En halvdålig men åtminstone hjälplig jämförelse är att spänning är som vattentryck och ström är som vattenflöde, fasen är som inkommande vattenledningarna och nollan som avloppet, gravt förenklat.
När du öppnar kranen i handfatet = tänder lampan så rinner det X liter per minut både genom inkommande vatteledning och genom avloppet = det går lika mycket ström genom fas som nollan. Däremot har du hela tiden högre tryck i inkommande vattenledning än i avloppsrören och du har ca 230V spänning i fasen och ca 0V i nollan.
En jordfelsbrytare fungerar som en "vattenläckbrytare" (av en sort som inte finns i verkligheten på riktigt...). Om vattnet inte rinner ner i avloppet utan rinner ut på golvet så rinner det inte lika mycket vatten i inkommande vattenledning som avloppet och då bryts vattnet. Om ström tas ut ur fasen men motsvarande ström inte flödar vidare i nollan så har strömmen "runnit utanför" och då bryter jordfelsbrytaren.
När du öppnar kranen i handfatet = tänder lampan så rinner det X liter per minut både genom inkommande vatteledning och genom avloppet = det går lika mycket ström genom fas som nollan. Däremot har du hela tiden högre tryck i inkommande vattenledning än i avloppsrören och du har ca 230V spänning i fasen och ca 0V i nollan.
En jordfelsbrytare fungerar som en "vattenläckbrytare" (av en sort som inte finns i verkligheten på riktigt...). Om vattnet inte rinner ner i avloppet utan rinner ut på golvet så rinner det inte lika mycket vatten i inkommande vattenledning som avloppet och då bryts vattnet. Om ström tas ut ur fasen men motsvarande ström inte flödar vidare i nollan så har strömmen "runnit utanför" och då bryter jordfelsbrytaren.
ok riktigt bra förklaringar. Ensista liten detalj bara.Om man tex tar bort ett vägguttag
(ur med säkring)
och då det är tre kablar : fas nolla och skyddsjord.Nollan går upp till en kopplingsdosa (fas o´skyddsjord också men nollan är relevant i detta fall) och är där förbunden med andra nollor och matande direkt från nollskenan, då får man ju ingen stöt av nollan även fast den är förbunden med nollskenan. Mycket med det här men kul i teorin. Tack på förhand
(ur med säkring)
och då det är tre kablar : fas nolla och skyddsjord.Nollan går upp till en kopplingsdosa (fas o´skyddsjord också men nollan är relevant i detta fall) och är där förbunden med andra nollor och matande direkt från nollskenan, då får man ju ingen stöt av nollan även fast den är förbunden med nollskenan. Mycket med det här men kul i teorin. Tack på förhand
U=R*Isxr skrev:
P=U*I
Det verkar du ju ha klart för dig, det är bara hur du applicerar det hels som ställer till det. Strömmen i kretsen är densamma både i fas och nolla. Men det som gör att lampan lyser och förbrukar energi (ström som man i vardagstal vårdslöst säger) är att den orsakar ett spänningsfall från 230V (som kommer in i fasen) till 0V som går ut till nollan.
Om vi nu använder formlerna ovan så blir det
P=U*I => 60=230*I => I=60/230=0.26 A
U=R*I => 230=R*60/230 => R=230*230/60=882 ohm
Det är alltså spänning som försvinner och "förbrukas" inte ström (och ovanstående beräkningar är lite förenklade och struntar i förluster i ledningar m.m).
I normalfallet är nollan inte farlig att ta i, men om det går väldigt mycket ström genom nollan så kan spänningsfallet i nollans ledning göra att nollan blir åtminstone lite farlig att ta i.sxr skrev:
Om du får en total kortslutning så kommer du ha ungefär 115V både på nollan och fasen (som då sitter ihop eftersom det är en kortslutning). Strömmen bryts givetvis efter bara ett kort ögonblick, men det kan ändå ta såpass lång tid att man åtminstone känner en stöt.
Överkurs: utlösningsvillkor är ett bra ord att söka på om man vill veta hur man räknar på hur lång tid det som längst tar och får ta för strömmen att brytas vid överbelastning/kortslutning.
Normalt har folk som inte är elutbildade ingen aning om utlösningsvillkor o.s.v. men egentligen innebär det att man inte får ha hur långa skarvsladdar som helst (även om sladdarna är grova nog att tåla strömmen). Med längre sladd så blir det mer spänningsfall och då tar det längre tid innan strömmen bryts vid en kortslutning, och då blir faran vid kortslutning också större.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 188 inlägg
Detta faller tom ut direkt av definitionerna av spänning och ström. Spänning är energi per (enhets)laddning, och ström är antalet laddningar som passerar ett tvärsnitt av ledaren per sekund.DIY_freak skrev:
Så när spänningen faller så betyder det att laddningarna som passerar blivit av med energi (t ex genom att värma en glödtråd i en lampa). Det är fortfarande samma *antal* laddningar (lika med den totala laddningen) som passerar per sekund, men de har mindre energi per "styck."
Och arrangerar vi vidare så faller P = UI etc. ut automatiskt: energi / laddning x laddning / sekund blir (förkorta bort laddningen) energi / sekund, vilket är definitionen på effekt.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 188 inlägg
Precis, vill man förstå varför så måste man införa ledningsresistansen; ett vanligt förekommande system skulle enkelt kunna sägas se ut som R1 + Rf + R0, där R1 är ledningsresistansen för fasledningen från centalen till förbrukaren, R0 är densamma för nolledaren och Rf är "resistansen" för förbrukaren.yxis skrev:
I vanliga fall så kommer Rf att vara mycket större än R1 och R0. Eftersom spänningsfallet är proportionellt mot resistansen (U = R x I och I är samma i alla tre resistanserna). Så matningsspänningen kommer inte att hinna sjunka mycket fram till Rf. Rf däremot kommer att ha ett stort spänningsfall (nästan ner till 0V) som sedan inte kommer att sjunka mycket tillbaka till centralen.
Vid kortslutning däremot så sätter vi Rf = 0. I det fallet så kommer vi att behöva dela upp hela spänningsfallet (230V från matning till jord) på R1 och R0. Eftersom de består av kopparkabel som är lika tjock och lång så är de typiskt lika, dvs R1 = R0. Halva spänningsfallet (115V) kommer alltså att ligga på R1 och andra halvan på R0. Mao så får vi 115V i kortslutningsstället.
Om kortslutningen istället är mellan fas och jordledningen (sätt Rj = R0 ovan) i en jordad utrustning så betyder det alltså att *höljet* på exv. tvättmaskinen kommer att hålla 115V rel. jord tills säkringen löser ut. Och därför vill man att den skall lösa ut "tillräckligt" fort.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 188 inlägg
Vet inte, är inte elektriker...sxr skrev:Finns mycket att lära. Är det här sånt som alla elektriker ska kunna eller kan?
Allvarligt, är de behöriga så ingår det här (och en hel del till) i teorin som man måste kunna. Om sedan alla kommer ihåg alla detaljer efter 20 år låter jag vara osagt, det man inte använder brukar förtvina. Men icke behöriga elektriker behöver inte nödvändigtvis ha lärt sig det; jag har själv varit lärare (arbetsmarknadsutbildning) för gubbar som jobbat som installationselektriker i 20+ år som inte nöjaktigt kunde redogöra ens för Ohms lag. Vilket jag iofs tycker är lite dåligt, men måste medge ändå inte nödvändigtvis behöver ha utgjort ett säkerhetproblem. Bara de varit duktiga på hantverket, följt (tum)regler/ritningar och någon behörig/kompetent dimensionerat, gjort stickprov och prov vid idtrifttagande o dyl.
Redigerat:
Om de nya reglerna går igenom försvinner den skillnaden eftersom alla kommer avkrävas behörighet.spik99 skrev:
Och hur det blir och vad som krävs har vi ingen aning om, men jag har svårt att tro att krav liknande dagens kommer att gälla. I alla fall inom en överskådlig tid, för jag kan aldrig tänka mig att alla i dag verksamma elektriker kommer att sätta sig på skolbänken igen.
Det tror inte SEF heller och argumenterar därför mot det nya förslaget med motiveringen att många nu yrkesverksamma elektriker inte kommer klara kraven. Det är därför det kommer finnas övergångsregler som gör att gamla hundar får gå i pension utan att behöva lära sig sitta, även om det faktiskt är bevisat att även gamla hundar kan lära sig sitta!elmont skrev:
Helt övertygad om att dom flesta skulle kunna lära sig konsten att sitta, men varför besvära sig om det inte behövs. Jag VET att dom flesta som jobbar som elektriker inte har det minsta intresse att skaffa sig behörighet i motsats till många som häckar här.