Göra tomtmark av standskyddad skogsmark.
Min far har en fastighet utanför detaljplanerat område vid ett mindre vattendrag(bäck). Han tänkte nu utöka tomten med 3000m2. Han har fått köpa den tilltänkta tomten som idag är skogsmark av nuvarande ägare. Marken är en del av en större skogsfastighet och delen som inte min far har köpt har sålts till en annan.
Nu till problemet. Lantmäteriet hävdar att han måste söka dispens för strandskydd hos kommunen, för att markområdet ligger vid vattendraget. Det finns inga planer på att bebygga den utökade tomten utan endast använda den för äppelodling.
Kommunen säger att dispens inte behövs just för att inget ska byggas och dom har inget emot att tomten utökas. Lantmäteriet försöker nu på alla sätt få köpet hävt genom att kontakta både säljaren och den andra köparen
Vad kan ligga bakom Lantmäteriets ovilja att komma med ett beslut om detta ?
Har dom rätt att stoppa köpet?
Nu till problemet. Lantmäteriet hävdar att han måste söka dispens för strandskydd hos kommunen, för att markområdet ligger vid vattendraget. Det finns inga planer på att bebygga den utökade tomten utan endast använda den för äppelodling.
Kommunen säger att dispens inte behövs just för att inget ska byggas och dom har inget emot att tomten utökas. Lantmäteriet försöker nu på alla sätt få köpet hävt genom att kontakta både säljaren och den andra köparen
Vad kan ligga bakom Lantmäteriets ovilja att komma med ett beslut om detta ?
Har dom rätt att stoppa köpet?
Även om marken ska omvandlas till tomt behövs dispans. Det hindrar ju också allmänhetens tillträde.
Varför hindrar det allmänhetens tillträde om det ändå inte är bebyggt? OchD Daniel 109 skrev:
Låter ju lite märkligt om lantmäteriet motverkar en affär mellan säljare och köpare, är marken så viktig för "allmänheten" eller Lantmäteriets personal så borde den ju lösas in av kommunen eller staten med adekvat ersättning.
Privatpersoner ska inte behöva avstå från att kunna använda sin mark efter sina preferenser för att andra samhällsaktörer vill tvinga till sig mark gratis på enskilda markägares bekostnad. Det är konfiskering av privat egendom och brukar förknippas med diktaturstater.
Därför att man inte får gå på andras tomter.
Att äga skogsmark ger vissa rättigheter, en bostadsfastighet andra. Det är inte konfiskering av egendom. Jag är mycket nöjd över att det finns regler om vad man får göra.
Att äga skogsmark ger vissa rättigheter, en bostadsfastighet andra. Det är inte konfiskering av egendom. Jag är mycket nöjd över att det finns regler om vad man får göra.
Gammal tråd men eftersom den aldrig fick ett vettigt svar: Det måste vara en handläggare på Lantmäteriet som har missförstått strandskyddet. Enbart vissa åtgärder är förbjudna inom strandskyddat område och ny fastighetsindelning är inte en av dem. I och med att det inte är förbjudet så kan heller inte strandskyddsdispens beviljas. Marken blir ju heller inte tomtmark bara för att fastighetsgränserna ändras, så här råder ett missförstånd i trådstart.
Sen finns en helt annan lagstiftning, och det är fastighetsbildningslagen. Och det är den som Lantmäteriet ska förhålla sig till när de prövar TS ansökan. Och här ska fastigheterna som bildas efter ändringen vara lämpliga för sitt ändamål. Jag kan tänka mig att det är här som problemet ligger. Om det inte bara är en enskild handläggare som har tänkt fel.
Sen finns en helt annan lagstiftning, och det är fastighetsbildningslagen. Och det är den som Lantmäteriet ska förhålla sig till när de prövar TS ansökan. Och här ska fastigheterna som bildas efter ändringen vara lämpliga för sitt ändamål. Jag kan tänka mig att det är här som problemet ligger. Om det inte bara är en enskild handläggare som har tänkt fel.
Det är i princip inte tillåtet enligt FBL att reglera in strandskyddad, allemansrättsligt tillgänglig mark i en bostadsfastighet.Claes Sörmland skrev:
Det framgår inte så explicit som jag beskrev det, men det är en följd av 3 kap. 1 § andra stycket och 3 kap. 2 § andra stycket FBL i kombination med vad som framgår om strandskyddet i 7 kap. 13 § MB. Enligt praxis så faller det på 1 § då det inte bli en varaktigt lämpad fastighet för bostadsändamål om delar av den inte kan användas för just bostadsändamål eftersom den är strandskyddad och med hänsyn till 2 § är det inte lämpligt eftersom man kan förvänta sig att den strandskyddade marken på sikt kommer att privatiseras om den ingår i en bostadsfastighet och på så vis motverka syftet med strandskyddet.M Maijckel skrev:
Vi kan ju ta lagregleringen i fastighetsbildningslagen också (min markering):
Lantmäteriet anger i sin Handbok FBL att strandskyddad mark bör omfattas av regleringen. Man anger vidare:
"LM:s bedömning enligt 3 kap. 2 § andra stycket första meningen av om fastighetsbildningen motverkar syftet med bestämmelsen eller inte ska ske utifrån grunderna för den aktuella lagregeln i speciallagstiftningen, t.ex. strandskyddet i MB.
LM ska kunna redovisa hur fastighetsbildningen motverkar den markanvändningsreglerande bestämmelsen när man funnit att så är fallet. I de fall LM finner att fastighetsbildning kan ske utan att syftet motverkas behöver motivering för ett sådant ställningstagande redogöras för i protokollet. Förutsättningen för bedömningen i frågan är att man har klart för sig vilket ändamål de fastigheter som berörs eller ska bildas, ska ha efter de yrkade åtgärderna."
Att t ex stycka av en fastighet där ändamålet är ett bygga ett bostadshus blir ju minst sagt knepigt om marken är strandskyddad. Avstyckningens syfte skulle ju då strida mot strandskyddets syfte.
Trådens fall påminner ju rätt spot on om NJA 2022 s. 133.
https://lagen.nu/dom/nja/2022s133
I den nekades avstyckning av en kombinationsfastighet där ändamålen var bostad samt jordsbruksmark för mindre djurhållning. HD menade med stöd i äldre praxis att strandskyddets syfte långsiktigt motverkades p g a en risk för ändrad användning av marken. (Men fastighetsbildningen i sig påverkar inte direkt strandskyddet):
"den risk för en förändring av markens karaktär som finns på grund av att marken får ingå i en bostadsfastighet kan innebära att syftena med strandskyddsbestämmelserna motverkas (se ”Avstyckning av Kasen” NJA 1971 s. 421)."
Detta menar HD gäller även kombifastigheter fast i något mindre grad:
"Motsvarande restriktivitet bör gälla när en kombinationsfastighet ska bildas i ett strandskyddsområde. Risken att all den mark som ingår i en kombinationsfastighet på landsbygden får privat karaktär kan dock i vissa fall vara mindre än när fastighetsbildningen sker endast för bostadsändamål. Vid en bedömning av den risken måste fastighetens utformning och omfattning samt den verksamhet som ska bedrivas på fastigheten beaktas. Om själva tomtplatsen skulle kunna bli föremål för fastighetsbildning utan att strandskyddets syften motverkas, bör ytterligare mark kunna ingå i en kombinationsfastighet, om marken utanför tomtplatsen inte ska bebyggas eller bli föremål för några andra åtgärder som är förbjudna inom strandskyddsområde eller strandskyddets syften motverkas av något annat skäl."
Men det ser inte ljust ut för TS, HD klämmer till med sammanfattande och restriktivt:
"Det är inte uteslutet att en kombinationsfastighet någon gång skulle kunna bildas även i en annan situation än de nu nämnda, utan att bestämmelserna om strandskydd hindrar detta. Det måste då vara fråga om alldeles speciella omständigheter där strand-skyddet ställs mot ett mycket angeläget intresse som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom bildandet av den aktuella fastigheten."
D v s rättsapparaten har en mycket strikt tolkning av strandskyddets inverkan på fastighetsbildningslagen. Även trots det faktum att fastighetsgränser inte i sak påverkar strandskyddet så tänker sig rättsapparaten att fastighetsbildning i alla fall inte ska få ske i de fall då nya fastighetsgränserna gör att mark kommer ingå i en fastighet med bostadsändamål. För över tid kanske strandskyddet på något oklar sätt förlorar på det menar HD.
Lantmäteriet anger i sin Handbok FBL att strandskyddad mark bör omfattas av regleringen. Man anger vidare:
"LM:s bedömning enligt 3 kap. 2 § andra stycket första meningen av om fastighetsbildningen motverkar syftet med bestämmelsen eller inte ska ske utifrån grunderna för den aktuella lagregeln i speciallagstiftningen, t.ex. strandskyddet i MB.
LM ska kunna redovisa hur fastighetsbildningen motverkar den markanvändningsreglerande bestämmelsen när man funnit att så är fallet. I de fall LM finner att fastighetsbildning kan ske utan att syftet motverkas behöver motivering för ett sådant ställningstagande redogöras för i protokollet. Förutsättningen för bedömningen i frågan är att man har klart för sig vilket ändamål de fastigheter som berörs eller ska bildas, ska ha efter de yrkade åtgärderna."
Att t ex stycka av en fastighet där ändamålet är ett bygga ett bostadshus blir ju minst sagt knepigt om marken är strandskyddad. Avstyckningens syfte skulle ju då strida mot strandskyddets syfte.
Trådens fall påminner ju rätt spot on om NJA 2022 s. 133.
https://lagen.nu/dom/nja/2022s133
I den nekades avstyckning av en kombinationsfastighet där ändamålen var bostad samt jordsbruksmark för mindre djurhållning. HD menade med stöd i äldre praxis att strandskyddets syfte långsiktigt motverkades p g a en risk för ändrad användning av marken. (Men fastighetsbildningen i sig påverkar inte direkt strandskyddet):
"den risk för en förändring av markens karaktär som finns på grund av att marken får ingå i en bostadsfastighet kan innebära att syftena med strandskyddsbestämmelserna motverkas (se ”Avstyckning av Kasen” NJA 1971 s. 421)."
Detta menar HD gäller även kombifastigheter fast i något mindre grad:
"Motsvarande restriktivitet bör gälla när en kombinationsfastighet ska bildas i ett strandskyddsområde. Risken att all den mark som ingår i en kombinationsfastighet på landsbygden får privat karaktär kan dock i vissa fall vara mindre än när fastighetsbildningen sker endast för bostadsändamål. Vid en bedömning av den risken måste fastighetens utformning och omfattning samt den verksamhet som ska bedrivas på fastigheten beaktas. Om själva tomtplatsen skulle kunna bli föremål för fastighetsbildning utan att strandskyddets syften motverkas, bör ytterligare mark kunna ingå i en kombinationsfastighet, om marken utanför tomtplatsen inte ska bebyggas eller bli föremål för några andra åtgärder som är förbjudna inom strandskyddsområde eller strandskyddets syften motverkas av något annat skäl."
Men det ser inte ljust ut för TS, HD klämmer till med sammanfattande och restriktivt:
"Det är inte uteslutet att en kombinationsfastighet någon gång skulle kunna bildas även i en annan situation än de nu nämnda, utan att bestämmelserna om strandskydd hindrar detta. Det måste då vara fråga om alldeles speciella omständigheter där strand-skyddet ställs mot ett mycket angeläget intresse som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom bildandet av den aktuella fastigheten."
D v s rättsapparaten har en mycket strikt tolkning av strandskyddets inverkan på fastighetsbildningslagen. Även trots det faktum att fastighetsgränser inte i sak påverkar strandskyddet så tänker sig rättsapparaten att fastighetsbildning i alla fall inte ska få ske i de fall då nya fastighetsgränserna gör att mark kommer ingå i en fastighet med bostadsändamål. För över tid kanske strandskyddet på något oklar sätt förlorar på det menar HD.
Ur en pragmatisk synvinkel tycker jag det känns väldigt rimligt att anta att risken är stor att marken kommer att privatiseras om den ingår i en bostadsfastighet, även om jag kan hålla med om att det blir lite märkligt när det förutsätter att så kommer att ske på olaglig väg. Det blir dock mer begripligt i många fall om man också rittar på att fastigheten ska bli lämpad för sitt ändamål. Vad ska den strandskyddade marken användas till för bostadsändamål om den inte ska privatiseras eller på annat sätt användas på ett sätt som strider mot strandskyddet? Det blir ju då ”död” mark som i många fall inte kan nyttjas alls, om man ska följa strandskyddet.
I TS fall var det äppelodling som marken på kombifastigheten planerades att användas till, alltså småskalig odling. Knappast förenligt med domens krav på alldeles speciella omständigheter där ett mycket angeläget intresse som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom bildandet av den aktuella fastigheten uppfylls. Det blir ingen äppelodling för TS, lagstiftaren har slängt TS möjligheter till sådant under bussen till förmån för ett övergripande strandskydd.Contrefort skrev:
Det är uppenbart att HD har dömt med utgångspunkten att ett övergripande strandskydd är ett överordnat intresse i nästan alla fall. Och jag gissar att HD har tolkat politiken helt rätt i objektiv mening, att strandskyddet verkligen har varit ett överordnat intresse för regeringen som lagstiftare under mycket lång tid.
Men nu har ju vinden delvis vänt och strandskyddet ses återkommande som ett problem för samhällets utveckling av nuvarande regering och i folkopinionen. Om denna politiska strömning ligger fast en längre tid och lagstiftningen kring strandskyddet inskränks i steg så kan detta ändras. Vi får se vad som händer men tid kommer det att ta oavsett.
Jag har inga invändingar förutom att jag tror du har fel avseende folkopinionen. Av de undersökningar som gjorts (vad jag har sett) är resultatet att en klar majoritet av befolkningen är emot ett försvagat strandskydd.
Det drivs ju sådana kampanjer just nu av den gröna rörelsen, jag får t ex annonser som propagerar för strandskyddet och mot regeringen i annonsform på sociala medier nästan varje dag (betalda av Naturskyddsföreningen står det).
Hur folkopinionen ligger är svårt att veta. Om du ställer frågan brett: "Är du för naturen?" så får du naturligtvis svaret "Ja". Vem är inte det liksom? Men om du ställer frågan kring något av den många problemen för enskilda med strandskyddets stela regleringar så får du troligen svaret att man är emot. D v s detta är ingen lätt fråga att mäta i opinionsundersökningar eftersom den är så tekniskt komplicerad. (Dessutom svarar t ex män, unga, invandrare och högerväljare inte längre i opinionsundersökningar lika ofta så sådana har i princip spelat ut sin roll - det är bara gissningslekar hur indata ska modifieras för att alls få ett resultat som visar något.).
Men klart är att regeringen fick folklig majoritet i senaste val just för att man var en motkraft mot den breda gröna rörelsen och deras politik. Strandskyddet var en av de politiska frågorna i valrörelsen. Om de kan upprepa det vågar jag inte gissa på men med alla begränsningar som pollning har så ses ingen grön trend på uppgång i alla fall. Men de gröna har ju samhällsinstitutionerna och media på sin sida och det är ju en stabil maktbas.
Redigerat:
Med den skillnaden att rättsfallet handlar om en sjö, och TS fall verkar handla om ett mindre vattendrag. Om vattendraget är smalare än 2 meter kanske TS far kan skrida till verket med planerna efter den 1 juli 2025 om riksdagen röstar igenom förslaget om uppluckring av strandskyddsbestämmelserna.
Mycket bra poäng!M Maijckel skrev: