det s a s ska vara giltigt?.
Och har det någon betydelse VARFÖR man tycker att tallen är till besvär? Vem avgör, om tallen verkligen kan betraktas som en olägenhet? Finns det nåt slags skala för "tyngden" på det angivna olägenhetsskälet, där "tallar är fula" väger lättast, och "tallens rotsystem har växt ihop med min husgrund, vilket gör att delar av huset måste rivas, tallen tas bort och huset återuppbyggas" väger tyngst?
I det här specifika fallet har inget skäl presenterats. Det som har framkommit är att grannen ogillar träd i allmänhet, eftersom dom skapar mörker och skuggor, och hon har därför tagit ned ett stort antal träd på sin tomt (vilket hon ju är i sin fulla rätt att tycka, respektive göra).
Det finns mig veterligen ingen byggnad på grannens tomt i närheten av den plats där den nu nedtagna tallen stod. Nu vet jag inte ett skvatt om hur omfattande en talls rotsystem är, men det verkar föga troligt att det skulle handla om att tallen orsakade, eller kunde förväntas orsaka, skada på hus eller annat.
Och i alla händelser så har alltså inget sådant skäl, eller något skäl överhuvudtaget, anförts av grannen.
Har det någon betydelse?
Lösvirkesbyggare
· Gotland
· 278 inlägg
Ca 50 år (65%) på mammas tomt och 25 år (35%) på grannens...Maskintok skrev:
Nej, det har ingen betydelseT Talisman skrev:
Hej, har inte läst alla svar i denna tråd, men skulle starkt rekommendera att knacka på hos grannen och företräda mamman och berätta läget men hur viktig detta träd är för henne. Vidare sedan föreslå att grannen bekostar en önskad solitär eller dylikt som kompensation.
Jag kan tycka att det är dålig stil av grannen, och det är så klantigt och onödigt när det är så lätt att bara knacka på/ringa och kolla innan...
Men att göra en grej av detta ärende med ett träd som i detta läge iallafall delvis ligger på grannens tomt tror jag inte kommer leda till något positivt för er på något sätt..//
Jag kan tycka att det är dålig stil av grannen, och det är så klantigt och onödigt när det är så lätt att bara knacka på/ringa och kolla innan...
Men att göra en grej av detta ärende med ett träd som i detta läge iallafall delvis ligger på grannens tomt tror jag inte kommer leda till något positivt för er på något sätt..//
Så här säger lagen:
Om skadestånd och egenmäktigt förfarande
domstolenegenmäktigt förfarandehusbåtskadeståndträdfällning
Ikväll sänds fjärde avsnittet i SVT:s serie ”Domstolen”. Programmet handlar om hur man beräknar skadestånd för nedfällda träd på annans fastighet och hur domstolarna fördelar parternas rättegångskostnader i skadeståndsmål. Vidare följs förra säsongens program upp om den person som åtalades för egenmäktigt förfarande för att ha haft sin husbåt förtöjd på samma ställe under en längre tid. Här nedan redogör jag kortfattat för hur man brukar resonera i de frågor som kommer upp i programmet.
Hur kan man få skadestånd för olovlig trädfällning?
Enligt skadeståndslagen ska den som uppsåtligen (med avsikt) eller av oaktsamhet vållar en skada på en sak (sakskada) ersätta skadan. Detta gäller även när någon tar bort eller skadar träd och buskar och annan växtlighet. Har man avsiktligen fällt träd på annans mark kan det också vara ett brott och det bedöms då som skadegörelse. Markägaren kan i det brottmålet begära skadestånd. Hen kan också ansöka om stämning mot den som fällt träden och begära skadestånd. Det blir då ett tvistemål på tingsrätten.
Hur beräknar man skadeståndet?
Det skadestånd man kan få är ersättning för sakens värde, reparationskostnad och värdeminskning. Domstolarna utgår ofta från vad det skulle kosta att ersätta det skadade föremålet med ett nytt med avdrag för ålder och användning av det. När det gäller växtlighet beräknas ersättningen ofta med utgångspunkt från vad det kostar att skaffa en ny växt inklusive kostnader för att ta bort de delar som finns kvar samt plantering och återställning av markområdet. Om det finns brister i utredningen om hur man ska beräkna vad det kostar att skaffa en växt av det slag som det är fråga om kan domstolen göra en bedömning av vilket belopp som kan vara rimligt.
Vem ska betala för rättegångskostnaderna?
Huvudregeln i tvister där parterna kan komma överens är att den som förlorar målet ska ersätta den andra parten för rättegångskostnaderna. Den största delen av dessa kostnader är oftast advokatens arvode. Ibland kan det dock vara svårt att säga att en part vunnit hela målet utan enbart till viss del. Domstolen kan då besluta att ingen part får ersättning av den andre för sina rättegångskostnader eller att ena parten får ersättning endast för en del av kostnaderna av den andra parten. I ett mål om skadestånd kan det t.ex. vara så att större delen av rättegången har rört beräkningen av ersättningen och inte frågan om skadestånd skulle betalas eller inte. Om den som har lidit skadan då har begärt en mycket stor summa i ersättning men domstolen kommer fram till en betydligt lägre ersättning kan den som fått ersättning trots det få betala motpartens rättegångskostnader.
Får man fälla träd på sin egen tomt?
Man skulle ju kunna tro att man har rätt att ta ned träd på sin egen tomt men det stämmer inte riktigt. Det kan finnas bestämmelser i detaljplanen som omfattar fastigheten och som innebär att man inte utan vidare kan fälla träd på tomten. Det kan också finnas bestämmelser om detta i områdesplaner där det saknas detaljplan. För att fälla träd får man därför ansöka om marklov. Om man utan lov fäller träd kan man drabbas av en sanktionsavgift som döms ut av byggnadsnämnden eller annan nämnd i kommunen som sköter dessa frågor. Sanktionsbestämmelserna framgår av Plan och bygglagen (PBL) och avgifterna kan bli ganska höga. De beräknas per träd med olika procentsatser av prisbasbeloppet som f.n. är 44 800 kr. Sanktionsavgiften kan sättas ner om tomtägaren t.ex. inte har fällt träden avsiktligt och inte kände till vad som gällde för fastigheten.
Om skadestånd och egenmäktigt förfarande
domstolenegenmäktigt förfarandehusbåtskadeståndträdfällning
Ikväll sänds fjärde avsnittet i SVT:s serie ”Domstolen”. Programmet handlar om hur man beräknar skadestånd för nedfällda träd på annans fastighet och hur domstolarna fördelar parternas rättegångskostnader i skadeståndsmål. Vidare följs förra säsongens program upp om den person som åtalades för egenmäktigt förfarande för att ha haft sin husbåt förtöjd på samma ställe under en längre tid. Här nedan redogör jag kortfattat för hur man brukar resonera i de frågor som kommer upp i programmet.
Hur kan man få skadestånd för olovlig trädfällning?
Enligt skadeståndslagen ska den som uppsåtligen (med avsikt) eller av oaktsamhet vållar en skada på en sak (sakskada) ersätta skadan. Detta gäller även när någon tar bort eller skadar träd och buskar och annan växtlighet. Har man avsiktligen fällt träd på annans mark kan det också vara ett brott och det bedöms då som skadegörelse. Markägaren kan i det brottmålet begära skadestånd. Hen kan också ansöka om stämning mot den som fällt träden och begära skadestånd. Det blir då ett tvistemål på tingsrätten.
Hur beräknar man skadeståndet?
Det skadestånd man kan få är ersättning för sakens värde, reparationskostnad och värdeminskning. Domstolarna utgår ofta från vad det skulle kosta att ersätta det skadade föremålet med ett nytt med avdrag för ålder och användning av det. När det gäller växtlighet beräknas ersättningen ofta med utgångspunkt från vad det kostar att skaffa en ny växt inklusive kostnader för att ta bort de delar som finns kvar samt plantering och återställning av markområdet. Om det finns brister i utredningen om hur man ska beräkna vad det kostar att skaffa en växt av det slag som det är fråga om kan domstolen göra en bedömning av vilket belopp som kan vara rimligt.
Vem ska betala för rättegångskostnaderna?
Huvudregeln i tvister där parterna kan komma överens är att den som förlorar målet ska ersätta den andra parten för rättegångskostnaderna. Den största delen av dessa kostnader är oftast advokatens arvode. Ibland kan det dock vara svårt att säga att en part vunnit hela målet utan enbart till viss del. Domstolen kan då besluta att ingen part får ersättning av den andre för sina rättegångskostnader eller att ena parten får ersättning endast för en del av kostnaderna av den andra parten. I ett mål om skadestånd kan det t.ex. vara så att större delen av rättegången har rört beräkningen av ersättningen och inte frågan om skadestånd skulle betalas eller inte. Om den som har lidit skadan då har begärt en mycket stor summa i ersättning men domstolen kommer fram till en betydligt lägre ersättning kan den som fått ersättning trots det få betala motpartens rättegångskostnader.
Får man fälla träd på sin egen tomt?
Man skulle ju kunna tro att man har rätt att ta ned träd på sin egen tomt men det stämmer inte riktigt. Det kan finnas bestämmelser i detaljplanen som omfattar fastigheten och som innebär att man inte utan vidare kan fälla träd på tomten. Det kan också finnas bestämmelser om detta i områdesplaner där det saknas detaljplan. För att fälla träd får man därför ansöka om marklov. Om man utan lov fäller träd kan man drabbas av en sanktionsavgift som döms ut av byggnadsnämnden eller annan nämnd i kommunen som sköter dessa frågor. Sanktionsbestämmelserna framgår av Plan och bygglagen (PBL) och avgifterna kan bli ganska höga. De beräknas per träd med olika procentsatser av prisbasbeloppet som f.n. är 44 800 kr. Sanktionsavgiften kan sättas ner om tomtägaren t.ex. inte har fällt träden avsiktligt och inte kände till vad som gällde för fastigheten.Nu ska jag erkänna att jag inte läst allt i denna långa tråd, bara skummat lite. Men jag blev förvånad över tonen i flera svar. Ett uppvuxet träd ger mycket karaktär åt en tomt, och jag förstår hur din mamma känner sig. Juridiskt har man ju inte rätt att ta ned träd på andras tomt, och även om det här var delvis in på grannens tomt så tror jag inte man har rätt att göra det.
Detta är inte samma situation, er är ju värre med tanke på hur otrevligt och ohyfsat din mammas granne betett sig, men vi fick en gång av misstag ett par stora gamla träd nedsågade. För oss var de oersättliga, det tar en livstid även om man planterar nytt. Vår trädgård som tidigare hade "parkkänsla" var helt skövlad. Det vi fick av företaget som plåster på såren var att vi fick välja ut ett 7-8 år gammalt odlat träd (ca 5 meter högt) som de kom och planterade. Jag hade föreslagit till mammas granne att hon bekostar ett träd, eller en annan större växt, som din mamma kan få planterat i det hörnet (lite in från tomtgränsen). Jag gissar att ett lite större träd kostar i runda slängar 10-15 000 kr. Då tycker jag ändå att grannen kommer lindrigt undan.
Detta är inte samma situation, er är ju värre med tanke på hur otrevligt och ohyfsat din mammas granne betett sig, men vi fick en gång av misstag ett par stora gamla träd nedsågade. För oss var de oersättliga, det tar en livstid även om man planterar nytt. Vår trädgård som tidigare hade "parkkänsla" var helt skövlad. Det vi fick av företaget som plåster på såren var att vi fick välja ut ett 7-8 år gammalt odlat träd (ca 5 meter högt) som de kom och planterade. Jag hade föreslagit till mammas granne att hon bekostar ett träd, eller en annan större växt, som din mamma kan få planterat i det hörnet (lite in från tomtgränsen). Jag gissar att ett lite större träd kostar i runda slängar 10-15 000 kr. Då tycker jag ändå att grannen kommer lindrigt undan.
Tror ändå fokus måste vara konsekvenstänkande här.. Alltså vad kommer hända i nästa steg. Jag antar att vi vill komma framåt och inte fastna i en vendetta, där den som har starkast tredje part vinner.... Prio måste ju ligga på lösningsorientering och att mamman kan vistas på landsstället..
Gå in och kräva stubbfräsning + ett nytt träd för 15 000:- planterat och klart som straff för borttagning av ett träd på tomtgränsen?
Det är magstarkt iallafall i mina ögon..
Gå in och kräva stubbfräsning + ett nytt träd för 15 000:- planterat och klart som straff för borttagning av ett träd på tomtgränsen?
Det är magstarkt iallafall i mina ögon..
Det är ju inte ett straff, det är en liten kompensation, försök till reglering av skadan.P pette skrev:
Om grannen tycker det är dyrt får hon väl avstå från att skövla på annans mark.
Jordabalken är strikt - du bestämmer på din mark, jag får inte gå in och peta. Det är inte bråk att be om ansvar för övergrepp.
TS har beskrivit grannen som en person som professionellt är bra på att hantera besvärliga personer och skapa positiva känslor. Det är en utmärkt person att se till att ha som vän. En vän man kan säga vad man tycker till och att diskutera sådant här med.
Att betala pengar till jurister och eller advokater för deras råd avråder jag från. För det kostar mycket pengar. De kommer dessutom antagligen bara föreslå att de själva skall göra mer jobb mot mer betalning. Så glöm det juridiska helt. Vad lagen säger hjälper inte din mamma ett dyft. Att kriga i domstol mot sin granne skapar endast förlorare. Att betala pengar till jurister för att förlora är vansinne!
Lägg i stället pengarna på att du och din mamma bjuder grannen på en ordentlig middag eller liknande. Med målet att fortsätta vara vänner trots denna besvikelse med tallen. Och tala om saken själva. Utred gärna vem som hade rätt och fel, om ni vill. Men tallen är borta oavsett. Och historien är opåverkbar historia. Förändringar sker nu i nutiden! Båda inblandade är tillräckligt gamla att idag förstå och fatta kloka beslut inför framtiden, och det är ju det som är viktigt. När de nu faktiskt varit grannar i ca 30år skall de säkert komma överens. Vill de ha goda grannar löser de saken.
Kanske konstigt att spendera pengar på den som ses som förövare. Men det är egentligen logiskt. Det är billigare och der ger bättre resultat. Den som slutar bråka först är den moraliska vinnaren som får respekt. Därför skall man inte slå tillbaka/hämnas. Lägg istället pengarna på att stärka vänskapen. Din mamma vinner på att vilja förstå och förlåta samt därmed få och behålla vänner. När man är 80år är goda grannar man kan lita på värt mer än tusen tallar.
Det är inte alltid viktigast att ha rätt eller vinna i laglig mening.Istället vinner man när båda parter vinner. Vill man ha en god granne eller vän måste man själv vara en god granne och vän.
Livet är inte en fråga om "fyrkantig" juridik utan om vanligt folkvett och att fortsätta vara goda grannar.
Att betala pengar till jurister och eller advokater för deras råd avråder jag från. För det kostar mycket pengar. De kommer dessutom antagligen bara föreslå att de själva skall göra mer jobb mot mer betalning. Så glöm det juridiska helt. Vad lagen säger hjälper inte din mamma ett dyft. Att kriga i domstol mot sin granne skapar endast förlorare. Att betala pengar till jurister för att förlora är vansinne!
Lägg i stället pengarna på att du och din mamma bjuder grannen på en ordentlig middag eller liknande. Med målet att fortsätta vara vänner trots denna besvikelse med tallen. Och tala om saken själva. Utred gärna vem som hade rätt och fel, om ni vill. Men tallen är borta oavsett. Och historien är opåverkbar historia. Förändringar sker nu i nutiden! Båda inblandade är tillräckligt gamla att idag förstå och fatta kloka beslut inför framtiden, och det är ju det som är viktigt. När de nu faktiskt varit grannar i ca 30år skall de säkert komma överens. Vill de ha goda grannar löser de saken.
Kanske konstigt att spendera pengar på den som ses som förövare. Men det är egentligen logiskt. Det är billigare och der ger bättre resultat. Den som slutar bråka först är den moraliska vinnaren som får respekt. Därför skall man inte slå tillbaka/hämnas. Lägg istället pengarna på att stärka vänskapen. Din mamma vinner på att vilja förstå och förlåta samt därmed få och behålla vänner. När man är 80år är goda grannar man kan lita på värt mer än tusen tallar.
Det är inte alltid viktigast att ha rätt eller vinna i laglig mening.Istället vinner man när båda parter vinner. Vill man ha en god granne eller vän måste man själv vara en god granne och vän.
Livet är inte en fråga om "fyrkantig" juridik utan om vanligt folkvett och att fortsätta vara goda grannar.