Gamla enklare "svartbyggen" i glesbyggd

[Claes Sörmland]

Ett garage brukar inte anses vara komplementbyggnad.

Jodå, läs Boverkets sida:

"Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset." (Min fetstil)

https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...tgarder/Komplementbyggnad-utanfor-detaljplan/

 

[Rullle]

Tack för svaret.

Är det verkligen så att man tillåts bygga precis hej vilt bara fastigheten ligger på icke detaljplanerat område?
Så har inte jag förstått det, men så inser jag ju själv att jag har dålig koll på det hela, därav tråden.

Är det verkligen bara att smälla upp ett garage utan att varken ansöka om bygglov eller ens anmäla något till kommun? Gäller det i så fall oavsett byggnadens storlek? Jag tänker mig ett rejält dubbelgarage, typ 55-60 kvm.

Finns det ingen gammal tomtkarta där det gamla uthuset finns inritat? Isåfall kan du ersätta den,

 

[Claes Sörmland]

Finns det ingen gammal tomtkarta där det gamla uthuset finns inritat? Isåfall kan du ersätta den,

Finns ingen sån lagstiftning. Har en byggnad rivits så har den vare sig den finns på en gammal tomtkarta eller ej. Sen får man titta på regelverket för att bygga en ny byggnad på samma plats. I TS fall verkar det vara en bygglovsbefriad åtgärd.

 

[Thomas_Blekinge]

Läs på kommunens hemsida eller ställ frågan anonymt till bygglovasavdelningen via telefon om du är oroligt lagd.

Dubbelgarage borde vara ok om det inte dominerar över bostadshuset.

På lantbruksfastigheter får man uppföra de maskinhallar som behövs för jord och skogsbrukets drift

Detta är fel. Du får bara bygga lovfri komplementbyggnad som behövs för jordbruksverksamheten. Om det inte bedrivs någon jordbruk på fastigheten får du inte bygga någonting alls oavsett klassningen.

 

[Claes Sörmland]

Detta är fel. Du får bara bygga lovfri komplementbyggnad som behövs för jordbruksverksamheten. Om det inte bedrivs någon jordbruk på fastigheten får du inte bygga någonting alls oavsett klassningen.

Om vi talar om ett en- eller tvåbostadshus som råkar ligga på en jordbruksfastighet så får man fortfarande bygga en bostadskomplementbyggnad man behöver för boendet utan bygglov. Om det inte finns en detaljplan, områdesbestämmelser eller sammanhållen bebyggelse som hindrar detta.

 

[JONSTE]

Det är väl bara att ringa kommunen tala om vem du är, vilken fastighet, och vad du vill göra så kommer de att tala om vad som gäller, eftersom du vill göra rätt. Dock hade jag inte sagt något om de andra byggnaderna du byggt utan låtit kommunen avgöra

 

[OskarL]

Detta är fel. Du får bara bygga lovfri komplementbyggnad som behövs för jordbruksverksamheten. Om det inte bedrivs någon jordbruk på fastigheten får du inte bygga någonting alls oavsett klassningen.

Jag kan inte svara för den här tråden, men Skellefteå kommun har ganska tydligt att komplementbyggnad utanför sammanhållen bebyggelse är ok utan lov och anmälan om det inte är större än huvudbyggnaden. Så det enda som hjälper och inte är spekulationer är att fråga just denna kommun som tråden berör.

Exempel
https://skelleftea.se/invanare/star...va/bygglov-och-bygganmalan/bygglov-eller-inte

 

[Bernt Ö97]

Förlåt för luddig rubrik, svårt att formulera något mer passande...

Det är så att det i släkten finns en "sommarstuga" som gått i arv några generationer.
På fastigheten fanns ursprungligen utöver själva boningshuset ett större uthus som innehöll utedass, vedbod, förråd o liknande, på totalt 50-60kvm. Denna byggnad var i mycket dåligt skick allmänt och det slutade med att taket rasade in på större delen av byggnaden en snörik vinter i slutet av 80-talet. Vi hjälptes då åt hela släkten att plocka bort takplåten och gjorde majbrasa av resten på plats några år senare.

Efter några år så blev det uppenbart att vi verkligen saknade de utrymmen och förvaring som det gamla uthuset erbjöd, så det byggdes en ny bod på 15kvm. Några år efter det behövdes det mer sängplatser så en "friggebod" i byggsats på 15kvm inhandlades och monterades....

Den ursprungliga byggnaden rasade alltså ihop i slutet av 80-talet (ingen minns riktigt säkert), nya boden byggdes 1998 och nya friggeboden monterades 2005. Allt detta har utförts av oss själva, vi har inte anlitat några byggare/snickare.
Inget är anmält till någon myndighet, inga tillstånd har sökts.

Som jag läser själv när jag söker runt så förstår jag det som att nu är alla ev "brott" är preskriberade, då sista spiken slogs i för 17år sedan.

Fastigheten det gäller ligger i en mindre "by" långt ute i skogen, vi har dock grannar tätt inpå på 2 sidor.

Det som gör att jag funderar på detta nu är att jag börjar smida planer på ett större garage, det skulle jag bli tvungen att anlita hantverkare till, iaf delar av bygget som markarbete, gjutning av platta och stomresning, då detta är saker som jag inte känner att min kompetens räcker till.

Kommer dessa tidigare "synder" bita oss i arslet nu om vi ansöker om bygglov för ett garage? Kommer något ens uppmärksammas?
Det tilltänkta garaget planeras att byggas på markyta som delvis är där det ursprungliga uthuset stod.

Din fråga är berättigad, bygglov hanteras olika i kommuner beroende på hur pragmatiska bygglovshandläggarna är.
Ställ frågan direkt till din kommun, det fins ingen anledning att "smyga i buskarna" och försöka komma undan byråkratin. Du biter dig själv och din familj (ev arvingar?) i svansen genom att gå genvägar. Du får korrekt svar från din kommun och behöver inte fundera även gissningar I tråden.
Om det behövs bygglov retroaktivt för gamla synder kan det säkert inkluderas i din ansökan.
Lycka till med bygget.

 

[Claes Sörmland]

Jag kan inte svara för den här tråden, men Skellefteå kommun har ganska tydligt att komplementbyggnad utanför sammanhållen bebyggelse är ok utan lov och anmälan om det inte är större än huvudbyggnaden. Så det enda som hjälper och inte är spekulationer är att fråga just denna kommun som tråden berör.

Det är samma lagstiftning i hela landet så Skellefteå kommun har samma regler som alla andra kommuner och har ingen makt att ändra på det.

Men för att ta reda på om det är sammanhållen bebyggelse av den typ som hindrar bygglovsbefrielse eller inte så kan ju kommunen assistera med info. Det är ju en bedömningsfråga och tillsynsmyndigheten är kommunen, d v s de är första instans som bedömer detta efter TS egen bedömning. Vid överklagan så är det andra som bedömer.

 

[knightpete]

Om det är utanför detaljplan så skulle inte vi lagt oss i de byggnader som lagts till under åren. Om du skulle sökt bygglov för garaget hos oss kommer vi fråga dig om du vill dra tillbaka ansökan då vi inte anser att det behövs om så är fallet. Annars bedöms bygglovet vidare. Att byggnaden och placeringen följer planbestämmelser/områdesbestämmelser/översiktsplaner i övrigt god form etc.

Om det är inom detaljplan kommer en av byggnaderna räknas som friggebod och okej. Den andra kommer bedömas mot planbestämmelserna om det är planenligt utgångsläge. Dock kommer vi inte att kräva rivning om 10 år passerats och planstridigt. Vid en ansökan om bygglov kontrolleras då om garage är planenligt om byggrätt finns kvar och att byggnaden och placeringen följer planbestämmelser/områdesbestämmelser/översiktsplaner i övrigt god form etc.

Olika kommuner kan ha olika tolkningar och arbetssätt mot samma lagar och rekommendationer med egna översiktsplaner, policys, etc. men bedömningen ska resultera i samma för samma situation och läge. Sedan tillkommer rättsfall och domar som förändrar bedömningar. Något som bedömdes på ett sätt för 10 år sedan är inte säkert att det bedöms på samma sätt idag. Så lika behandling och bedömning är för samma läge, samma åtgärd och samma tidpunkt generellt sett.

Jag skulle ha ringt kommunen och frågat, om det ändå är osäkert skicka in ett bygglov för att förhindra ev. Framtida problem med tillsyn etc. Är det strandskydd kan även dispens behövas beroende på tomtplatsen. Kommun kommer guida dig igen allt om du ansöker om lov. I alla fall hos oss.

 

[Bernt Ö97]

Om det är utanför detaljplan så skulle inte vi lagt oss i de byggnader som lagts till under åren. Om du skulle sökt bygglov för garaget hos oss kommer vi fråga dig om du vill dra tillbaka ansökan då vi inte anser att det behövs om så är fallet. Annars bedöms bygglovet vidare. Att byggnaden och placeringen följer planbestämmelser/områdesbestämmelser/översiktsplaner i övrigt god form etc.

Om det är inom detaljplan kommer en av byggnaderna räknas som friggebod och okej. Den andra kommer bedömas mot planbestämmelserna om det är planenligt utgångsläge. Dock kommer vi inte att kräva rivning om 10 år passerats och planstridigt. Vid en ansökan om bygglov kontrolleras då om garage är planenligt om byggrätt finns kvar och att byggnaden och placeringen följer planbestämmelser/områdesbestämmelser/översiktsplaner i övrigt god form etc.

Olika kommuner kan ha olika tolkningar och arbetssätt mot samma lagar och rekommendationer med egna översiktsplaner, policys, etc. men bedömningen ska resultera i samma för samma situation och läge. Sedan tillkommer rättsfall och domar som förändrar bedömningar. Något som bedömdes på ett sätt för 10 år sedan är inte säkert att det bedöms på samma sätt idag. Så lika behandling och bedömning är för samma läge, samma åtgärd och samma tidpunkt generellt sett.

Jag skulle ha ringt kommunen och frågat, om det ändå är osäkert skicka in ett bygglov för att förhindra ev. Framtida problem med tillsyn etc. Är det strandskydd kan även dispens behövas beroende på tomtplatsen. Kommun kommer guida dig igen allt om du ansöker om lov. I alla fall hos oss.

Utmärkt svar till TS
Lagtexten är liktydig men förändringar i lagstiftning under årens lopp, handläggare som är mer eller mindre pragmatiska, ger olika beslut.
Faktum kvarstår, den aktuella kommunen ger bästa svaret, det fins ingen anledning att "smyga i buskarna".

 

[Diablito]

Varför krångla till det? Gå in på kommunens hemsida och kolla under bygglov hur de tolkar och definierar sammanhållen bebyggelse. Har för mig att våran säger tre fastigheter med boende inom 100 m, dock inte ordagrant

 

[Claes Sörmland]

Varför krångla till det? Gå in på kommunens hemsida och kolla under bygglov hur de tolkar och definierar sammanhållen bebyggelse. Har för mig att våran säger tre fastigheter med boende inom 100 m, dock inte ordagrant

Krångla inte till det med kommunernas hemsidor som är av högst varierande kvalitet. Läs utmärkta Boverkets hemsida för att förstå lagstiftningen, det är rätt myndighet för att tolka PBL.

Ta kontakt med kommunens servicetjänst för att få höra tjänstemannens bedömning av vilken tomt som ingår och inte ingår i sammanhållen bebyggelse av den typ som hindrar bygglovsbefrielse utanför planlagt område.

 

[Claes Sörmland]

Lagtexten är liktydig men förändringar i lagstiftning under årens lopp, handläggare som är mer eller mindre pragmatiska, ger olika beslut.

Det är därför Boverket är ansvarig myndighet för att följa hur rättsläget utvecklas kring PBL. De sammanfattar detta löpande på sina utmärkta hemsidor.

Det är från deras hemsidor som kommunernas handläggare och bygglovsavdelningar i sin tur får hjälp att förstå PBL.

Kommunorganisationers kunskap varierar, det finns många bra bygglovsavdelningar men också många inte så bra. Jag har t ex en bygglovsavdelning i min kommun som kämpar med kompetensen, alltså det grundläggande att följa PBL och inte hitta på olagligheter. Stor personalomsättning. Hoppas man kan få ordning på det så småningom. Kanske är det bättre i TS kommun?

 

[Bernt Ö97]

Det är därför Boverket är ansvarig myndighet för att följa hur rättsläget utvecklas kring PBL. De sammanfattar detta löpande på sina utmärkta hemsidor.

Det är från deras hemsidor som kommunernas handläggare och bygglovsavdelningar i sin tur får hjälp att förstå PBL.

Kommunorganisationers kunskap varierar, det finns många bra bygglovsavdelningar men också många inte så bra. Jag har t ex en bygglovsavdelning i min kommun som kämpar med kompetensen, alltså det grundläggande att följa PBL och inte hitta på olagligheter. Stor personalomsättning. Hoppas man kan få ordning på det så småningom. Kanske är det bättre i TS kommun?

Det är därför Boverket är ansvarig myndighet för att följa hur rättsläget utvecklas kring PBL. De sammanfattar detta löpande på sina utmärkta hemsidor.

Det är från deras hemsidor som kommunernas handläggare och bygglovsavdelningar i sin tur får hjälp att förstå PBL.

Kommunorganisationers kunskap varierar, det finns många bra bygglovsavdelningar men också många inte så bra. Jag har t ex en bygglovsavdelning i min kommun som kämpar med kompetensen, alltså det grundläggande att följa PBL och inte hitta på olagligheter. Stor personalomsättning. Hoppas man kan få ordning på det så småningom. Kanske är det bättre i TS kommun?

Min erfarenhet är att bedämningenär olika beroende av vilken handläggare som får ärendet (I samma kommun).
I ett fantasisamhälle har alla bygglovshandläggare samma utbildning/tillämnpning och tar exakt samma beslut.
Som tur är fins det ett litet tolkningsutrymme och utvecklad praxis i olika kommuner som gynnar alla parter.
Regelverket är lika för tätbefolkade storstadsmiljö och glesbygd. Förutsättningarna är helt olika och mitt råd kvarstår: kontakta byggnadsnämnden i den aktuella kommunen för bästa rådgivning.
Boverket är ingen beslutande myndighet i enskilda ärenden.
Kommunen handlägger enskilda ärenden
Överklaganden av felaktiga beslut hanteras av resp. Länsstyrelse.