Gemensamhetsanläggningar vs servitut väg

[Manfreds]

Om din fastighet ges ett härskande officialservitut enligt anläggninglagen (eller fastighetsbildningslagen om det beslutas i samband med när fastigheten styckas av) för att köra på och underhålla vägen så är det en rättighet som följer fastigheten. Men du äger inte vägen, du har bara rätt att köra på den och underhålla den. Samma sak om du skriver ett avtalsservitut med ägaren av marken som vägen går på, Tomt 1 i detta fall.

Om en gemensamhetsanläggning bildas enligt anläggningslagen så äger du via din fastighet samfällt väganläggningen. D v s gruset, trummor, diken, vägmärken o s v. Väganläggningen utgör en samfällighet som har rätt att belasta den fastighet som anläggningen ligger på (Tomt 1), som ett servitut.

Gemensamhetanläggningen förvaltas troligen om ni är tre samfällda delägare av er delägare. Ni måste vara överens om varje förvaltningsåtgärd (plogning, grusning, potthålsfyllning o s v) annars får den inte utföras. Kostnaden debiteras via era andelstal för gemensamhetsanläggningen. (Eller utförs ideellt utan synlig kostnad, vilket nog är det vanligaste.)

Om det finns många delägare av en gemensamhetsanläggning så kan Lantmäteriet besluta om att en samfällighetsförening bildas. Då är det samfällighetsföreningen som förvaltar gemensamhetanläggningen. Av historiska skäl kallas vissa av dem för "vägföreningar". Nu blir det stämmor, styrelser, ekonomisk redovisning (med moms!) och hela baletten. Knappast aktuellt för tre fastigheter.

En ga innebär inte automatiskt att delägande fastigheter äger själva anläggningen, det är generellt en mer komplicerad fråga än så vad gäller gamla och befintliga vägar (tex, eller framförallt). Om delägande fastigheter utfört anläggningen däremot gården anses klarlagt att den är fastighetstillbehör till delägande fastigheter.

Skillnaden mellan servitut och ga i detta fall är ju främst att man kan fördela skyldigheter för underhåll på ett sätt som inte är möjligt med servitut. I ett pågående ärende där alla är överens är det verkligen inte en stor sak (för tre fastigheter iaf) så jag skulle säga att det år ett bra tillfälle.

 

[Claes Sörmland]

En ga innebär inte automatiskt att delägande fastigheter äger själva anläggningen, det är generellt en mer komplicerad fråga än så vad gäller gamla och befintliga vägar (tex, eller framförallt). Om delägande fastigheter utfört anläggningen däremot gården anses klarlagt att den är fastighetstillbehör till delägande fastigheter.

Skillnaden mellan servitut och ga i detta fall är ju främst att man kan fördela skyldigheter för underhåll på ett sätt som inte är möjligt med servitut. I ett pågående ärende där alla är överens är det verkligen inte en stor sak (för tre fastigheter iaf) så jag skulle säga att det år ett bra tillfälle.

Min poäng var nog egentligen inte ägandet av anläggningen så mycket som att det måste finns en reglering kring en anläggning i den fysiska världen som är gemensam för flera fastigheter när en gemensamhetsanläggning inrättas enligt anläggningslagen. Servitut är rättigheter och belastning som förvisso kan omfatta anläggningar av olika slag.

Var kan jag läsa mer om situationer när gemensamhetsanläggningar inte ägs av delägarna av gemensamhetsanläggningen? Låter motsägelsefullt.

(EDIT: Nu fick jag mer att läsa: https://www.regeringen.se/49bb6c/co...567d7b85f5/-overforing-av-fastighetstillbehor )

 

[Manfreds]

Min poäng var nog egentligen inte ägandet av anläggningen så mycket som att det måste finns en reglering kring en anläggning i den fysiska världen som är gemensam för flera fastigheter när en gemensamhetsanläggning inrättas enligt anläggningslagen. Servitut är rättigheter och belastning som förvisso kan omfatta anläggningar av olika slag.

Var kan jag läsa mer om situationer när gemensamhetsanläggningar inte ägs av delägarna av gemensamhetsanläggningen? Låter motsägelsefullt.

(EDIT: Nu fick jag mer att läsa: [länk] )

Min poäng var nog egentligen inte ägandet av anläggningen så mycket som att det måste finns en reglering kring en anläggning i den fysiska världen som är gemensam för flera fastigheter när en gemensamhetsanläggning inrättas enligt anläggningslagen. Servitut är rättigheter och belastning som förvisso kan omfatta anläggningar av olika slag.

Var kan jag läsa mer om situationer när gemensamhetsanläggningar inte ägs av delägarna av gemensamhetsanläggningen? Låter motsägelsefullt.

(EDIT: Nu fick jag mer att läsa: [länk] )

Frågan om vem vägen tillhör har väl tex varit uppe i flera trådar här. Äldre anläggningar är ofta snåriga när det kommer till äganderätt och min uppfattning är att det är ytterst ovanligt att tex en väg fastighetsbestäms för att sedan överföras till delägande fastigheter.

Möjligheten att överföra fastighetstillbehör används nog främst när äganderättsförhållandet är klarlagt. Jag skulle nog även säga att det sällan skapar problem, förvaltas den som en ga är det väl generellt ingen som ifrågasätter äganderätten till själva anläggningen. Men fråga bör väl iaf hanteras i en förrättning, är det möjligt är det sk även lämpligt att överföra fastighetstillbehöret.

Begreppet samfällighet ska inte likställas med marksamfällighet, det var väl mest det jag ville framföra, även om det kanske är lite väl nördigt. Tänker att du uppskattar sånt iofs

 

[Claes Sörmland]

Frågan om vem vägen tillhör har väl tex varit uppe i flera trådar här. Äldre anläggningar är ofta snåriga när det kommer till äganderätt och min uppfattning är att det är ytterst ovanligt att tex en väg fastighetsbestäms för att sedan överföras till delägande fastigheter.

Möjligheten att överföra fastighetstillbehör används nog främst när äganderättsförhållandet är klarlagt. Jag skulle nog även säga att det sällan skapar problem, förvaltas den som en ga är det väl generellt ingen som ifrågasätter äganderätten till själva anläggningen. Men fråga bör väl iaf hanteras i en förrättning, är det möjligt är det sk även lämpligt att överföra fastighetstillbehöret.

Begreppet samfällighet ska inte likställas med marksamfällighet, det var väl mest det jag ville framföra, även om det kanske är lite väl nördigt. Tänker att du uppskattar sånt iofs

Jo vi har nog diskuterat ägande av vägkroppar och liknande anläggningar (i bemärkelsen något anlagt) i samband med servitut. Men jag ska erkänna att jag nog har missat att frågan också är aktuell för gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen.

Jag har alltid antagit att delägarna i en sådan anläggningssamfällighet också äger gemensamhetsanläggningen. Men så är det ju som du påpekar inte nödvändigtvis, man kan t ex vara delägare av en anläggningssamfällighet som inte äger utan bara förvaltar gemensamhetsanläggningen. Inte för att jag förstår när detta skulle innebära någon praktisk skillnad gentemot ägande men, men...

Jag var tvungen att kolla och inser att gemensamhetsanläggningen med vägändamål i mitt lilla samhälle dels består av vägar där anläggningssamfälligheten inte äger vägkroppen och dels vägar där vi äger vägkroppen (och lite annat som hör till vägen). Det var från början gamla vägar som har rätt oklar historia och den första förrättningen skedde före möjligheten till överföring av fastighetstillbehör ens blev en laglig möjlighet. Vid en omprövning av gemensamhetsanläggningen detta år så beslutade Lantmäteriet faktiskt att överföra de nya vägarna till anläggningssamfälligheten så de äger vi samfällt.

Som sagt, inte för att jag förstår när detta kan göra en skillnad. Vi förvaltar ju alla vägar på samma sätt.

Hur är det med lös egendom som alltså inte är fastighetstillbehör? Överförs ägandet av sådan lös egendom alltid till anläggningssamfälligheten vid inrättande av en gemensamhetsanläggning utan att detta särskilt behöver anges? Eller kan någon annan äga hela eller delar av gemensamhetanläggningar också som lös egendom?