gamla originalritingar

8k läst  9 svar

  1. H
    Medlem Nivå 6
    Hej!

    Nyinflyttad i ett ström-ljusenhus. Enligt en originalritning står det tydligt att vägg 11 är bärande. Enligt ritninggen numrerades dock inget ut. Hur ska jag ha en chans att veta med säkerhet?

    Jag har utgått från hjärtväggen enligt bifogad bild. Det som dock är så knäppt är ju att oavsett vilken vägg 11 är, känns den rätt lokal, dvs, lär inte bära upp huset hela vägen. Jag har kikat på vinden, takstolarna ser likadana ut hela vägen. Det är byggt som fackverk.

    Hur kan en vägg som bara går genom huset till 50 procent vara den enda bärande väggen....?

    Väggen (med en dörröppning i mitten) är markerad med kryss.


    Tacksam för idéer

    /Förbryllad
     
  2. I
    Anonym
    Den hustypen/planlösningen känner jag ganska väl till. Skulle tro att det är ett 1-planshus utan källare? Har du plant tak eller sadeltak?

    Om taket är plant kräver det upplag på en hjärtvägg eftersom husbredden kräver skarv på bjälkarna. Då kan mycket väl den vägg du kryssmarkerat vara bärande och bärningen fortsätta på andra sidan korridoren till väggen som ligger lite högre än en rak linje från den kryssade väggen. I så fall finns det oxå en nedbyggnad (valv/överstycke) i öppningen mot vardagsrummet som kan vara bärande (behöver inte vara det eftersom takbjälkarna troligen ligger på cc 60 cm och en bjälke kan tillåtas vara upphängd i en avväxling över angränsande bjälkar).

    Har du sadeltak (alltså ett tak med nock) kan takstolen vara ett fribärande W-fackverk cc 120 cm (titta upp på vinden och se om det finns snedsträvor, är det raka pinnar ner till vindsbjäklaget är det en uppstolpad icke fribärande takstol). Är det en W-fackverkare kan du troligen ta ner den kryssmarkerade väggen utan större problem. Är det inte det, får du i både det och ovanstående fall (plant tak) ordna en balk i tak från ytterväggen till den vägg som går i längsled till höger om korridoren, som antingen kan ligga under tak eller (beroende på hur takkonstruktionen är utförd) ovanpå bjälkarna, som i så fall får hängas upp till balken med speciella spikbeslag. Bjälken (som ersätter den bärande väggen) får då stoppas in från gaveln. Om det sen ska vara en av limträ eller stål beror på hur mycket plats som finns ovan bjälkarna (om den ska ligga dold på vind). Stål bär mer än trä och dimensionen kan därför krympas på höjden.

    Vill du ha tillgång till originalritningarna tar du med dig din fastighetsbeteckning och går upp på kommunkontoret och ber att få titta på mikrofilmerna till bygglovet. I dem ska det finnas en teknisk beskrivning som kan ge dig anvisning på vilken tillverkare som ligger bakom hustypen. Skulle tro du hamnar hos Hultfredshus.


    P.S
    Huset är tillbyggt från ursprungsmodellen i högra delen. Sovrummet längst ner var större och omfattande oxå korridoren mellan det och sovrummet ovanför.
    D.S
    _________________
    Byggaren
     
  3. H
    Medlem Nivå 6
    Hej!

    Jag tror det kallas W-fackverk som du nämner. Det är inte uppstolpat tak då det ser ut som v:n överallt där uppe. Inte en rak stolpe nånstans med andra ord.

    cc:måttet är 91 cm på takstolarna efter mätning. Taklutning 15%.

    Efter att ha rivit väggen (skelettet är kvar) inser jag att de flesta stolpar inte ligger under tryck då de är enkla att rubba. Jag har fått för mig att denna väggen inte är helt bärande, bara någon typ av hjälpvägg. Däremot är det fortfarande ett frågetecken för resten av huset då.

    Japp, det stämmer med ombyggnationen. Förra ägarna gjorde om garaget till sovrum. Däremot har det aldrig funnits en vägg som tillsammans med den kryssmarkerade väggen kallas vägg 11. Man tycker ju att en vägg skall vara en rak lnje...?

    Jag känner som sagt att det inte verkar finnas någon direkt last på den vägg som står där nu, däremot inser jag att det troligvis skulle kunna bli sättningar efter några månader om inget finns där att hålla emot.

    Det som svider är att en dimensionerad balk för det där utrymmet blir 7 meter och 30 cm och är 315 mm i höjd, 9 cm bred. En ganska rejäl doning med andra ord. Första pelaren vid väggens början bredvid fönstret, och den andra pelaren efter 5,70 m. Den kommer alltså sticka ut 160 cm cirka.

    Kanske gör jag felet att stirra mg blind på ritningen. Kanske finns det fler stödpunkter i huset. Jag tycker dock ändå att stödet borde vara mer symmetriskt än vad ritningen säger.

    /Henke
     
  4. I
    Anonym
    Om det är en W-fackverkstakstol så ska det inte bli några sättningar om du tar bort den kryssmarkerade väggen utöver den som eventuellt redan finns. Den väggen stöder inte alls eftersom underramen i en W-fackverkare är utsatt för dragkrafter. Skulle den stödja över väggen införes ett moment i underramen som den inte är beräknad för och i så fall ska du kunna se det som en upphöjning av underramen över väggen.

    Du kan se W-fackverkare statiskt på följande vis:
    Två trianglar, en på vardera sidan om nockpunkten och ner till takfot, har sin bas i hypotenusan = yttertakets linje (som säkert har 14 och inte 15 graders lutning) = högbenen och sidorna i den del av underramen som går från takfoten och fram till den punkt där snedsträvan upp mot nock börjar. Snedsträvan är den andra sidan i denna triangel alltså. Från punkten där snedsträva och underram möts går en 'pinne' upp mot högbenet och är vinkelrät mot det på halva längden mellan nock och takfot. Från 'topparna' på dessa trianglar finns ytterligare en bit underram som förbinder de båda trianglarna horisontellt från takfot till takfot.

    Vardera triangeln får till följd av belastning från snö, vind och egentyngd ett moment i den del som utgör högbenet. För att motverka denna nedböjning petar 'pinnen' upp högbenet = hypotenusan och blir då utsatt för ren tryckkraft. Mothållande kraft i 'pinnen' blir då drag i snedsträvan upp till nock och i underramen ut till takfot. Därmed stabilitet.

    I nock lutar de båda trianglarna mot varandra och överför därmed tryckkrafter vertikalt och horisontellt. I takfötterna uppstår då lika stora utåtriktad horisontella krafter som gör att ytterväggarna viker sig utåt. För att motverka denna effekt finns mellan trianglarnas toppar en bit underram som enbart är till för att dra ihop ytterväggarna och ge stabilitet åt den yttre triangel som bildas av de båda högbenen och underramen. På köpet erhålles ytterligare en stabiliserande triangel, den som bildas av mittre delen av underramen och de båda snedsträvorna upp till nock.

    Vill du ändå ha en försäkring mot sättning/nedböjning i underramen och takstolen är utförd på det sätt som var brukligt före spikplåtarnas tillkomst, där 'pinnen' upp mot högbenet är tryckt och lika tjock som högben och underram, så är denna infogad mellan dubbla snedsträvor upp till nock från underramen?

    I så fall kan du ta en X x 70 eller X x 95 regel (X=lika tjock som virket i underramen) och fästa in mellan de dubbla snedsträvorna mitt i W-fackverkaren och p.b.s. om denna och ner till underramen klä med 12 mm K-plywood, skruvad med träskruv + PU-lim (eller vanligt trälim om virket är hyvlat) eller spikad med fyrkantig båtspik (bild nedan). Regeln kan du lägga dikt an mot översidan på underramen, men bättre verkan får du om den ligger lite högre upp. Då har du utfört en lådbalk som gör att takstolen blir styvare i mitten där nedböjningen kan bli som störst om spikförbanden (som ska hålla igen på de utåtriktade krafterna) börjar svikta. Du kan sen (om du vill) fortsätta förstärkningen mot takfoten, men behöver inte gå ända ut.

    Då är underramen så stark den kan bli och ingen extra balk ska behövas tvärs takstolarna och parallellt nocken. Dessutom kan du utföra förstärkningen bara på varannan takstol (cc 1,82 m alltså) med början på nummer två från gavelspetsen (sista facket mot gaveln tar bara halv last från taket). Den underförskalning eller glespanel du har under skivbeklädnaden i taket över bv. klarar av att ta hand om de mellanliggande takstolarna.

    Är takstolarna utförd med spikplåtar och har släta utsidor, kan du nöja dig med att klä med 12 mm K-ply p.b.s. om underramen och i överkant på dessa tvinga ner en regel.


    [​IMG]


    ________________
    Byggaren
     
  5. H
    Medlem Nivå 6

    intressant svar

    Hej igen!

    Intressant svar.


    Jag var uppe och tog en bild. Takstolarnas längder ligger på drygt 9 meter. Takstolens underbjälke är skarvad efter 4,5 m.

    Enligt bilden kan man se 3 v:n (eller mer likt A:n utan strecket i mitten). Längst ut i kanterna finns det yterligare 1 a på varje sida som inte syns så bra pga alla isolering. Alltså totalt 5 v:n (a:n) på varje takstol. Skarvningen som jag nämnde ovan är med spikbleck.

    Precis som du säger borde nederbrädorna som ligger under underbjälkarna, ta en del av hållfastigheten när det gäller skarvarna för underbjälkarna. Jag är dock fortsatt mycket osäker eftersom byggföretaget skrev in vägg 11 som bärande. Jag har fixat bygganmälan som blev godkänd och klar diag (gällande en fet limträbalk) men det vore ju skönt att slippa den.

    /Henke
     
  6. I
    Anonym
    Anledningen till att du har mer än ett W är taklutningen och spännvidden på takstolen. De har gjort ett statiskt bestämt fackverk som är lika styvt eller styvare än ett enkelt W.

    Skarven mitt på underramen tyder på att den enbart är utsatt för dragkrafter och inget böjande moment. En stödvägg mitt under eller i närheten av skarven har därför ingen inverkan på bärningen. Inte heller på nedböjningen (i så fall skulle du kunna se en upphöjning på underramen mitt över skarven). Spikplåtar (eller som här plåt som är taggig och påtryckt med hydralkraft) klarar inte moment. Du ska därför inte behöva ha något stöd alls under takstolen.

    Är du ändå orolig för nedböjning, föreslår jag att du spiklimmar en lika hög och hälften så tjock planka som underramen har i dimension p.b.s. om denna. Du behöver inte låta dem gå ända ut till takfot. Det räcker att de går centriskt om mittpunkten, cirka 2,5 m åt vardera hållet. (Fältmomentet för en 2-stödsbalk (som det blir) avtar mot upplagen.) Problemet blir att få in 4,8 m långa plankor i facken.

    Som alternativ till det kan du sätta spännstolar på två av takstolarna och lägga en planka tvärs dem på underramen, som du får hänga upp övriga takstolar till med BMF-byggbeslag. (M.a.o lite som att lyfta sig själv i kragen.)

    En spännstol gör du på följande vis:
    Skaffa 6 mm stålwire och wirelås. Skaffa fyra vantskruvar (en till vardera sidan x 2). Skaffa åtta bitar L-järn 30x30x4, L = 150. Skaffa två fi 16 rundjärn (eller M16 millimeterstång) L = 150. Skaffa fyra stycken M12x100 bult med låsmutter.

    Borra L-järnen för fastsättning med genomgående bult M12 i ena vingen. Borra i den andra vingen ett hål för att kunna trä wiren igenom.

    Borra hål (använd borrmaskin med vinkelväxel) i ovankant på överramen över den punkt där en snedsträva stöter till så långt ut vid takfot du kan nå. Montera ett L-järn på vardera sidan om med M12-bulten. Gör likadant på andra sidan på samma takstol.

    Kläm på en brädlapp över mittskarven i underramen p.b.s med lim och spik. Borra ett 17 mm hål i u.k. underram rakt igenom brädlappar och underram med spikplåtar och trä rundjärnet/millimeterstången igenom så att det sticker ut lika mycket på varje sida.

    Sen ska du dra wiren genom hålen i L-järnen och låsa fast med wirelås (minst två på vardera ände). Wiren ska vara så lång att du kan dra den ner om bulten på underramen och kunna kapas av och föra in en vantskruv vid avkapningen. (Du behöver inte bry dig om hur långt från mitten som vantskruven kommer att sitta. Huvudsaken är att den finns på wiren och är utskruvad så långt det går och wiren är spänd när du dragit fast näst sista wirelåset.) Sen skruvar du på vantskruven och sträcker upp wiren så mycket det går när sista wirelåset är på plats. Gör likadant på andra sidan och spänn lika mycket.

    När du har spänt vantskruven lyfter rundjärnet i u.k. underram upp hela takstolen i mitten och du ska därför spänna med måtta (det går alltid att efterspänna). Det blir dragkraft i wiren som tas om hand av fästena rakt över en tryckt sträva vid takfötterna och via takstolen föres ut till upplagen.

    Använd sen BMF takåsfäste för att fästa underramen på övriga takstolar till tvärgående planka (45x195 cirka). (Ligger plankan dikt an på spänntakstolarnas underram, men har springa till överkant på övriga underramar har du spänt vantskruvarna för mycket. Lossa då på vantskruvarna och fäst samman först innan du spänner upp igen.)

    (BMF-byggbeslag hittar du där de säljer Gunnebos produkter, t.ex. Jula och Biltema.)
    _________________
    Byggaren
     
  7. H
    Medlem Nivå 6
    oj....det finns en hel del att göra gällande alternativa lösningar med andra ord.

    Vad är för övrigt p.b.s? Jag har lst en del teknik men inser nu att jag tappat begreppet normalkraft. Är det när man samlar all kraft åt vissa bestämda håll...?

    Har du någon aning om varför man skriver ut "bärande väggar: inneväg nummer 11" i ritningen? Var det någon typ av "extrasäkerhet" på slutet av 60-talet eller överdimensionerade man bara?

    Ska jag mäta tjockleken på takstolsviket för att vara säker på att det inte är för klent?

    Med all info jag fått av dig känns det ganska troligt att jag borde kunna ta bort allt i väggen som fortfarande anknyter till taket, dvs stolpar och dylikt utan att taket ramlar ner. Däremot borde taket (om det behöver stöd) kunna svaja ner någon/några cm. Är detta ett farligt test och på något sätt dumt? Jag har fortfarande svårt att fatta varför denna vägg skulle hjälpa till att bära upp takstolarna i halva huset när andra halvan inte har en bärande vägg enligt någon planritning. Nöjde man sig med halv säkerhet på 60talet? Jag är 70-talist vilket innebär att jag missade en hel del från årtiondet innan. Det var synd inser jag idag.


    Tack för alla trevliga svar och funderaingar hittills. Det uppskattas mycket!

    /Henke
     
  8. J
    Medlem Nivå 15
    På båda sidor.
     
  9. I
    Anonym
    Normalkraft är antingen drag- eller tryckkraft.

    Kan vara så att samma planlösning oxå existerade med övervåning som då krävde en annan takstol (ramverk närmast) och då skulle väggen bära. Att den bara bär längs med vardagsrummet är då fel. Du har två väggar mellan sovrummen som troligen oxå kan ta last.

    Om virket har tillräcklig dimension kan jag inte svara på. För det krävs tillgång till den statiska beräkningen för att se hur takstolen är räknad. Därför inte mycket mening att mäta tjockleken för av den kan ingen slutsats dras. Det är dessutom höjden som är mer avgörande om det finns böjkrafter i underramen som tas upp av en event. bärande vägg.

    Om du tar ner väggen och låter en regel stå kvar på mitten, så märker du om det sjunker ner på ömse sidor om den. I så fall får du stämpa upp igen och lägga in balk eller sätta spännstolar.

    Nej. På 60-talet nöjde man sig inte med halv säkerhet. Dels finns säkerhet inbyggd i den normerade tillåtna påkänningen för virket, Dels finns begränsning för lasten som anges både för vilande och rörlig last, vanlig last och execeptionell. Även värdena för egenvikt, vind och snö innehöll viss säkerhet. Däremot kunde en del konstruktörer göra fel i uträkningen eftersom man oftast använde 'gissestång' (=räknesticka, där man fick sätta kommatecken och antal nollor själv) om det inte fanns en mekanisk eller elektrisk räknesnurra till hands (som dock ansågs för långsamma jämfört med räknestickan). De glömde helt enkelt bort att göra en s.k. skälighetsbedömning av resultatet. Man kan oxå med fördel använda grafisk lösning (Cremona) vid beräkning av fackverk.
    _______________
    Byggaren
     
  10. H
    Medlem Nivå 6
    Jag hade en snickare här idag. Han menade att virket i bärande konstruktionen var alldeles för tunt för att kunna klassas som skälig bärande vägg. Spännvidden på takstolarna är rätt lång och han skule kalkylera i ett program så får vi se vart det bär. Han var också inne på att slänga upp en balk ovanpå takstolarnas bottenbjälke för att stärka upp det som behövs.

    Rekomendationen om att ta bort väggen och se om taket börjar dra sig nedåt köper ag nu hel efter rekommendationer från fler. Däremot lär stadsbyggnadsnämnden ha svårt att acceptera den lösningen :). Jag avvaktar beäkningen från programmet och ser vad det leder. Precis som du nämnt innan finns det en hel del alternativ.

    Jag är mycket tacksam för all info du gett mig!


    /Henke
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: