Tänk en vanlig transformatorkiosk, i matande elnät, i ett bostadsområde med några tusen boende. Denna trafo står i vägen för kommande bebyggelse och måste flyttas. Därigenom blir ledningslängden från trafo till kund längre.

Ledningslängden, i sin tur, är relevant för utlösningsvillkoret...

Alltså:
Måste nätägaren, i detta fall, kontrollera elanläggningen, hemma hos folk, i hundratals bostäder? Ty hur annars säkerställa att inte någon har en maximalt lång och smal ledning, med största tillåtna säkring, precis på gränsen till det tillåtna?

Hur gör man egentligen, i detta fall?
 
  • Gilla
avh67f
  • Laddar…
Jag ser inte någon anledning varför den måste flyttas?
Man fortsätter väl bara att bygga runt den då den inte tar någon större yta i anspråk?
 

Bästa svaret

3 305 skrev:
Tänk en vanlig transformatorkiosk, i matande elnät, i ett bostadsområde med några tusen boende. Denna trafo står i vägen för kommande bebyggelse och måste flyttas. Därigenom blir ledningslängden från trafo till kund längre.

Ledningslängden, i sin tur, är relevant för utlösningsvillkoret...

Alltså:
Måste nätägaren, i detta fall, kontrollera elanläggningen, hemma hos folk, i hundratals bostäder? Ty hur annars säkerställa att inte någon har en maximalt lång och smal ledning, med största tillåtna säkring, precis på gränsen till det tillåtna?

Hur gör man egentligen, i detta fall?
Det finns programvaror för att beräkna detta detta innan man skrider till verket, en nätägare ska ha en bra översikt över samtliga abonnenter och vad var och en har för säkring, dom nya smarta mätarna har många funktioner och en av dem är att nätägaren kan se spänningsfallen och effektfaktor hos varje abonnent.

När det kommer till abonnenternas anläggningar är jag lite mer osäker, nätägaren ska ha förimpedansen för varje enskiljd abonnent dokumenterad. Men huruvida dom ansvarar för att förhållandena i kundernas anläggningar inte drastiskt förändras är en väldigt bra fråga.

Skulle inte bli jätte förvånad om det är upp till var och en av anläggningsinnehavarna att utföra kontroll.

På instrumentet jag använder kan jag ställa in utlösningsvillkoren för gruppen jag testar. Så jag får svar direkt utan att behöva skriva ner mätvärdena i en mjukvara. Så det kommer knappast behövas att en elingenjör sätter sig med El-vis.
 
C
Tänker att i den mån det förekommer i praktiken så splittar man stationen i två.
Fast ledningslängderna i lokalnätet är kortare än vad man intuitivt kan tro. Det är bara i tätort det drabbar något större antal abonnenter.
 
Frågan är iofs. intressnta, men jag misstänker att OM transformatorn verkligen behöver flyttas på grund av nybyggnad, så är det antingen en marginell flytt, eller så delas hela området om till fler transformatorer, om det är en större exploatering. Och då minskar troligen ledningslängden till alla.

Vi fick en sådan förändring vid fritidhuset. Vi hade luftledningar, låg sist på kedjan. Ca 200m där ledningarna länkade av från en kraftigare ledning, ingen transformstor där. Vet inte var tranformatorn stod. Men max 1km botr. Nu är allt nedgrävt, och man har vänt på det. Nu är vi istället först från en transformator snett över gatan. men den går i en båge till oss, så det kan nog vara 200m
 
Bör nämna i denna tråden att man kan komma för nära en transformator med hänsyn till vilken typ av automatsäkringar man har... dom är väldigt individuella, och fabrikanter skickar in sina data till de som utveckar programmen.

smältsäkringar har dock inte problemet med att dom kan komma för nära.

För den som är intresserad kallas problemen med automatsäkringar "energigenonsläpp" eller genomsläppt energi

Obs detta är inte det samma som en säkrings brytförmåga
 
  • Gilla
hempularen
  • Laddar…
Om vi räknar lite på detta så behöver man ha transformatorkiosken inom 15 meter från huset för att få en kortslutningsström på 6 kA i mätarskåpet med 50 mm² Al som servisledning. Alla som har den närmare än så, räck upp en hand.

Dessutom, med mätarsäkringar i form av smältsäkringar, vilket alla bostäder har, så får man skydd av en efterföljande dvärg men Icn=6 kA upp till en kortslutningsström på åtminstone 50 kA.

Så jag ser det som ganska irrelevant var man har kiosken.

Nätägaren ser dessutom till att servisledningen är tillräckligt lång för att den i sig inte ska skadas vid en kortslutning, tror jag.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson och 6 till
  • Laddar…
Det sitter ju också servisledningssäkringar i utgångspunken för den matningen. Dessa är ju inte av något sorts självändamål onödigt högt lagda så förutom skydd vid KS för kabeln ska de bara ge selektivitet mot typiskt DII 25 A vid fel på kundens sida. Ofta är de av NH typ dvs vad som brukar kallas kniv- eller greppsäkringar. NH kommer ur Niederspannungs Hochleistungssicherung så där ytterligare ett bra skydd före vid stora möjliga kortslutningsströmmar dvs helt bortom BH fallen.

Det är bara konstigt vad många trådar här i elforum som ska gå ut i absurditeter helt utan varje praktisk grund. Det blir på så sätt som jag ser det mycket sämre för TS och tråkigt att både läsa och svara med så mycket brus och fel blandat med trams redan tidigt
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson och 6 till
  • Laddar…
Sedan beror det ju på vilken typ av last också...

När jag gick på högskolan för en massa år sedan, hade de haft en incident på en labb med kraftigt induktiva laster, strax före min tid. Lång historia om vad som gick fel. men man fick en självgenrerande ökande ström genom en större induktor. Säkringarna i labbsalen löste ut, men kunde inte bryta strömmen, den bara hoppade över. Säkringar för stigaledningarna till våningen (64A knivsäkringar) kunde inte bryta. Till slut var det primärsäkringar till byggnadens ställverk som bröt (någon form av högspänningsmatning till byggnaden). Men kablarna på kabelstegar i korridorerna och i labbsalen brann. Och apparaten på ca 100 kg exploderade.

Labhandledaren berättade ingående om händelsen när det var dags för vår generation att göra labben. Har alltid undrat om han lade på lite för att säkra att vi skulle vara försiktiga.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
A
Nätägaren har ju information om kortslutningströmmar och impedans för alla kunders överlämningspunkter. Så det är inget problem att räkna fram att det inte blir en försämring för någon vid en eventuell sådan flytt.
 
  • Gilla
Bo.Siltberg och 1 till
  • Laddar…
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Om vi räknar lite på detta så behöver man ha transformatorkiosken inom 15 meter från huset för att få en kortslutningsström på 6 kA i mätarskåpet med 50 mm² Al som servisledning. Alla som har den närmare än så, räck upp en hand.

Dessutom, med mätarsäkringar i form av smältsäkringar, vilket alla bostäder har, så får man skydd av en efterföljande dvärg men Icn=6 kA upp till en kortslutningsström på åtminstone 50 kA.

Så jag ser det som ganska irrelevant var man har kiosken.

Nätägaren ser dessutom till att servisledningen är tillräckligt lång för att den i sig inte ska skadas vid en kortslutning, tror jag.
Vad får du 6kA ifrån? om du läst vad jag skrivit så skrev jag uttryckligen att jag inte menade säkringarnas maximala brytförmåga.
K KenNo skrev:
Obs detta är inte det samma som en säkrings brytförmåga
Jag pratar om ENERGIGENONSLÄPP och det är INTE samma sak, detta varierar kraftigt mellan fabrikat och även om du använder mjukvara för att göra simulering på dina anläggningar, så är det inte alltid just energigenonsläpp finns med för den specifika brytaren.

Ett sannolikt exempel är om kunden har gamla tyg kablar, då måste man säkra ner till 6A, tillsammans med 25 Ampere diazed så kan 6A släppa igenom mer energi än en 10A.

Förtydligande, jag pratade INTE om brytförmåga utan den i2t som en kabel kan tolerera.
 
Orsaken till att säkra g:a tygkablar säkrades med 6 A var väl att det under världskriget rådde kopparbrist och att man under några år tillverkade trådar/kablar med 1mm2. Både före och efter kriget har arean varit 1,5mm2 och då säkrades kablaget med 10 A
 
K KenNo skrev:
Vad får du 6kA ifrån? om du läst vad jag skrivit så skrev jag uttryckligen att jag inte menade säkringarnas maximala brytförmåga.

Jag pratar om ENERGIGENONSLÄPP och det är INTE samma sak, detta varierar kraftigt mellan fabrikat och även om du använder mjukvara för att göra simulering på dina anläggningar, så är det inte alltid just energigenonsläpp finns med för den specifika brytaren.

Ett sannolikt exempel är om kunden har gamla tyg kablar, då måste man säkra ner till 6A, tillsammans med 25 Ampere diazed så kan 6A släppa igenom mer energi än en 10A.

Förtydligande, jag pratade INTE om brytförmåga utan den i2t som en kabel kan tolerera.
Lugna ner dig lite och håll dig på realistiska planhalvan. Tromigtvis har vi inga fall här på BH där dina resonemang kommer in.
 
  • Gilla
Bo.Siltberg
  • Laddar…
GK100 GK100 skrev:
Lugna ner dig lite och håll dig på realistiska planhalvan. Tromigtvis har vi inga fall här på BH där dina resonemang kommer in.
Realistisk planhalva? jag ska tala om för dig att det räcker med att man gjort ett antal kontroller av anläggningar i mjukvaror som faktiskt tar hänsyn till energigenonsläpp, för att upptäcka en anläggning där detta kravet inte uppfylls. Men sen finns det så klart elekriker som inte investerar i kabelprogram, hoppar över installationstestaren och kör med kaffebryggare. Det är dessutom helt uppenbart att man inte har koll när man drar upp 6kA i ett exempel där man beskriver en dvärgbrytares energigenonsläpp.

Tänk på alla husägare som får hem elektriker som inte ens har koll på sådant som ingår i utbildningen. Energigenonsläpp är visserligen bara något som är ett problem vid en ordentligt kortslutning nära dvärgbrytaren. Men det är likaväl något som man bör ha koll på. Klarar man inte hänga med ska man byta jobb.
 
K KenNo skrev:
Realistisk planhalva? jag ska tala om för dig att det räcker med att man gjort ett antal kontroller av anläggningar i mjukvaror som faktiskt tar hänsyn till energigenonsläpp, för att upptäcka en anläggning där detta kravet inte uppfylls. Men sen finns det så klart elekriker som inte investerar i kabelprogram, hoppar över installationstestaren och kör med kaffebryggare. Det är dessutom helt uppenbart att man inte har koll när man drar upp 6kA i ett exempel där man beskriver en dvärgbrytares energigenonsläpp.

Tänk på alla husägare som får hem elektriker som inte ens har koll på sådant som ingår i utbildningen. Energigenonsläpp är visserligen bara något som är ett problem vid en ordentligt kortslutning nära dvärgbrytaren. Men det är likaväl något som man bör ha koll på. Klarar man inte hänga med ska man byta jobb.
Då får jag igen rekommendera att du tar det lugnt och även håller dig på den realistiska planhalvan.

Inget illa menat men en hel del av dina inlägg här på BH slår slint och ibland ganska rejält. Det är helt ok givetvis men vänta dig inte att tex jag låter det gå obemärkt förbi om jag råkar se såna inlägg. Det är ett av detta forumets bättre sidor dvs att några kantbollar inte direkt överlever och förstärks som på en del andra plattformar.

Kunde du få elektriker i större skara förstå och använda de enkla principer kaffekokaren bygger på skulle läget vara oerhört mycket bättre. Förstår inte varför du beskriver såna praktiker i diminutiv när du borde uppmuntra och omfatta dem även för din egen del.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.