Gått miste om arv?
Gift par (S och B) med ett gemensamt vuxet barn (M) och ett ytterligare vuxet barn på varsitt håll (L och A).
S och B äger gemensamt en fastighet. S avlider, inget testamente finns. B ärver 50% av S’s del i fastigheten och S’s två barn M och L ärver 25% var. L avsäger sig dock sin arvsrätt och låter M istället få sin del av fastigheten, så att M på så sätt får 50% av arvslotten istället för 25%.
Detta innebär att B nu äger 75% av fastigheten och barnet M 25%. B bestämmer sig då för att skänka sina 75% till M, så att M kommer att få äga 100%. Märk här att B’s andra barn A (som alltså inte var barn till S och därför inte berördes av någon arvsrätt efter S) inte får ta del av någon eventuell ersättning (som skulle kunna ses som rättvis behandling mellan barnen M och A).
M som nu alltså äger hela fastigheten är gift med N och de har två gemensamma barn. M avlider och fastigheten ärvs nu av N och de två barnen.
Har A gått miste om potentiellt kommande arv, d v s genom att förälder B gett bort sin del av fastigheten till andra barnet M, och har A någon möjlighet att kräva någon slags ersättning för detta och från vem i så fall?
S och B äger gemensamt en fastighet. S avlider, inget testamente finns. B ärver 50% av S’s del i fastigheten och S’s två barn M och L ärver 25% var. L avsäger sig dock sin arvsrätt och låter M istället få sin del av fastigheten, så att M på så sätt får 50% av arvslotten istället för 25%.
Detta innebär att B nu äger 75% av fastigheten och barnet M 25%. B bestämmer sig då för att skänka sina 75% till M, så att M kommer att få äga 100%. Märk här att B’s andra barn A (som alltså inte var barn till S och därför inte berördes av någon arvsrätt efter S) inte får ta del av någon eventuell ersättning (som skulle kunna ses som rättvis behandling mellan barnen M och A).
M som nu alltså äger hela fastigheten är gift med N och de har två gemensamma barn. M avlider och fastigheten ärvs nu av N och de två barnen.
Har A gått miste om potentiellt kommande arv, d v s genom att förälder B gett bort sin del av fastigheten till andra barnet M, och har A någon möjlighet att kräva någon slags ersättning för detta och från vem i så fall?
Redigerat:
Det räknas som regel som förskott på arv och vid den framtida bouppteckningen efter S så räknas gåvans värde in i B laglott.
Säg att fastigheten var värderad till 500 tkr och att när S avlider finns det 1 000 tkr i tillgångar.
Totalsumman blir då 1 500 tkr. Arvslotten är därmed 750 tkr. B har redan fått 500 tkr vilket betyder att vid S frånfälle får B ytterligare 250 tkr och A 750 tkr.
(idealt sett.)
Säg att fastigheten var värderad till 500 tkr och att när S avlider finns det 1 000 tkr i tillgångar.
Totalsumman blir då 1 500 tkr. Arvslotten är därmed 750 tkr. B har redan fått 500 tkr vilket betyder att vid S frånfälle får B ytterligare 250 tkr och A 750 tkr.
(idealt sett.)
Tack för svar! Men förstår inte, har du blandat ihop personer?H Huzzbutt skrev:
Redigerat:
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 633 inlägg
Är det inte bättre att du själv lägger in den rätta trådstarten i den här tråden där du faktiskt fått svar, och anmäler den andra obesvarade tråden som dubbelpost.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Du blandar och ger lite grann här. Maken ärver egentligen ingenting. Denne får dispositionsrätt till den avlidna makens arv (minus särkullbarnets lott), men arvet (efterarv pratar man ofta om) är barnens.
Jag kanske ställer till det med att byta initialerna mot andra tecken, men som jag ser det har vi det såhär:
A och B ägde vardera 50 %. De hade det gemensamma barnet AB1 och varsitt särkullbarn, A1 och B1.
Vid B:s bortgång ärvde AB1 25 % av fastigheten direkt och ytterligare 25 % genom avstående från B1. Oklart om arvet skiftades ut.
Ägarsituation 2: A 50 %, möjligen disposition av 25–50 % till. AB1 50 %, möjligen helt eller delvis som kommande efterarv.
Sen ger A sin halva plus eventuellt det förfogade till AB1.
Ägarsituation 3: AB1 100 %, varav hälften från A.
Halva fastigheten hade dock även A1 arvsintresse i. Om det inte finns någon annan egendom som den kan kvittas mot har A1 alltså rätt att kräva 25 % av värdet av fastigheten (eller 12,5 % om det finns ett testamente som reglerar att A1 ska få så lite som möjligt).
Har A dock gett sin del av fastigheten till AB1 med det uttalade syftet att det inte är förskott på arv är det svårare att komma åt. Det finns också preskriptionstider som är relativt korta, så det gäller att klaga i tid.
TL/DR: Barnet ifråga har rätt till en fjärdedel av husets värde (1/8 vid ogynnsamma omständigheter). Det kan dock kvittas mot annan egendom. Är det uttalat att det inte är arv är nog läget svårt.
Jag kanske ställer till det med att byta initialerna mot andra tecken, men som jag ser det har vi det såhär:
A och B ägde vardera 50 %. De hade det gemensamma barnet AB1 och varsitt särkullbarn, A1 och B1.
Vid B:s bortgång ärvde AB1 25 % av fastigheten direkt och ytterligare 25 % genom avstående från B1. Oklart om arvet skiftades ut.
Ägarsituation 2: A 50 %, möjligen disposition av 25–50 % till. AB1 50 %, möjligen helt eller delvis som kommande efterarv.
Sen ger A sin halva plus eventuellt det förfogade till AB1.
Ägarsituation 3: AB1 100 %, varav hälften från A.
Halva fastigheten hade dock även A1 arvsintresse i. Om det inte finns någon annan egendom som den kan kvittas mot har A1 alltså rätt att kräva 25 % av värdet av fastigheten (eller 12,5 % om det finns ett testamente som reglerar att A1 ska få så lite som möjligt).
Har A dock gett sin del av fastigheten till AB1 med det uttalade syftet att det inte är förskott på arv är det svårare att komma åt. Det finns också preskriptionstider som är relativt korta, så det gäller att klaga i tid.
TL/DR: Barnet ifråga har rätt till en fjärdedel av husets värde (1/8 vid ogynnsamma omständigheter). Det kan dock kvittas mot annan egendom. Är det uttalat att det inte är arv är nog läget svårt.
Redigerat:
Tack för tips, det är nu gjort!
Tack för svar!
Ingen fara med byte av initialer, det blev nog mer logiskt så för utomstående.
Ja det är fullt möjligtvis jag inte har förstått rättsliga saker rätt, men du hade förmågan att bena ut min fråga ändå.
Det har inte funnits annan egendom eller andra tillgångar. Inga testamenten heller. Vad som är uttalat (arv eller ej) är otydligt. B gick bort för 40 år sedan, så jag antar att det då är preskriberat? A1 tog upp frågan med A när denne gav bort sin del av fastigheten till AB1 för ca 25 år sedan, men osämja uppkom och man kom ingen vart i diskussionerna. A1 ville då inte gräva mer för osämjans skull, men när AB1 nu gått bort före A så blev den olösta frågan åter aktuell.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Har A gått bort nu och det inte uttryckligen var en gåva från A till AB1 som inte skulle räknas som förskott av arv så finns det möjlighet för A1 att kräva sin andel av det värde AB1 har fått som borde tillfallit A1. Preskriptionen för det arvet börjar inte räknas förrän vid A:s bortgång.
Dock är 40 år lång tid, det kan dels kännas konstigt att ta upp mu och man indexuppräknar inte sånt här, så fick AB1 hela fastigheten för 40 år sedan är det värdet då som man ska räkna på. Och det är kanske 5 % av vad huset är värt idag.
Om den slutliga gåvan kom senare kan det finnas en större poäng med att bråka om det, men säg att den totala uppsidan kanske är ett par hundra tusen och att advokatkostnaderna kanske rent av överstiger det – då gäller det att vara säker på att man har bra chans att vinna.
Dock är 40 år lång tid, det kan dels kännas konstigt att ta upp mu och man indexuppräknar inte sånt här, så fick AB1 hela fastigheten för 40 år sedan är det värdet då som man ska räkna på. Och det är kanske 5 % av vad huset är värt idag.
Om den slutliga gåvan kom senare kan det finnas en större poäng med att bråka om det, men säg att den totala uppsidan kanske är ett par hundra tusen och att advokatkostnaderna kanske rent av överstiger det – då gäller det att vara säker på att man har bra chans att vinna.
A lever, men AB1 har alltså gått bort.
Ja kanske kan det upplevas som konstigt att frågan åter blivit aktuell, men vad som är rättsligt och känslomässigt är två olika saker (när konflikter uppstår kan det ibland vara lättare att låta saker bero, åtminstone en tid).
En sak, som nu då egentligen inte har betydelse men som jag ändå inte förstår. Hur kan A1 ha rätt till en del av fastighetens värde när A egentligen inte ärvde B, eftersom A1 inte ärver B?
Om A fortfarande lever så finns det ju ännu inget arv efter A att bråka om. Hade A:s särkullbarn bröstarvingar? I så fall träder de in som arvtagare till A, och kan efter A:s död försöka hävda att A:s gåva till AB1 ska ses som förskott på arv.
A1 har barn. Menar du att A1’s barn (vad de nu kallas i denna namngivning) blir arvtagare till A när denne avlider?! Vad sjutton händer med A1’s arv? Men jag vet inte om du förstått frågeställningen, det eventuella kommande arvet (d v s fastigheten ifråga) är redan bortgiven och det är det som det handlar om.1 16386 skrev:
Tror som sagt inte att du har förstått frågeställningen i sin helhet. Dock har du väckt en ny fundering och det är - vad händer med A1’s arv, varför skulle ett arv efter A hoppa över A1 och gå över till A1’s barn?1 16386 skrev:
Om du läst hela mitt inlägg så ser du att min fråga ursprungligen var: ”Har A gått miste om potentiellt kommande arv?”…1 16386 skrev:
Det förstår väl vem som helst att man inte kan ärva en levande!?