Finns ju även fläktradiatorer som ger mer effekt sett till ytan..

Men oavsett ved/vp så överdimesionera radiatorerna så mycket du kan, Gärna mer än 60-70W/m2 vid DT30..
Då du har möjlighet till jordvärme borde du köra på det o välja en pump som klarar 100%, Överdimensionerar du radiatorerna så bör du kunna få 4 i årscop utan problem..
Max behovet borde ligga på 15-18 kW kallaste dagen o då går det runt 5-6 kW för att värma dessa m2 vid 0°
 
sättraby

jag har lika stor boyta som du , 280kvm + 116 kvm garage/förråd.
Husets tidigare ägare lät installera en Baxi solo innova 30 samt fyra ackar på 750L=3kubik.
Jag har i och för sig en dåligt isolerad vind och gamla fönster som stjäl värme. Men om utrymme fanns så skulle jag inte tveka om att köpa fler ack.tankar! Sen när det kommer till vedpannan så skulle jag gärna ha en panna med större vedmagasinsvolym så att man inte behöver fylla på ved så ofta. Solo innova 30 har 135 Liters vedmagasin. En kollega till mig har ca 300 L , vilket inte vore så dumt. dock med ilägg ovanifrån.
Att komplettera mitt vedeldande med solfångare så att man slipper elda under årets milda dagar funderar jag också på. Har du dessutom maskiner och skog så är vedpanna det mest ekonomiska alternativet. men samtidigt det mest tidskrävande.
Hoppas detta inlägg kan ge nått i ditt val av värmesystem!
 
Även om du inte installerar solfångare nu, så se till att ditt system är färdigt för att göra det.

Stora acc-tankar är bra även om man bara kör värmepump, på vår bergvärme är tanken lite snål, så när man duschar går elpatronen in ganska tidigt. Bergvärmen kan få upp vattnet i ca 50 grader, högre än så lönar det sig inte, COP-talet sjunker ju högre man värmer. Om jag då duschar sjunker det ganska fort till 40 grader och patronen går in.

Som sagt, det finns fläkt-element. En bekant har kopplat in innerdelen från en luft-luft pump på sitt vattenvärmesystem. Den ger bra med värme även på 30 gradigt vatten.
 
Vattenburet är en självklarhet men eftersom du inte vill ha stora radiatorer och knappast gömma plankgolvet under golvvärmeslingor så måste du ha hyfsad temperatur på framledningen. (Enstaka fläktradiatorer i all ära - men inte i hela huset.) Eftersom du har tillgång till ved tycker jag att det är självklart att du skall ha en bekväm vedpanna med rejäla ackumulatortankar. Detta kompletterar du sedan med solfångare så kan du ta sommarsemester från vedeldandet. Ju längre semester du vill ha desto större solfångare sätter du upp. Gör sedan som audiTT säger och se till att du kan koppla på en pelletsbrännare så kan du åka på vintersemester också ;-)
Om du väljer pellets fullt ut istället för ved så se till att du har bulkhantering. Så har jag det och det är riktigt bekvämt. Jag sotar bara tuberna någon gång i månaden och beställer pellets ett par gånger om året :-)

Jag är skeptisk till värmepumpar eftersom de dimensioneras för att en elpatron skall gå in och fylla ut till topplasterna. Elen kommer att bli mycket dyrare dessa kalla vinterdagar allt eftersom elmätningen sker med tätare intervall. Dessutom måste du ha feta huvudsäkringar hela året och det kommer också att kosta eftersom det är topplasterna i elnäten man vill bli av med i första hand. I ditt fall kanske du kan hantera kölddagarna genom att elda i kakelugnarna. I annat fall måste du köpa en vedpanna. Och i så fall kan du lika gärna dimensionera den att klara jobbet själv så slipper du lägga pengar på en värmepump!
 
Vil bare fortelle at jeg har valgt vedsystem. Min forutsetning var litt annerledes i og med at jeg har vedeldning allerede med radiatorer i hele huset.
Huset er på vel 200 kvadrat boareal, og 140 kvadratmeter kjeller med verksted som skal ha grunnvarme.
Jeg har kjøpt en Effecta Lambda 60 vedpanna med pelletslucka og spaksotning for lett vedlikehold (holder å sota hver 3. måned). 195 liter vedinlegg, 50 cm ved (som passer bra å lage i vedmaskina). Har kjøpt 3 acc. tanker på 1800+1800+1500 liter (måtte dele dem slik for utrymmet). Den ene accken blir med dobbel slinga for tappevann, eventuelt at man kan koble på solvarme i den nederste etter hvert.
Komplett kostet anlegget ca. 150 000 sek. uten montering som jeg planlegger å gjøre selv med litt hjelp av noen kompiser som er fagfolk.
Håpet er å fyre en gang annethvert døgn når det er ned til -10-15 grader, og en gang i døgnet når det blir kaldere.
Ettersom jeg ikke har fått systemet ennå, langt mindre fått det installert,vet jeg ikke hvor bra det vil bli. Men håper at det vil funke etter forutsetningene.
 
Hej

Det finns ett talesätt:

"Om jag kan spara en krona är jag beredd att betala vad som helst"

Jag bodde många år i Norge och där var el-värme den klart dominerande värmekällan. Det är det fortfarande. Saken äe den att man måste se på totalkostnaderna för uppvärmningen på samma sätt som man ser på kostnaderna för ett företag, dvs dela upp dessa i fasta och rörliga kostnader. Om man har gratis ved men ändå måste köpa en vedpanna, så blir ju de rörliga kostnaderna små, men de fasta kostnaderna (=investeringskostnaderna) stora. Du måste inte bara installera vedpannan. Du måste sätta dit radiatorer, göra håltagning och rördragningar osv. I värsta fall måste du låna till investeringen och då tillkommer räntor förutom amorteringen. Vedpannan är inte underhållsfri osv.

För att reda ut vad som ger lägst uppvärmningskostnad, där alla kostnaderna är beaktade, bör man göra en ekonomisk kalkyl. En sådan gör man lämpligen genom att använda Aftenpostens energikalkulator:
tjensterchache.aftenposten.no/energikalkulator/energi.htm
Kopiera länken och lägg in den i webb-läsaren utan något http://www. Det är bara att sätta dit de kostnader som gäller för kwh -priset och eventuellt korrigera några små ting. uträkningen sker direkt. Jobbet tar ca 10 minuter max. Döm om min förvåning. Direktverkande el blir konkurenskraftigt. Aftenposten är en mycket seriös tidning.
Lycka till
 
glad_pensionär skrev:
Hej

Det finns ett talesätt:

"Om jag kan spara en krona är jag beredd att betala vad som helst"

Jag bodde många år i Norge och där var el-värme den klart dominerande värmekällan. Det är det fortfarande. Saken äe den att man måste se på totalkostnaderna för uppvärmningen på samma sätt som man ser på kostnaderna för ett företag, dvs dela upp dessa i fasta och rörliga kostnader. Om man har gratis ved men ändå måste köpa en vedpanna, så blir ju de rörliga kostnaderna små, men de fasta kostnaderna (=investeringskostnaderna) stora. Du måste inte bara installera vedpannan. Du måste sätta dit radiatorer, göra håltagning och rördragningar osv. I värsta fall måste du låna till investeringen och då tillkommer räntor förutom amorteringen. Vedpannan är inte underhållsfri osv.

För att reda ut vad som ger lägst uppvärmningskostnad, där alla kostnaderna är beaktade, bör man göra en ekonomisk kalkyl. En sådan gör man lämpligen genom att använda Aftenpostens energikalkulator:
tjensterchache.aftenposten.no/energikalkulator/energi.htm
Kopiera länken och lägg in den i webb-läsaren utan något [länk]. Det är bara att sätta dit de kostnader som gäller för kwh -priset och eventuellt korrigera några små ting. uträkningen sker direkt. Jobbet tar ca 10 minuter max. Döm om min förvåning. Direktverkande el blir konkurenskraftigt. Aftenposten är en mycket seriös tidning.
Lycka till
Länken ovan innehåller ngt stavfel eller nått...
Denna länk hittade jag den på:
http://tjenestercache.aftenposten.no/energikalkulator/energi.htm

Hur kostnaden slår beror ju mkt på förutsättningarna också.
Har man inte alls ngt vattenburet system så är den kostnaden medräknad i den kalkylatorn, har man däremot tex en oljepanna eller elpanna och bara byter denna så blir beräkningen helt annorlunda...
Då är luft-vattenpump, elvärme med intelligent styrsystem, luft-luft eller modern vedugn de billigaste...

/K
 
Hm, om man ska tro på den kalkylen så är det i mitt fall billigast att skaffa ett styrsystem till min direktverkande el... Ska man kanske skrota sina konverteringsplaner?
 
Ja, som jag skrivit in ngn tråd tidigare så finns det någon som räknat ut att om man gör seriösa investeringskalkyler, så hamnar man på ungefär samma pris oavsett uppvärmningssätt...
Och man skall ha med realistiska livslängdssiffror på utrustningen...& inte glömma kalkylräntan (En kalkylränta på 10-20% är seröst en på 3-5% är det inte....)

Har man dessutom redan ett fungerande uppvärmningssystem och skall skrota det för ngt nytt så blir ju kostnaden ännu högre för ett byte....

Sanningen ligger nånstans mittemellan förstås (Liksom att kalkylerna knappast är anpassade för mycket eget gratisarbete...ej heller "blocketfynd" av acktankar/radiatorer , gratisved, bidrag , etc.)

Men i ditt fall:

Du har kakelugnar: Se till att de och skorstenen är i toppskick , gratisved i dessa och du kan stänga av elradiatorerna en stor del av året......

Med reglersystem / avstängning/nedsättning av temperatur i ej använda rum. (Även nattsänkning/sänkning när ingen är i huset) på befintlig direktel kan du säkert spara en avsevärd summa!!!!
Säkert halva elförbrukningen om du har rejält med kakelugnar...och eldar i dem...

Någon Pelletskamin kanske kan komplettera om det finns ngn oavänd rökkanal...


Vill du investera i vedanläggning/vattenburet på de stora ytorna du har krävs det daglig eldning eller enorma välisolerade acktankar.. (Men daglig eldning får du ju om du har kakelugnar ändå!! man eldar en kakelugn max 2ggr/dag en på morgonen & en på kvällen)
 
Redigerat:
Men selv om om direktevirkende el. skulle falle billigst ut på grunn av lave investeringskostnader, er det vel et spørsmål om det er framtidsrettet for det.
1: Har man "gratis" ved, så har man "gratis" ved. Hvor høye elprisene blir i vinter eller til neste vinter er det ingen som vet. Kanskje får man en monsterregning man ikke kan betale. Altså stor risikoeksponering
2: Miljø: Den marginale strømmen som vi bruker om vinteren, kommer for en stor del fra kullkraftverk som forurenser mye og som har lav virkningsgrad. Da er det et samfunnsansvar for den enkelte å bidra til miljøet ved å bruke mindre fossile energikilder.

Jeg har regnet på det, og funnet ut at vedfyring er økonomisk lønnsomt med break even i løpet av 5 år. Da har jeg varmedistribusjonsanlegget fra før vel og merke, og må bare skifte selve fyringsanlegget.
 
Jag installerade kamin+L/L i vårt hus på 113 m2 med direktel. Kapade 3000kWh med kaminen och hoppas iaf kapa 1000-1500 kWh mha värmepumpen. Hade lite tankar på att konvertera men insåg rätt kvickt att mina ursprungliga 18500 kWh /år var för lite för att kunna räkna hem en investering på minst 140000.

Mina kostnader är uppe i 41000:- och räknar 6-7 år break-even. Att man höjde värdet med det dubbla på kåken är bara bonus...
 
Redigerat:
Nog tror jag du kapar mer än 1000-1500kWh per år med en LL-pump. :)
Alltså utöver kaminen.
 
Vedfyrer skrev:
Men selv om om direktevirkende el. skulle falle billigst ut på grunn av lave investeringskostnader, er det vel et spørsmål om det er framtidsrettet for det.
1: Har man "gratis" ved, så har man "gratis" ved. Hvor høye elprisene blir i vinter eller til neste vinter er det ingen som vet. Kanskje får man en monsterregning man ikke kan betale. Altså stor risikoeksponering
2: Miljø: Den marginale strømmen som vi bruker om vinteren, kommer for en stor del fra kullkraftverk som forurenser mye og som har lav virkningsgrad. Da er det et samfunnsansvar for den enkelte å bidra til miljøet ved å bruke mindre fossile energikilder.

Jeg har regnet på det, og funnet ut at vedfyring er økonomisk lønnsomt med break even i løpet av 5 år. Da har jeg varmedistribusjonsanlegget fra før vel og merke, og må bare skifte selve fyringsanlegget.
Men som sagt.
Gratis ved kan man komplettera med, speciellt kalla dagar, om man ändå har en kamin/öppen spis eller vedugn. Annars är en sådan kanske värd att sätta in, även om den inte helt ersätter elen.

Och "marginalel" är ett felutnyttjat begrepp.
Det kan hända att elen verkligt kalla dagar kommer från tex Danmark eller Finland, och då tas från kolkraft.
Men dels är det bara riktigt kalla dagar, dvs en bråkdel av tiden, och dels har iaf Sverige de flesta år en nettoexport av sin elmix, som inte innehåller kol- eller oljekraft...

/K
 
FredrikR skrev:
Nog tror jag du kapar mer än 1000-1500kWh per år med en LL-pump. :)
Alltså utöver kaminen.
Jo jag hoppas ju givetvis på mer, men jag har eldat rätt friskt i vår kamin då jag varit arbetslös och pluggat sen årskiftet 2008-09. Då har man tid att gå upp kl 04:30 och peta in en pinne...:D

Nu har vi två små tjejer som kräver sin tid så luftvärmepumpen är lika mkt en besparingsinvestering som en bekvämlighetsåtgärd.
 
Läser första inläget o reagerar på att du vill lägga in några pinnar på kvällen.

Oavsett hur stor vedpanna & hur stor akumulatortanken är så kommer huset alltid att behöva samma mängd ved.

liten pana & liten akumulatortank innebär att du måste lägga in lite hela tiden
Medans en stor panna & stor akumulatortank kan göra att du inte behöver lägga in hela tiden, dock är det samma mängd ved på en vecka som ska in i pannan (till o med lite mer om du har stor akumulator, då man får lite förluster)

Du har gasnka stor yta som ska värmas = dom där pinnarna du ska slänga in på kvällen är n et ganska stort lass, som garanterat inte går att slänga in en eller 2 omgångar, utan måste maas in under en längre tid!
Om det är kalt måste du kanske lägga in ved fårn 16:00 när du kommer hem. (en full panna i timmen) tills klockan är 20:00
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.