Ja rent praktiskt är det ju som du säger men inte juridiskt, och i ett sånt här fall kanske det är det praktiska som är det viktiga men det är ju fortfarande vara bra att känna till.Claes Sörmland skrev:
Sen ska ju anläggningsbeslutet för gemensamhetsanläggningen följas vilket det inte gör om dom tillåter en väg där. Det går såklart om alla är med på det men kan ju blir problem om någon ändrar sig.
En väg är ofta en del av en park. Vanligen finns det ingen definition i en detaljplan vad man menar med en park så stor frihet ges att utforma den med t ex en väg.N Nils ST skrev:
Men visst stämmer ditt principiella resonemang att en enskild väg som inte gynnar syftet med den allmänna platsen park blir planstridig. Om det krävs beslut enligt t ex anläggningslagen (Lantmäteriet) eller PBL (kommunens byggnadsnämnd) så tar det stopp.
Ja det är nog sant när det gäller just park, den är ju lite speciell. Då bör det snarare vara anläggningsbesluet som är det viktiga. Men som nån sa tidigare så gäller ju servitutet framför gemensamhetsanläggningen men frågan är om det har någon betydelse att vägen inte är anlagd? Jag vill nog tro att det kan göra det mer problematiskt iaf. Hade den vart befintlig hade det ju inte vart några konstigheter.
Jag ser inte riktigt den juridiska sidan av detta. Men rent praktiskt blir det naturligtvis knepigare för TS eftersom att byggnation av väg är en rätt stor förändring i landskapet. Det drar blickarna till sig och kan blir en grund för konflikter med samfälligheten. Likaså hamnar TS i en svår social situation om han frågar samfälligheten om samtycke till att bygga vägen och de nekar, kanske med hänvisning till anläggningsbeslutet för gemensamhetsanläggningen park eller detaljplanen. Så mitt tips är att behöver TS vägen så bygg utan att fråga efter samtycke. Informera bara om rättigheten. Och bäst är nog att bygga först och informera i samband med schaktningen. I alla fall om man prioriterar vägen framför grannrelationerna.N Nils ST skrev:
Lite mer allmänt: Vad har en samfällighet för rätt att hävda sin gemensamhetsanläggnings utförande när en annan part ändrar den?
TS (eller tidigare fastighetsägare) har ju heller inte gjort sin plikt i samband med utformandet av detaljplan och vid bildandet av gemensamhetsanläggningen för park. Där skulle TS naturligtvis ha hävdat sitt behov av mark så att planen också omfattade ett markreservat för den enskilda servitutsvägen. Om TS var sakägare i samband med bildandet av gemensamhetsanläggningen skulle han återigen ha meddelat servitutets behov av mark för detta. Men i grund och botten är det kommunen som har gjort fel i samband med planprocessen.
S Simmeman skrev:
Har du fått någon klarhet i detta problem och funnit en lösning? Jag har liknande problem skillnaden är dock att det gäller naturmark enligt detaljplan.
Är det enskilt eller kommunalt huvudmannaskap över allmän plats? Alltså över det område som jag uppfattar är planlagt som Natur i din detaljplan?L LottaForman skrev:
Ska jag vara ärlig så vet jag inte, jag har lite svårt att förstå skillnaden och vad som avgör det. Vart kan jag hitta denna information?
Om du tittar i detaljplanen så står det vanligen i planbeskrivningen. Om inget står och det är en modern (efter 1987) detaljplan så är det kommunalt huvudmannaskap för allmän plats. Annars står det uttryckligen att det att det är enskilt huvudmannaskap för allmän plats.L LottaForman skrev:
Om det är en gammal byggnadsplan så är det enskilt huvudmannaskap för allmän plats utan att det står. Är det en gammal stadsplan så är det kommunalt huvudmannaskap.