Garage med bygglov – hur stort ska man bygga utifrån nya reglerna?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 294 inlägg
Det här är en teoretisk tråd, jag håller inte på och planerar för garage. Det är med andra ord fritt att sväva ut i liknande tankar, men då helst kring planering av bygglov och lovfrihet.
Med de kommande bygglovsreglerna får man bygga byggnader upp till 30 resp. 50 kvm utan bygglov inom resp. utanför detaljplanerat område. Det räcker ju för många, samtidigt som det är en byggnad som kan vara tillåten inom detaljplan och lätt fås bygglov för utom sådan. Totalt sett får potthus om 45 resp. 65 kvm finnas på tomten.
Man kan av olika skäl vilja söka bygglov för vad som normalt skulle vara ett potthus, kanske för att grannen inte vill ge medgivande om placering inom 4,5 meter från gräns, eller för att man bara tycker att det känns säkrast så. Men det finns också strategiska skäl för det, men att man då bygger lite större.
Värt att veta är att till framtida potthus räknas alla byggnader som inte kräver bygglov på en normal tomt, även de som byggs med frivilligt bygglov. Detta framgår av författningskommentaren till den kommande 9 kap. 5 § plan- och bygglagen (s. 418 i proppen): ”Även sådana komplementbyggnader eller komplementbostadshus som inte omfattas av krav på lov men som har uppförts efter en ansökan om lov enligt 52 § ska räknas in i den sammanlagda arean.”
Här kan man tänka sig viss utredningssvårighet. Säger grannen nej pga. närhet till gräns krävs lov, men vem minns och dokumenterar ett sånt nej? Hade grannen sagt ja hade det inte krävts lov. Vad händer om man inte ens frågar? Och vem har koll på det 20 år och två ägarbyten senare?
Säkrast, om man kan söka och få lov, är att göra det, samt att söka för en byggnad större än vad som är lovfritt. Vill man ha 50 kvm men skulle få lov för större, sök då för större, om så bara en kvm! Det ger en full pott kvar, medan ett lovfritt garage om 50 kvm äter upp 77 % av den lovfria potten.
Den här typen av gränsdragningsfrågor gör att den som planerar och tänker till kan sätta sig i en bättre situation än den som gör allt för att undvika att söka lov. Och den påverkar även olika för dem som redan innan hade ett garage om 50 respektive 55 kvm olika. Det är knepigt med gränsfall och exakta gränser med delvis retroaktiv verkan ibland.
Med de kommande bygglovsreglerna får man bygga byggnader upp till 30 resp. 50 kvm utan bygglov inom resp. utanför detaljplanerat område. Det räcker ju för många, samtidigt som det är en byggnad som kan vara tillåten inom detaljplan och lätt fås bygglov för utom sådan. Totalt sett får potthus om 45 resp. 65 kvm finnas på tomten.
Man kan av olika skäl vilja söka bygglov för vad som normalt skulle vara ett potthus, kanske för att grannen inte vill ge medgivande om placering inom 4,5 meter från gräns, eller för att man bara tycker att det känns säkrast så. Men det finns också strategiska skäl för det, men att man då bygger lite större.
Värt att veta är att till framtida potthus räknas alla byggnader som inte kräver bygglov på en normal tomt, även de som byggs med frivilligt bygglov. Detta framgår av författningskommentaren till den kommande 9 kap. 5 § plan- och bygglagen (s. 418 i proppen): ”Även sådana komplementbyggnader eller komplementbostadshus som inte omfattas av krav på lov men som har uppförts efter en ansökan om lov enligt 52 § ska räknas in i den sammanlagda arean.”
Här kan man tänka sig viss utredningssvårighet. Säger grannen nej pga. närhet till gräns krävs lov, men vem minns och dokumenterar ett sånt nej? Hade grannen sagt ja hade det inte krävts lov. Vad händer om man inte ens frågar? Och vem har koll på det 20 år och två ägarbyten senare?
Säkrast, om man kan söka och få lov, är att göra det, samt att söka för en byggnad större än vad som är lovfritt. Vill man ha 50 kvm men skulle få lov för större, sök då för större, om så bara en kvm! Det ger en full pott kvar, medan ett lovfritt garage om 50 kvm äter upp 77 % av den lovfria potten.
Den här typen av gränsdragningsfrågor gör att den som planerar och tänker till kan sätta sig i en bättre situation än den som gör allt för att undvika att söka lov. Och den påverkar även olika för dem som redan innan hade ett garage om 50 respektive 55 kvm olika. Det är knepigt med gränsfall och exakta gränser med delvis retroaktiv verkan ibland.
En annan variant på samma sak är att när man söker bygglov så gör man komplementbyggnaden för hög för att falla inom potten för bygglovsbefriade hus. Taknockshöjden ska alltså överstiga 4,0 meter inom detaljplan eller 4,5 m utom detaljplan.
Och en annan grej utanför detaljplan och utom sammanhållen bebyggelse där gamla byggnader kan vara en rejäl röra av olika åldrar där man ser dom på kartor sen 20-40 år tillbaka där det är svårt att fastställa om byggnaden fanns sen väldigt långt tillbaka och det är svårt att avgöra om byggnaden har beviljat bygglov från -73 eller -45 då man oftast inte kan bevisa att den uppförts med bygglov alls då uppgifter helt saknas,
Hur ska man räkna såna bygnader eller är det nu man snabbt ska se till att taknocken är över 4.5 om inte kartorna och det saknas vettigt sätt att mäta på bilder om det är 4.3 eller 4.7
Problemet utanför delaljplan är ju oftast att det är ingen ordning och ingen vet när och hur vissa gamla uppfördes eftersom det varit väldigt fritt
Hur ska man räkna såna bygnader eller är det nu man snabbt ska se till att taknocken är över 4.5 om inte kartorna och det saknas vettigt sätt att mäta på bilder om det är 4.3 eller 4.7
Problemet utanför delaljplan är ju oftast att det är ingen ordning och ingen vet när och hur vissa gamla uppfördes eftersom det varit väldigt fritt