Ge bort del av fastighet som enskild egendom
Jag och frun äger en fastighet 50/50. Kan jag ge min del som gåva till henne som enskild egendom?
Följdfråga på ovanstående: kan vi ge varann respektive del som enskild gåva på ett bräde eller går det bara åt ett håll åt gången?
Anledningen till dessa skruvade frågor är att vi har särkullbarn och vi vill hålla fastigheten ifrån deras fingrar tills båda har lämnat jordelivet och då fördela kåken i lika stora delar till de små liven via testamente. I annat fall kan det bli strul med arvslotter som faller ut direkt till särkullbarnen. Vi vill inte behöva sälja huset för att uppfylla deras eventuella krav när den ena går bort. Samtidigt lär det ju knappast bli.
Följdfråga på ovanstående: kan vi ge varann respektive del som enskild gåva på ett bräde eller går det bara åt ett håll åt gången?
Anledningen till dessa skruvade frågor är att vi har särkullbarn och vi vill hålla fastigheten ifrån deras fingrar tills båda har lämnat jordelivet och då fördela kåken i lika stora delar till de små liven via testamente. I annat fall kan det bli strul med arvslotter som faller ut direkt till särkullbarnen. Vi vill inte behöva sälja huset för att uppfylla deras eventuella krav när den ena går bort. Samtidigt lär det ju knappast bli.
Fast det hjälper nog inte att ni gör resp., halva till enskild egendom.
Om en av er dör, så gör man först en bodelning. Giftorättsgodset delas 50/50, den avlidnes enskilda egendom hamnar i dödsboet med halva giftorättsgodset.
Därefter ärver arvingarna. Om det då bara finns särkullsbarn till den avlidne så ärver de allt som finns i dödsboet, finns det även gemensamma barn så får särkullsbarnen ut sin del, det gemensamma barnets andel går till den efterlevande för att senare ärvas som "efterarv" av det gemensamma barnet.
Så ensklilöd egendom gör nog ingen "nytta" i det här fallet.
Om en av er dör, så gör man först en bodelning. Giftorättsgodset delas 50/50, den avlidnes enskilda egendom hamnar i dödsboet med halva giftorättsgodset.
Därefter ärver arvingarna. Om det då bara finns särkullsbarn till den avlidne så ärver de allt som finns i dödsboet, finns det även gemensamma barn så får särkullsbarnen ut sin del, det gemensamma barnets andel går till den efterlevande för att senare ärvas som "efterarv" av det gemensamma barnet.
Så ensklilöd egendom gör nog ingen "nytta" i det här fallet.
U
under_construction
Medlem
· Västra Götaland
· 265 inlägg
under_construction
Medlem
- Västra Götaland
- 265 inlägg
Tänkte samma, det lär inte hjälpa.
Däremot funderar jag på om det skulle kunna gå att villkora gåvan så att den går tillbaka vid dödsfall. Fast förmodligen inte då det skulle köra över arvingarna fullständigt.
Däremot funderar jag på om det skulle kunna gå att villkora gåvan så att den går tillbaka vid dödsfall. Fast förmodligen inte då det skulle köra över arvingarna fullständigt.
Men om jag uppfattat det rätt så går enskild egendom ingår inte den i dödsboet.
Om jag dör och har skänkt min halva som enskild egendom så äger hustrun hela kåken och mina barn kan inte göra anspråk på hennes egendom. Hälften av kåken är ju hennes redan och är inte föremål för arvsfördelning till mina barn och vise versa.
Frågan är hur man gör om inte detta är ett giltigt scenario?
Om jag dör och har skänkt min halva som enskild egendom så äger hustrun hela kåken och mina barn kan inte göra anspråk på hennes egendom. Hälften av kåken är ju hennes redan och är inte föremål för arvsfördelning till mina barn och vise versa.
Frågan är hur man gör om inte detta är ett giltigt scenario?
Men då är frågan om man kan ha en handling som löser ut en enskild gåva vid ens frånfälle.
Typ: I samband med min död skänker jag min del bla bla bla att vara dennes enskilda egendom?
Typ: I samband med min död skänker jag min del bla bla bla att vara dennes enskilda egendom?
Ni kan inte testamentera bort mer än halva hälften tyvärr Makar borde väl kunne ge varann gåvor som ska vara enskild egendom? Innan man går hädan alltså.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 988 inlägg
Reglerna är till för att skydda särkullbarnen. Ger du bort din egendom till din fru som enskild egendom finns inget som garanterar att dina särkullbarn får ett korvöre efter hennes död. Hon kan då fritt ändra sitt testamente efter din död så att det ni sagt ska tillfalla dina särkullbarn istället går till något hon väljer helt fritt.
Det är förvisso möjligt att särkullbarnen skulle kunna processa mot din framtida änka för att få gåvan underkänd och ändå tvinga till sig sin laglott, det beror både på hur väl ni formulerar uppgörelsen och hur lång tid som går innan du dör. Men i princip lägger du alla rättigheter i hennes och hennes efterlevandes händer.
Oavsett vilket är det en draksådd. Den typen av lagvrängeri du söker leder lätt till precis de konflikter man vill undvika. Låt bli!
Fundera istället på om det finns en generositet från särkullbarnen där de frivilligt kan tänkas avstå från sin rätt att ärva direkt och invänta att ni båda gått bort eller av andra skäl vill sälja huset. Prata som vuxna människor om oron att en gammal människa blir utslängd från sitt hem för att lagen ger den möjligheten.
Nu kan det förstås finnas omständigheter som gör att ni inte litar på/har en god relation till era barn, men i normalfallet skulle jag säga att frivilligt väntande och ett socialt familjetryck är en bättre lösning här.
Det är förvisso möjligt att särkullbarnen skulle kunna processa mot din framtida änka för att få gåvan underkänd och ändå tvinga till sig sin laglott, det beror både på hur väl ni formulerar uppgörelsen och hur lång tid som går innan du dör. Men i princip lägger du alla rättigheter i hennes och hennes efterlevandes händer.
Oavsett vilket är det en draksådd. Den typen av lagvrängeri du söker leder lätt till precis de konflikter man vill undvika. Låt bli!
Fundera istället på om det finns en generositet från särkullbarnen där de frivilligt kan tänkas avstå från sin rätt att ärva direkt och invänta att ni båda gått bort eller av andra skäl vill sälja huset. Prata som vuxna människor om oron att en gammal människa blir utslängd från sitt hem för att lagen ger den möjligheten.
Nu kan det förstås finnas omständigheter som gör att ni inte litar på/har en god relation till era barn, men i normalfallet skulle jag säga att frivilligt väntande och ett socialt familjetryck är en bättre lösning här.
Tack för uttömnande svar Nötegårdsgubben.
Jag är medveten om att vissa problem kan uppstå men vi vill skydda varann på detta vis, det är ju den enda möjligheten. Inte en chans att jag förhandlar med kottarna om huruvida dom ska vara tålmodiga och vänta. Jag bestämmer över mitt. Det som ligger utanför huset kommer fördelas på sedvanligt vis men huset ska dom inte få sätta tänderna i förrän båda lämat in passen. Sedan tycker jag och säkert många med mig att det är åt skogen att man inte får bestämma själv var min kvarlåtenskap ska hamna. Jag kommer att så för draken i så fall. Förhoppningsvis kommer den lagändring som diskuterats i ämnet i bruk innan tiden är inne. Men vi bor ju i Sverige så det kan gå hur som helst.
Jag är medveten om att vissa problem kan uppstå men vi vill skydda varann på detta vis, det är ju den enda möjligheten. Inte en chans att jag förhandlar med kottarna om huruvida dom ska vara tålmodiga och vänta. Jag bestämmer över mitt. Det som ligger utanför huset kommer fördelas på sedvanligt vis men huset ska dom inte få sätta tänderna i förrän båda lämat in passen. Sedan tycker jag och säkert många med mig att det är åt skogen att man inte får bestämma själv var min kvarlåtenskap ska hamna. Jag kommer att så för draken i så fall. Förhoppningsvis kommer den lagändring som diskuterats i ämnet i bruk innan tiden är inne. Men vi bor ju i Sverige så det kan gå hur som helst.
Det låter som ett så komplicerat fall att det är bäst att spendera några timmar på en familjejurist, annars kan det sluta hur som helst.
Men ni skulle ju skänka till varandra som enskild egendom?S Stego1 skrev:
Då äger du halva som enskild egendom, den halvan hamnar i dösboet och ärvs av dina barn om du dör.
Hela upplägget skulle troligen dessutom kunna rivas upp om det är uppenbart att syftet är att göra dina barn arvslösa.
Det du kan göra är att ni skriver inbördes testamente, det går att formulera så att det du testamenterar till din fru skall få samma status gentemot dina barn som om ni hade haft gemensamma barn. Att de alltså skall få ärva det som efterarv efter din fru. Det du då inte kan bestämma över helt själv är laglotten, dina barn har alltid rätt att ärva hälften av dina tillgångar, dvs. 1/4 av huset. Men man kan skriva ett testamente där hela din del går till frun med förbehåll om framtida efterarv osv. Men det måste då godkännas av dina barn. Jag är osäker på om godkännandet går att göra bindande redan när testamentet skrivs, men jag tror att det går.
Att barnen ska godkänna en skrivning i ett testamrnte är ju helt vansinnigt. Vad är det för idiotregler vi har i landet. Då är ju ett testamente mer elker mibdre värdelöst. Det går ju tydligen dessutom att riva upp när man packat ihop.Ett testamente borde vara oomkullrunkeligt.
Hur som helst har jag inga intentioner att fjäska för ungarna för att få bestämma över min/vår kvarlåtenskap. Dom får vänta på sina lika delar i konkursen när båda är borta. Frågan är bara hur det ska gå till? Som sagt huset ska hållas utanför tills båda är borta. Resten kan gå som vanlig dödsbodelning. Mao noll och intet.
Hur som helst har jag inga intentioner att fjäska för ungarna för att få bestämma över min/vår kvarlåtenskap. Dom får vänta på sina lika delar i konkursen när båda är borta. Frågan är bara hur det ska gå till? Som sagt huset ska hållas utanför tills båda är borta. Resten kan gå som vanlig dödsbodelning. Mao noll och intet.
